av Louise Konsumentkoll den 24 maj 2013
”Börja sluta slösa!” Det är temat för 2013 års Änglamarkspris. Nog känner du någon som är värd priset?
Coops Änglamarkspris om 100 000 kronor delas ut vid Konsumentföreningen Stockholms familjedag på Skansen 1 september. Innan dess sker en omröstning där du och alla andra kan vara med att rösta.
I dag är det sista dagen att nominera. Så skynda på!
Klicka på länken och skriv vem du tycker är värd årets Änglamarkspris och varför. Det tar bara någon minut.
https://www.coop.se/Vart–ansvar/Samhallsengageman/Anglamarkspriset/Anglamarkspriset-2013/
av Louise Konsumentkoll den 23 maj 2013
I veckan talade jag på ett utmärkt seminarium om kosmetika. ”Den säkra skönheten ” ordnat av Marie Lodén på Eviderm. Lärde mig massor.
Jisses vad det forskas på olika ingredienser som ska förhindra hudens åldrande, rynkor framför allt. Och jisses vad det fixas med injektioner, laserbehandlingar och allt vad det är.
Inte alla, men väldigt många kvinnor och kanske män i min ålder har väl stått framför spegeln någon gång och nypt sig vid örsnibbarna. Plötsligt uppenbarar sig ett ganska slätt och rynkfritt ansikte. Jag fattar faktiskt varför människor gör ansiktslyft.
Hur vore det om någon påhittig person uppfann nästan osynliga pyttesmå klädnypor eller tuffa örhängen som nyper till och stramar åt skinnet på kinderna? Det skulle ju göra susen. Kan vi bli snyggare utan skära, injicera eller kleta på oss en massa krämer med mängder av jox i och med diskutabel effekt vore det ju bingo för oss konsumenter. Men knappast någon hit för kosmetikaföretagen. Troligen skulle den samlade industrin snabbt som ögat köpa upp uppfinningen, betala miljarder och lägga den i malpåse. Eller hur?
av Louise Konsumentkoll den 21 maj 2013
Varje dag passerar jag mängder av fattiga människor som tigger pengar. ”Please, please ,en korona, tack så mycket” hörs vart man än går från hopsjunkna människor inlindande i filtar. Det är fruktansvärt, sorgligt och alldeles förfärligt. Ibland ger jag en tjuga, oftast inte. Tänkte att jag i någon mån kunde lindra min enorma frustration och skam över hur folk har det genom att betala in 500 kronor i månaden till Stadsmissionen, som bland annat ordnar boende genom Crossroad. Men det hjälper inte alls. Blir precis lika illa berörd, alldeles maktlös.
Coop Extra på Medborgarplatsen känner av folks utsatthet genom att de får ta emot stora mängder av pantburkar som fattiga och missbrukare vill lösa in mot kontanter. Men även restaurangägare och andra pantar stora mängder i butiken. Det pantas så stora volymer att många kunder med ett ”normalt” antal pantflaskor/burkar inte har kunnat panta för att maskinen varit konstant upptagen. Det har också blivit problem men kontanthanteringen. Nu har man beslutat att inte lämna ut kontanter mot pantkvitton, utan bara lösa in dem som betalning när kunder handlar. Problemen har ökat sedan flera andra butiker i närområdet har begränsat kontantbetalning.
För att informera kunderna har butiken satt upp skyltar med information om detta på svenska och rumänska. För detta har man fått kritik. Genom att informera på rumänska pekar man ut en folkgrupp för att ha orsakat problemen menar kritiker. Butiken har också satt upp skyltar på engelska och italienska. Efter kritiken informerar butiken nu bara på svenska.
Coop beklagar djupt att skyltarna på rumänska har verkat utpekande. Beslutet att inte lämna ut kontanter gäller givetvis alla kunder oavsett härkomst. Coop kommer att diskutera vidare hur man ska hantera frågan om kontantbetalning.
Vart ska fattiga människor vända sig med alla sina burkar och få pengar i utbyte? Det måste ju finnas några ställen där inte hela systemet brakar ihop till irritation för andra kunder. Systembolagen måste väl ha kapacitet? Oavsett, lös frågan gemensamt med alla pantställen runt Medborgarplatsen. Eller varför inte på branschnivå. Problemet omfattar säkert många platser i landet.
Tillägg: Nu har jag informerats om att Coop Extra Medborgarplatsen betalar ut upp till 25 kronor kontant till de som pantar, resten dras av på kvittot när man handlar. Så alla med mindre volymer kan fortsätta panta som förr.
av Louise Konsumentkoll den 17 maj 2013
I dag har Atria återkallat köttprodukter där köttet sålts av ett holländskt företag. Enligt Atria har företaget gjort DNA analyser, mikrobiella analyser och kollat spårbarhet. Inga analyser visar på att det är något fel på köttet. Felet är att den holländska leverantören har dålig koll bakåt i kedjan om jag förstår rätt. Det är illa nog.
Det är okej med återkallandet. Företaget och butikerna inte ska kunna sälja sådant kött till oss konsumenter. Men det är banne mig inte rätt att skicka fullt ätbart kött till destruktion. Det måste gå att ordna att köttet kan skänkas bort. Ge ordentlig information om att köttet har återkallats från försäljning och skälen till det. Frys ner det med ordentlig åtskillnad och ge sedan bort det med full information! Att slänga fullgod mat är ett oskick. Sätter reglerna käppar i hjulen för en sådan hantering bör Livsmedelsverket ändra reglerna.
Undar hur många ton kött som har destruerats denna vår? Köttfusket är en bedrövlig historia från början till slut.
av Louise Konsumentkoll den 16 maj 2013
Varför går det så trögt med att sänka saltmängden i maten, både hemma vid spisen men framförallt i maten vi köper i butikerna?
Vi äter ungefär tio gånger mer salt (egentligen är det natriumet i saltet som är problemet) än vad kroppen behöver och ungefär dubbelt så mycket som är hälsosamt. Danska livsmedelsverket har räknat ut att ungefär 1000 dödsfall i hjärt-kärlsjukdom och stroke om året hade kunnat förhindras varje år om man sänker saltintaget med med tre gram per dag från ungefär 10 – 12 gram som är nuvarande intag både i Sverige och Danmark. På kort sikt skulle 330 miljoner danska kronor per år sparas på sjukvårdskostnader etc och på längre sikt 1,3 miljarder danska kronor per år. På en befolkning om 5.6 miljoner invånare. Räkna om det till svenska förhållanden så hittar vi mycket pengar som skulle kunna användas till annat, t ex till att förbätttra vården. Inte sant?
Var i dag på ett mycket bra, intressant och lärorikt seminarium kring salt, anordnat av Svensk Dagligvaruhandel. Tack för inbjudan!
Engagemanget från livsmedelskedjorna går inte att ta fel på. Salthalten i maten ska ner, frågan är bara hur och när. För vi svenskar är sedan länge vana vid en hög saltnivå och tycker mat med lägre salthalt inte smakar något. Men vi kan vänja oss vid en ny mer hälsosam nivå. Det har skett i andra länder som har arbetat med saltreducering i maten en tid. Och en tioprocentig sänkning kan man göra rakt av, det kommer vi inte att märka på smaken överhuvudtaget visar studier.
De vetenskapliga beläggen är i dag rubusta för att hög salthalt triggar högt blodtryck som kan leda till lidande och död. Även de flesta personer, dock ej alla, som inte har eller har anlag för högt blodtryck tjänar hälsomässigt på lägre salthalt i maten. Det är belagt i flera studier, WHO rapporter etc.
Torsdagen 18 juli kommer vi att bjuda in till ett litet frukostseminarium om hälsorisker av hög salthalt och låg jodhalt. Återkommer med mer information.
Nedan finns länkar till tidigare blogginlägg i frågan. Nu är det hög tid att det händer något. Och livsmedelskedjor och industri är med på tåget. Bra.
