Vad händer på matsvinnsfronten? En uppdatering.

av Louise Konsumentkoll den 28 juli 2016

Här är en liten uppdatering med exempel från när och fjärran, huller om buller.

Agenda 2030 målsättning är att minska matsvinnet med 50 procent till 2030. FNs sustainability goals är antagna av Sverige och därför inlemmas målen direkt in den svenska agendan.  Att minska matsvinnet är högre upp på dagordningen än någonsin internationellt.

Rockefeller found

Rockefeller foundation satsar till exempel 130 miljoner dollar under sju år i projektet Yield-wise för att minska matsvinnet, främst förluster efter skörd i länder söder om Sahara.

Här är några andra exempel. Det finns många fler.

Matmissionen Axfood tillsammans med Stadsmissionen och tio större livsmedelsindustrier startade ”Matmissionen”- en social supermarket i Rågsved i julas för att utsatta biståndsberoende människor skulle ges möjlighet att köpa överbliven mat av god kvalitet till kraftigt reducerat pris. Butikspersonalen kommer från Stadsmissionens olika verksamheter. Matmissionen brann ner till grunden i våras, nu öppnas en tillfällig Matmission i Veddesta och man letar nya lokaler för flera permanenta butiker.

Stockholms Matbank planeras inom Stadsmissionen. Ett femtiotal svenska företag, välgörenhetsorganisationer och NGOs har bildat ett nätverk för att bistå med kunskap och idéer för förverkligande. Vinnova har bidragit med en halv miljon kronor i projektpengar. Senast i december ska Stockholms matbank etableras i Stockholmsområdet. Coop har visat intresse att delta.

GodisMatsmart.se säljer inte bara kolonialvaror som har eller snart kommer att gå ut i datum med 20 – 90 procents rabatt utan även ”knasigt godis”, dvs godis som inte har rätt färg eller form.

Förhoppningsvis kommer kampen mot matsvinnet att få en framskjuten plats i den kommande svenska livsmedelsstrategin. Andra länder arbetar långt mer konstruktivt med frågan än Sverige. T ex Norge med Matvett.no där livsmedelskedjan Norgesgruppen varit pådrivande.

Walmart lanserar nu, efter mycket om och men, knasiga äpplen under devisen  ”I’m perfect” i 300 butiker i USA. I övrigt har Walmarts nollvision när det gäller avfall till soptipp har bland annat bidragit till att man hittat en teknik för att kunna ta ur knäckta ägg ur ägg kartongerna och därmed slippa slänga hela äggkartongen. 37 miljoner ägg sparades från att gå till spillo förra året.

Feedback– organisation i UK som arbetar för att minska matsvinnet organiserar och uppmanar volontärer till ”gleaning”, dvs samla/ plocka ihop. Ett gäng åker ut till bönder som har anmält att de har överskott av frukt och grönsaker som riskerar att förfaras, kanske på grund av dåliga priser eller fel kvalitet. Hittills har 1000 volontärer plockat ihop 188 ton på åkrarna och distribuerat till välgörenhetsorganisationer.

Mängder av grönsaksrester går till spillo i industrin. Här utvecklas kålrester till kålmjöl som livsmedelsingrediens.

FareShare i UK , en matbank och välgörenhetsorganisation distribuerar numera mat från industrin och dagligvaruhandeln till 190 välgörenhetsorganisationer i UK.

Huffington Posts project ”Reclaim – reducing the world of waste” har utmärkta artiklar och tips om matsvinn under hela juli månad.Huffington

Flera filmer i ämnet, bland andra prisvinnaren Food waste movieJust eat it” har släppts under året.

UKs matsvinnskampanj #eatitcookitfreezeit har många bra tips på vad man kan stoppa i frysen om man inte hinner äta upp det. Äggulor och äggvitor, till exempel.

ReFED är ett nätverk av 30 företag och organisationer som syftar till att informera om och hitta lösningar för att minska USAs matsvinn med 50 procent till 2030. De har bland annat räknat på skillnaden i kostnadseffektivitet av 27 olika åtgärder.

Den kände italienske kocken Botturo ,som startat organisationen Food for soul, i syfte att sprida uppseendeväckande projekt kring matsvinn, kommer att sätta upp en cafeteria i Rio som tar emot överbliven mat i samarbete med Olympiakommittén.

FAO har bildat “Technical Platform on the Measurement and Reduction of Food Loss and Waste”

EU planerar en liknande platform, EU platform for food losses and food waste. KfS har efter anmodan ansökt om en plats i expertpanelen.

#nofoodwaste samlar mycket bra information om matsvinn.

{ 0 kommentarer }

Naturliga eller syntetiska aromer och färgämnen?

av Louise Konsumentkoll den 25 juli 2016

laboratory-1009190_960_720Läste just ett blogginlägg som höjde Pellegrinos blodapelsindryck till skyarna. Förutom att den innehöll 20 procent ren fruktjuice var den färgad med paprika, alltså underförstått ett naturligt färgämne. Inte syntetiskt. Är det bra eller dåligt tänkte jag, och bestämde mig för halvkasst.

Paprikaodling tar enormt mycket resurser i anspråk. Energi för att odla eller värma upp växthus, gödning, vatten och bekämpningsmedel. I detta fall för att kunna ge en blodapelsindryck en snygg färg. Om man nu kan framställa samma färg syntetiskt så tar det mycket mindre resurser i anspråk. Likadant med aromer. Varför odla fram jordgubbar till en arom i en läskedryck om man lika väl kan tillverka samma molekyler i ett laboratorium? Jordgubbsodlingen kräver mängder av mark och ger stora utsläpp till luft och vatten.

Syntetiskt eller naturligt? Det var frågan på kemiindustrins och livsmedelsföretagens seminarium i Almedalen för några veckor sedan. Det är att svära så det osar i kyrkan att hävda att syntetiskt framställda färg- och aromämnen är bättre för planeten än naturliga. Kemi är fult, natur är vackert. Men att svära i kyrkan är precis vad  vi behöver göra lite oftare. Att vända och vrida på etablerade sanningar och inte vara så himla rädda för alla twitterstormar som kan bli följden när rättrogna ger sig ut på jakt efter en.

Vad gäller utvinning av naturliga färg- och aromämnen så får man väl i alla fall hoppas att det är frukter och grönsaker som annars skulle gå till spillo som tillvaratas.

 

{ 1 kommentar }

Därför lyckades Philadelphia införa läskskatt

av Louise Konsumentkoll den 21 juli 2016

glasHur kommer det sig att borgmästaren i Philadelphia, den femte största staden i USA, lyckades införa en skatt på läsk, trots stort initialt motstånd hos befolkningen och enormt motstånd från industrin? Här är några förklaringar

Borgmästare Jim Kenney  var ny och fortfarande på politisk smekmånad, han hade rätt tajming och argumenterade väl. Han hade ett syfte, ett eftersatt område att använda pengarna till – att utveckla förskolor till barn i fattiga områden och rusta upp nedgångna parker och lekplatser. Och han sökte samarbete för saken. Mayor Kenney visste vad han gjorde och varför. Det var aldrig tal om att införa en skatt på matvaror i allmänhet, det handlade enbart om sockersötade drycker, och det begrep Philadelphiaborna.

Här är utdrag ur intervjuer. Läs mer på Marion Nestles som vanligt utmärkta blogg och Healthy Food America.

KENNEY: It never was a grocery tax. From my perspective and my opinion, their miscalculation is that they thought the people were stupid and that they would totally eat the idea of a grocery tax. In the end, diet [beverages] became part of it because it was part of the negotiation to get us the nine votes or the 13 votes we needed. It was always about sugar-sweetened beverages. It was never about anything else. I think people recognize that this was a way to generate significant revenue without raising their real estate taxes, without raising their wage taxes, without raising business taxes, because those are all the taxes that we’ve always [used] to fund education.

…BOTTEMILLER EVICH: So when the other cities, states, call you, what are you going to tell local officials about going down this road?

KENNEY: Tie it to initiatives that the public wants. Build a coalition around those initiatives. And just continue to grow the coalition and don’t worry about the big money. It’s clear now that the big money isn’t all it’s cracked up to be.

 

 

*

 

 

 

{ 0 kommentarer }

Dräm till med en stor fet sockerskatt!

av Louise Konsumentkoll den 15 juli 2016

Ja just det. Dra in miljarder till skattkistan på sockerskatt, precis som Philadelphia USA just har gjort. Tro för all del inte att någon svensk sockerskatt kommer att ha en avgörande betydelse på folks hälsa, att man börjar äta mindre godis, kakor och läsk. Det tror i alla fall inte jag. Men vilken nytta pengarna skulle göra att för ge de barn som verkligen behöver, barnen i så kallade utanförskapsområden, en riktig god start i livet. När Philadelphias borgmästare lovade att skatten, som förväntas inbringa 90 miljoner dollar det första året, ska gå direkt till att utveckla bra förskolor i fattiga områden och att rusta upp nedgångna parker och sunkiga områden så röstades skatten igenom. Tredje gången gillt.

Läser Barnavårdsrapporten för Stockholms stad. Blir berörd, även om det inte står något jag inte visste tidigare. Att det är en enorm skillnad i  förutsättningar för en god hälsa mellan barn i rika

Andel kariesfria treåringar efter område

Andel kariesfria treåringar efter område

och fattiga områden, men ändå. Det är hjärtskärande att se hur diagrammen för till exempel barnens kariesförekomst vid tre års ålder, utsatthet för passiv rökning  samt  fetma  så slaviskt följer familjeinkomsten i områdena.

Inför en sockerskatt omedelbart och låt pengarna oavkortat gå till att förebygga ohälsa i dessa områden. Det finns goda förlagor, till exempel Rinkebyprojektet. Där får alla familjer som får sitt första barn flera påhälsning under barnets första 15 månader. En barnsköterska, en familjerådgivare och en tolk kommer hem till familjen, lyssnar och lär med stor respekt för familjens situation, och tipsar på hur man kan ge sitt barn en riktigt god start i livet. Av 122 familjer tackade 119 ja till hembesöken.Projektet som har varit lyckosamt har följts av forskare och håller nu på att utvärderas.

Det finns bra modeller, det fattas pengar. Kör!

{ 0 kommentarer }

Norrmän vräker i sig läsk och godis – trots sockerskatt

av Louise Konsumentkoll den 13 juli 2016

GodisSockerskatt eller ej. Det är frågan. Göran Greider med flera slog ett slag för skatten i gårdagens DN och Aftonbladet är inne på samma linje i dag. Bland annat hänvisar tidningen till att Norge minsann har haft en sockerskatt sedan -80-talet. Jamen visst, och de har läskavgift också, men inte har det hjälpt. De dricker massor av läsk.

Enligt vissa källor kommer norrmännen på tredje plats i världen i läskkonsumtion. Enligt andra så ligger de inte främst, men absolut i topp med sina 117 liter.  Trots läskavgiften om 3,27 kronor per liter. Vi svenskar dricker drygt 70 liter per person. En stor del är sockerfri läsk. 57 liter sockersötad läsk slörpar vi i oss räknade jag ut härförleden. Hur mycket läsk som är sockerfri i Norge vet jag inte.

Hur är det med norrmännens choklad- och godissnaskande tro? De har en rejäl sockeravgift på 7,66 norska kronor per kilo och en choklad- och godisavgift på 19,79 kr per kg. Borde borga för låg konsumtion. Men nej. Norrmännen äter mer choklad än vi. 6,6 kg mot våra 5,4 kg men möjligen något kilo mindre godis.

Vet inte om en sockerskatt och höjt pris på läsk, saft,kakor och godis skulle få dem som äter mycket socker att äta mindre. Exemplen från Norge talar inte för det, så jag begriper inte varför debattörer och andra lyfter fram Norge som exempel. De är dessutom ungefär lika överviktiga och feta som vi. Däremot får Norge in en rejäl slant till statskassan genom alla avgifter, och det är ju inte dumt.

Här är information om alla Norges säravgifter.

Kommentar till ovan: Norges 117 liter läsk per person kan vara inklusive stilldrink och energidrycker, kanske uppåt 10 – 15 liter, men det är bara en hypotes, jag kan inte hitta någon norsk statistik över detta.

 

 

 

 

{ 1 kommentar }

Hatar företag som luras, typ Forever Living och nätkasinon.

juli 11, 2016

Ja faktiskt. Jag hatar folk och företag som luras. Hata är en starkt ord. Men när det gäller företag som lurar  människor att till exempel köpa dyra bantningsprodukter eller spela bort sina pengar och utnyttjar människans godtrogenhet, svaghet och ofta också svåra livssituation för att att håva in miljoner, så ja. ”Hata”  är nog det […]

Läs hela artikeln →

BI HAPPY – Nu ska vi snacka om bin i Almedalen

juli 5, 2016

                    Vi behöver lära oss mer om bin och pollinering, det visar vår enkät. Bara 7 procent av svenska allmänheten vet att skalbaggar kan pollinera och endast 38 procent vet att raps behöver pollineras. Läs hela undersökningen i vår rapport BI HAPPY – en lägesrapport om […]

Läs hela artikeln →

Svenskarna har fel för sig om tillsatser

juli 1, 2016

Flest livsmedelstillsatser innehåller djupfrysta enportionsrätter anser en majoritet av svenska folket. Bara några få tycker att det är mycket tillsatser i havredryck.Detta kan man läsa i den alltid  lika spännande attitydundersökningen Food & Health 2016 från YouGov. Djupfrysta enportionsrätter ligger i tillsatstoppen i år också. Men det är ju FEL! Det är märkligt vad fakta […]

Läs hela artikeln →

Bi Happy- Köp bin! # bevarasurret

juni 29, 2016

Har just köpt 100 honungsbin i Coops poängshop. Det ska bli fler. Å andra sidan har jag en trädgård där det surrar och vimsas runt varenda blomma och buske. Trädgården är inte planerad för att dra till sig bin och humlor. Det bara har blivit så. Så när min man Ulf, som just har sträckläst […]

Läs hela artikeln →

Bärkassarna ger miljarder till handeln

juni 27, 2016

Flera miljarder kronor kommer handeln att hysta in på att sälja bärkassar i plast om Naturvårdsverkets förslag går igenom. Verket föreslår att plastbärkassarna ska kosta fem kronor styck. Därmed ska vi konsumenter dra oss från att köpa kassar, försäljningen kommer att minska och EUs direktiv uppfyllas om att minska antalet plastkassar inom unionen. Bra så, […]

Läs hela artikeln →