Skatt på läsk ger effekt

av Louise Konsumentkoll den 30 augusti 2016

Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkley, USA, sedan en skatt infördes. Det visar en nyligen publicerad studie. Skatten är 1 cent per ounce, cirka 9 öre per 28 gram sötad läsk och fruktdrycker, energidrycker m m. Det gör ungefär 1 kr per läskburk eller 1, 60 kr per 1/2 liters flaska. Inte så mycket kan tyckas för att ge sådan radikal effekt.

LäskskattForskarna frågade cirka tusen personen om deras konsumtion av sötade drycker före skatten infördes och sjuttonhundra fyra- fem månader efteråt. Medan konsumtionen har gått ner med 21 procent i låginkomstområdena har den ökat med 4 procent i områden där folk har det bättre ställt. Det bör understrykas att resultatet är preliminärt och att inga långtgående slutsatser kan dras av det ganska uppseendeväckande resultatet.

Vore intressant att också fråga handlarna om de ser någon minskning av läskförsäljningen. Fast försäljningen av läsk gått ner flera år i rad i USA, liksom i många andra länder, så det är kanske svårt att urskilja hur mycket själva skatten har påverkat försäljningen efter så kort tid som fyra månader.

Hur som helst tyder resultatet på att läskskatt och  säkert också den livliga mediala diskussion som föregår införandet kan ha effekt. Om skatten även har effekt på övervikten, fetman och ohälsan, som är skälet till att de införs, är ännu oklart. Och företag som säljer vatten på flaska gnuggar väl händerna för där har konsumtionen gått upp över 60 procent.

Intresserad? Läs mer här

 

 

 

{ 0 kommentarer }

Stor skillnad på glasspris per kilo

av Louise Konsumentkoll den 25 augusti 2016

Glass_nyVarför anges jämförpris för glass i liter och inte i kilo? Upptäckte stor skillnad i vikt på halvlitersförpackningar häromsistens när jag råkade ha två olika glasspaket i handen och började fundera.

Det är skillnad på glass och glass. Vissa glassar får massa luft invispad i sig vid tillverkningen. Behöver inte vara något fel i det. Ju mer luft desto krämigare och godare tycker många. Inte minst italienarna. En riktigt fin gelato ska innehålla massor av luft lärde jag mig av en italiensk kock på TV. Och det finns något som kallas för  ”overrun” som just handlar om hur mycket luft det är i glassen. Glass kan bestå till hälften av luft. Men då ska väl inte glassens pris anges i liter – eller?

Kunde inte släppa frågan trots att kollegorna retade mig och inte tyckte att denna fråga var något att ägna sig åt.- ”Vem bryr sig” sa de men jag grävde vidare.

Och det är en himla skillnad på pris i liter och pris i kilo på många glassar. Ringde runt lite till folk i glassbranschen och det är som jag trodde. Frågan om jämförpris i liter eller kilo har diskuterats i evigheter. Historiskt har det alltid angetts i liter, inte bara i Sverige utan även i andra länder. Och det går inte att komma överens om att det är kilo som ska gälla, även om det vore mest naturligt och korrekt.

I vilket fall som helst måste vikten anges på förpackningen, Det gör inte alla företag. Och så får man ange liter om man vill. Det gör alla. Så här står det i Livsmedelsverkets handledning:

”För trögflytande livsmedel som till exempel ketchup, sirap och flytande margarin är det upp till ansvarig livsmedelsföretagare att avgöra om nettokvantiteten lämpligen bör anges i vikt- eller i volymenheter. För samtliga livsmedel gäller att nettokvantiteten frivilligt får anges både i viktenheter och i volymenheter. Detta kan vara aktuellt för t.ex. glassvaror vars nettokvantitet ska anges i vikt.” Så nu vet vi det.

Exemplen  är hämtade från Coop Rotebro, Hemköp Åhléns, ICA NK, ICA Maxi Häggvik, Mathem.

{ 3 kommentarer }

Plast, bärkassar och återanvändning – en knepig fråga

av Louise Konsumentkoll den 19 augusti 2016

Försöker lära mig om plast och plaståtervinning så gott det går. Svårt, det upptäckte vi när vi gjorde vår ”Bärkasserapport” där vi frågade oss vilken bärkasse som är minst dålig för miljön.

Det finns så många olika plaster, med olika egenskaper, av olika råvaror och med olika tillsatser.Vissa är gjorda av olja och andra av biologiskt material varav vissa är nedbrytbara och vissa inte och vissa går i kompostanläggningar och vissa gör det inte och inte alla försvinner när de rötas men det beror på om det är rötning med eller utan syre och alla har de namn som består av förkortningar som låter likadant typ PE, PP, PET, PC, PA, PLA, – hur ska man hålla skillnad?

Anledningen att vi håller på med plast och plastpåsar är regeringens förslag att all handel inklusive take away restauranger med flera ska ta minst fem kronor per plastpåse man lämnar till kund för att få ner användningen. Kostar det så svider det är det tänkt, och i stället ska vi förmås att ta med oss en egen kasse. Ingen dum idé, men inte helt okomplicerad. Remissvaret ska in 16 september så vi funderar och läser på.

Svensk och norsk plastinsamling

Bild Leif Andersson, Plaståtervinning AB visar svensk (vänster) respektive norsk (höger) insamlade  plastförpackningar. Norrmännen lägger sina förpackningar  i stora plastpåsar som hämtas vid dörren. Vi släpar plasten till containers.

Nu har jag varit i Arvika, på Plaståtervinning AB och tittat på hur man samlar in och återvinner plast och på Lundin AB där de tillverkar mängder av plastbärkassar med blixtens hastighet. Mycket  intressant och lärorikt. Härom veckan var jag i Värnamo på Swerec och tittade på plastsortering. Tack alla trevliga, kunniga och inspirerande personer som visat mig runt.

I LOVE INDUSTRIBESÖK! Kolla bara den tuffa maskinen som blåser och drar i plasten så den blev tunnare och tunnare för att till slut bli plastpåsar för livsmedelshandeln. Eller järnvägsslipers nedan,tillverkade av insamlade blandade plastförpackningar som håller betydligt längre än trä och betong och inte ger ifrån sig något kreosot. På försöksstadiet, men ändå.

Plast

 

Plast syllar

 

Plastgran

Plastgranulat, dvs råvara till plast från både jungfrulig fossilplast, vit, och återvunnen plast, grå eller brun.

 

 

 

 

 

 

 

 

{ 0 kommentarer }

Afrikanska länder vill förbjuda import av begagnade kläder

av Louise Konsumentkoll den 14 augusti 2016

Marknad i Myeik, Burma

Marknad i Myeik, Burma

Ungefär 80 procent av våra kläder som vi lämnar till Myrorna, St Erikshälpen och andra hjälporganisationer, eller för den delen H&M, säljs på exportmarknaden oftast till fattiga länder. Besök en marknad i Burma, Laos eller Senegal så ligger våra kläder där i drivor. Även i länder som Ukraina och Moldavien. Ofta till ett överkomligt pris för befolkningen och oftast mer moderiktiga och av bättre kvalitet än de som tillverkas i det egna landet. För att göra en grov generalisering.

Nu kommer protesterna jag väntat på. Flera länder i Östafrika bland andra Kenya och Tanzania vill förbjuda importen av begagnade kläder. Upptill 80 procent av alla kläder som säljs i afrikanska länder är våra avlagda. Hur man ska kunna kunna bygga upp en inhemsk textilproduktion på hyfsade villkor när konkurrensen från billig second-handimport är så massiv är förstås en högst berättigad fråga.

Ska bli spännande att följa diskussionen. Hjälporganisationer som Myrorna, Emmaus med flera är beroende av inkomster från klädexporten. Inkomsterna används för att göra gott. Till exempel för Frälsningsarméns verksamhet. Dessutom arbetar  många, många människor som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden med klädsortering och försäljning, inte bara i Sverige utan i många andra länder. Handeln med begagnade kläder är en jättelik global industri.

Och vad ska vi göra av alla våra kläder och textilier? Återvinna förstås, men ännu är inte all teknik på plats för att göra nya tyger av gamla även om det görs stora framsteg. Kanske ska det kosta att överkonsumera kläder som vi ju gör i en rasande fart. Kanske ska vi få betala en saftig slant för kläder vi gör oss av med och inte som nu, få en voucher om vi lämnar in våra avlagda kläder till butikskedjor som stimulans  att köpa nya. Fast då skulle väl ännu fler än i dag slänga sina kläder i soporna. Eller hur?

Knepig fråga.

 

 

{ 0 kommentarer }

Jordens resurser är slut för i år

av Louise Konsumentkoll den 11 augusti 2016

I måndags den 8 augusti tog jordens resurser slut. För att klara resten av året måste vi knapra på naturkapitalet vilket såklart inte är hållbart i längden. Det är nätverket Global Footprint Network, en internationell tankesmedja, som har räknat ut när årets Earth Overshoot day inträffar. Det är lätt att känna sig modstulen över att planetens tillgångar minskar, men än är det inte kört. Det finns många saker som du själv kan göra för att bättra på planetens kapital. Här kommer fem konkreta tips:

  1. Släng inte maten! Livsmedelsproduktionen står för en stor del av vårt koldioxidavtryck. Du hittar massor med fakta, tips och goda råd på slängintematen.se
  2. Ät mer vego. Du behöver inte bli strikt vegan för att göra skillnad och avlasta Moder Jord. Du får bra vägledning vilket kött som är okej och inte i WWFs Köttguide.
  3. Ta cykeln, promenera eller åk kollektivt istället för att ta bilen. Jobba hemma om du har möjlighet någon dag i veckan.
  4. Tacka nej till onödiga bärkassar. Skaffa dig en hopvikbar kasse i återvunnen polyester som du alltid kan ha med dig i fickan eller väskan. Den mest miljövänliga kassen är den som aldrig blir gjord. Läs vår rapport ”Vilken bärkasse är minst dålig för miljön?”
  5. Återvinn dina förpackningar. Visst lönar det sig! Att återvinna ett kilo plast sparar två kilo koldioxid. En sorteringsguide rätar ut eventuella frågetecken.

Den 17 oktober bjuder vi in till ett peptalk om Planetens hälsa. Vi förundras över livet och vår planet med fotografen Mattias Klum, matsvinnsaktivisten Tristram Stuart, regeringens expert Svante Axelsson, Beteendelabbets Ida Lemoine och andra kloka, kunniga och karismatiska talare. De förmedlar allvar, men också stort hopp när det gäller att få vårt jordklot på rätt köl.

Från och med måndag den 15 augusti kan du anmäla dig och läsa mer om innehållet på konsumentforeningenstockholm.se

Gästbloggare  Minna Hellman Projektledare Mat&Hälsa

Gästbloggare
Minna Hellman
Projektledare Mat&Hälsa

{ 0 kommentarer }

Oatly vill snacka skit

augusti 6, 2016

Oatly som gör havremjölk- eller havredryck snarare, mjölk får den inte kallas- går in som storsponsor till Alex och Sigges välbesökta podd. Oatly får inte annonsera och samtidigt snacka skit om kor och mjölk, men Alex och Sigge får, därför samarbetet. Kor spyr ut växthusgaser menar Oatly, därför ska man dricka deras havremjölk. Och det […]

Läs hela artikeln →

Med magkänslan i fokus

augusti 3, 2016

Debatten om dieter och vad som är ”rätt” och hälsosamt att äta är ständigt en het potatis. Vi matas via media nästan dagligen med motstridiga påståenden om vad som är ”rätt” att äta rent vetenskapligt. Inte konstigt att en känsla av uppgivenhet infinner sig. Tidigare i veckan rapporterade SVT Nyheter om en ny studie från […]

Läs hela artikeln →

Vad händer på matsvinnsfronten? En uppdatering.

juli 28, 2016

Här är en liten uppdatering med exempel från när och fjärran, huller om buller. Agenda 2030 målsättning är att minska matsvinnet med 50 procent till 2030. FNs sustainability goals är antagna av Sverige och därför inlemmas målen direkt in den svenska agendan.  Att minska matsvinnet är högre upp på dagordningen än någonsin internationellt. Rockefeller foundation […]

Läs hela artikeln →

Naturliga eller syntetiska aromer och färgämnen?

juli 25, 2016

Läste just ett blogginlägg som höjde Pellegrinos blodapelsindryck till skyarna. Förutom att den innehöll 20 procent ren fruktjuice var den färgad med paprika, alltså underförstått ett naturligt färgämne. Inte syntetiskt. Är det bra eller dåligt tänkte jag, och bestämde mig för halvkasst. Paprikaodling tar enormt mycket resurser i anspråk. Energi för att odla eller värma […]

Läs hela artikeln →

Därför lyckades Philadelphia införa läskskatt

juli 21, 2016

Hur kommer det sig att borgmästaren i Philadelphia, den femte största staden i USA, lyckades införa en skatt på läsk, trots stort initialt motstånd hos befolkningen och enormt motstånd från industrin? Här är några förklaringar Borgmästare Jim Kenney  var ny och fortfarande på politisk smekmånad, han hade rätt tajming och argumenterade väl. Han hade ett syfte, […]

Läs hela artikeln →