Rör inte min Metro!

av Louise Konsumentkoll den 21 april 2017

Har faktiskt länge tänkt att skriva om Metro som jag läser så gott som varje dag på pendeltåget, och berömma. Tidningen är bra, efter sitt. Gillar Viralgranskaren, Hälsogranskaren och Metrojobb. Konsumentjournalistik och folkbildning. Nyttig läsning för alla och envar, inte minst ungdomar och andra som har Metro som kanske den enda tidning de läser. Debattsidorna har utvecklats med intressanta och oväntade inlägg. Även utlandsrapportering får plats.

Läser i dagens DN Björn af Kleens kolumn, som alltid läsvärd. Metros nya ägare Mats Qviberg har ”fun and profit” som drivkraft för sitt ägande. Behöver inte vara fel.  Men sen blir jag fundersam.

Enligt Björn af Kleen ska Qviberg på en fråga ha tweetat att han ska ” rensa ut en del stalinister :-)” innan hans värderingar får genomslag i tidningen, typ. Antar att det var på skoj, men f-n vet.

Om ”stalinisterna” som ska rensas ut är de Metrojournalister som granskar marknaden, granskar vilseledande reklam och slarvig hälsojournalistik eller som tycker att det är viktigt att ge folk råd och tips om hur man skriver ett cv, uppför sig på en jobbintervju och varför inte några Netflixavsnitt på raken är det allra bästa sättet att återhämta sig när jobbstressen känns övermäktig. Då blir jag både förbannad och orolig. Rör inte min Metro!

{ 0 kommentarer }

Fotbollsplaner med konstgräs stor källa till mikroplaster

av Louise Konsumentkoll den 18 april 2017

För att hålla en fotbollsplan med konstgräs i bästa skick tillförs ofta några ton granulat varje år. Granulatet tillsammans med plastpartiklar som slits av när fotbollsspelarna är i gång är en stor källa till mikroplaster. Näst störst efter däck och vägslitage enligt en ny rapport från IVL. Mikroplasterna hamnar i vattnet som i bästa fall förs till reningsverken. Hur mycket som sedan avskiljs där och blir kvar i avloppsslammet och hur mycket som förs vidare ut till hav och sjöar vet forskarna ännu inte. Illa vilket som. I haven vill vi inte ha mikroplaster och inte heller i slammet som läggs som gödsel på bondens åkrar.  

Om fotboll och konstgräsets koppling till mikroplaster talas det ganska tyst om. Är det för att idrott och fotboll omhuldas så av alla och envar i detta land? Att förbjuda konstgräsmattor är inte att tänka på verkar det som, hur miljövidriga de än är. Om mikroplaster i bodyscrubs och annan kosmetika talas det högljutt om. Där krävs hårdare tag och lagstiftning fast de står för en bråkdel av mikroplasterna. Onödiga, men ändå. 

Jag kan inget om konstgräs så jag ringer till en tillverkare för att veta mer. Så här ligger det till. På en fotbollsplan läggs kompletteringsgranulat om cirka 1 – 4 ton per år, beroende på hur mattan slits. Snöplogas fotbollsplanen slits det mer än om inte. Granulaten förs bort på olika sätt. Till exempel fastnar de på fotbollsskor och släpps i omklädningsrum och i hemma, det sopas upp och skräpet  slängs i brännbara sopor. Inget större problem.  Eller så förs de bort med snöplog eller sköljs bort med regn och mikroplasterna hamnar antingen i avlopp och vidare till reningsverk eller sköljs direkt ut i hav och sjöar. Inte bra.

Vad görs för att minska mikroplaster från fotbollsplaner? Man kan använda ett annat material, t ex expanderad kork som lättare bryts ner, men det är inte så lätt att få tag i. Efterfrågan är större än utbudet. Eller så kan granulat göras av kokosskal. Fast kokos bryts väl inte ner så lätt – eller?

Företaget arbetar för att få fram bättre material helt enkelt och kanske har man en lösning på gång, hemlig just nu.

Mycket forskning återstår för att få koll på hur stor tillförseln är från olika källor och var mikroplasterna slutligen hamnar och konsekvenserna av det. Själva har vi gett i liten slant till forskning om mikroplaster i biogödsel, d v s det som blir kvar när matrester har omvandlats till biogas. Plastpåsar och förpackningar e t c som blanda med matresterna skiljs av innan matavfallet går in i rötkammaren, så förhoppningsvis är det inte så mycket som skavts av. Men det bör undersökas i vilket fall som helst. Återkommer om det.

Utdrag från IVLs pressmeddelande:

”I rapporten har forskarna rankat källorna till mikroplastpartiklar efter storleksordning. Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år. Konstgräsplaner rankas som den näst största källan med utsläpp på cirka 2 300-3 900 ton per år. Andra källor är syntetfibrer från tvätt som uppskattas till cirka 200-2 200 ton/år, slitage från båtskrov cirka 500-1 500 ton/år och industriell produktion och hantering av plast, 300-550 ton/år. Utsläpp från hygienartiklar som innehåller mikroplaster beräknas stå för cirka 66 ton/år. Det stora spannet i volymer visar på den osäkerhet som fortfarande finns i bakomliggande data”.  

PS 19/4: I går kväll sändes ett SVT inslag om konstgräset och mikroplasterna

     

 

 

 

{ 0 kommentarer }

Klokt om antropocen och den stora accelerationen

av Louise Konsumentkoll den 12 april 2017

Ibland läser man något riktigt bra. Som får en att stanna upp, fundera och rekommendera läsningen till andra. Så var det i helgen när jag läste Sverker Sörlins betraktelse över begreppet antropocen i DN , d v s den korta tidsålder då människan verksamhet påverkat  jordens klimat och dess ekosystem.  Läs den!

Sverker Sörlin nämner ”den stora accelerationen” i artikeln.

Därför tänkte jag att det kan vara intressant med denna bild som så tydligt visar hur befolkningstillväxten, den ökande konsumtionen och dess påverkan har tagit fart, i princip sedan 1950-talet. Tack Stockholm Resilience Center för bilden. Med den inledde vi vårt vårseminarium ”Dags att snacka SKRÄP” som nu finns på UR Play. Mer om den stora accelerationen med tydligare bilder och förklaringar här.

 

{ 0 kommentarer }

Om läskskatt: Mindre läsk men mer av andra söta drycker

av Louise Konsumentkoll den 10 april 2017

Kanada har nyligen publicerat en intressant rapport apropå diskussionen om läsk- och sockerskatt som håller på att införas i många länder, ” The health and economic impact of a tax on sugary drinks in Canada”, av forskare på University of Waterloo. Där finns många intressanta uppgifter.

  

Kanadensarnas konsumtionen av sötad läsk, fruktdrycker och juice har minskat under 2004 – 2015, men det konsumeras  rejält mycket mer av andra söta drycker.

Energidrycker leder ju ligan i Kanada och gör så även i Sverige. 2004 drack vi 1 liter energidryck per person som ökat till 4 liter 2015.  Hur mycket av den som har tillsatt socker vet jag inte, men en hel del kan jag tro. Vi är ju inte lika heta på iskaffe och te i Sverige, men säkert har konsumtionen gått upp är också. Dock från en låg nivå.

I rapporten, som är finansierad av diabetesföreningar, cancer- och hjärt- kärlorganisationer med flera förordas en skatt på söta drycker. Det dricks alldeles för mycket sött i Kanada för att det ska vara hälsosamt, totalt cirka 83 liter per person och år, inklusive juice. Skatten bör öka priset på dryckerna med minst 20 procent för att ha någon verkan menar man. Pengarna som dras in till statskassan kan till exempel gå till

  • att subventionera priset på frukt och grönsaker
  • till program för mer hälsosamma skolluncher
  • folkbildning inom mat och hälsa, matlagning m m
  • aktiviteter för ökad fysisk aktiviteter
  • förbättra mathållningen, dricksvattnet och att se till att folk dricker lättmjölk i områden med ursprungsbefolkning 

Diskussionen lär fortsätta även i Sverige. 

Bloggat om sockerskatt

 

{ 0 kommentarer }

Bi Happy! Medlemmar köpte 780 000 bin för sina Coop-poäng

av Louise Konsumentkoll den 07 april 2017

 

 

780 000 bin till 13 bikupor. Så många bin köpte medlemmarna för sina Coop-poäng förra sommaren. Bravo! Nu öppnar försäljningen återigen- så köp några du med! Förra säsongen använde medlemmarna hela 24 miljoner av sina poäng till bikupor. Men det kan bli ännu bättre!

För 3 000 poäng får du 100 bin som hjälper till att pollinera blommor och livsmedelsgrödor så att skörden blir större och kvaliteten bättre. 30 000 poäng ger 1000 bin, o s v. 

4 maj kl 18 – 20  på ABF i Stockholm kan du lära dig mer om bin och pollinering, hur du får din täppa rik på humlor och insekter och hur du lagar god mat med honung. Forskare berättar om honungens mjölksyrabakterier som kan vara ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens och du får lära dig om och smaka nyslungad sorthonung i vår honungsbar.

Boka in datumet! Program och länk till anmälan läggs ut på vår hemsida inom kort. 

Vill du veta mer innan dess så läs vår rapport  ”Bi Happy- en lägesrapport om våra bin” som vi släppte i samband med vårt seminarium i Almedalen förra sommaren. Den är riktigt bra om jag får säga det själv…

 

{ 0 kommentarer }

Gör nya råvaror av gamla – minska matsvinnet!

april 4, 2017

6 av 10 svenskar vill minska matsvinn med nya råvaror och vill prova nya miljösmarta matprodukter bestående av råvaror som annars skulle ha slängts, enligt Arlas trendspaning Kockrapporten 2017. Ett bra exempel är Rescued fruits, marmelad och juice som görs av frukt från grossister, handlare och odlare. Frukt som inte är på alldeles på topp, men […]

Läs hela artikeln →

Skillnad i innehåll av palmolja mellan barnmatstillverkare

mars 31, 2017

OBS! Viktigt tillägg till nedanstående blogginlägg: I samtal med Semper och Hipp i dag säger båda att halten i deras bröstmjölksersättningar redan ligger under det gränsvärde som gäller från december 2017 som SvD skriver om i dag.De har arbetat under en längre tid med att få ner halten av glycedylestrar, och noggrannt valt palmoljor med […]

Läs hela artikeln →

Palmoljediskussionen spårar ur

mars 29, 2017

Edward Blom, känd matprofil, citeras i en krönika av Johanna Drevinger i SvD och spär på den hysteri som SvDs intressanta artiklar om palmolja har förorsakat, speciellt hos småbarnsföräldrar. Ingress: ”Edward Blom rasar på Twitter över de myndigheter som tillåter cancerogen palmolja som ingrediens i bröstmjölksersättning”. Skyldiga till föräldraoron som spridit sig som en löpeld […]

Läs hela artikeln →

Palmolja- detta borde jag känt till

mars 27, 2017

Det finns en risk att kraftigt upphettad palmolja är cancerogen. Det slår Henrik Ennart, SvD, fast i flera intressanta artiklar i helgen. Den risken borde jag ha känt till. I april 2016, för ett år sedan, arrangerade vi ett seminarium på ABF med titeln  ”Palmolja- vad är problemet?”  Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Nestlé och Coop medverkade. Jag […]

Läs hela artikeln →

Äntligen! Coop minskar matsvinnet

mars 22, 2017

Nu händer det! Matsvinnet ska ner och det har många företag insett. ICA har samarbete med Food2change, lanserar ”Matlådans dag” i morgon och genom appen Karma kan du köpa överbliven mat i ICAbutiker.  Willys kör sin kampanj ”Svinnsmart” på nätet och på stora annonstavlor på stan och stöttar Matmissionen i Veddesta och Hägersten liksom andra […]

Läs hela artikeln →