Coop strålar bröd med UV-ljus och höjer D-vitaminhalten

av Louise Konsumentkoll den 21 september 2016

Foto Klaus Höfner, Wikipedia

Foto Klaus Höfner, Wikipedia

EFSA, EUs livsmedelsmyndighet, har gett grönt ljus för att höja halten av D-vitamin i bröd med hjälp av UV-strålning.  Inga risker med det säger EFSA efter att ha granskat frågan. Intressant.

Coop  lanserar i veckan sju olika D-vitaminberikade bröd i samarbete med Originalbagaren i Växjö. Enligt EFSA kan D-vitaminhalten öka med 0,75 – 3 mikrogram per 100 gram brödet. Det rekommenderade dagliga intaget är 10 mikrogram för barn och vuxna under 75 år.

D-vitamin är ett viktigt vitamin som vi har svårt att få i oss tillräckligt av, så det är ingen dum idé. Speciellt för personer som är äldre än 75 år, som bör få i sig det dubbla, 20 mikrogram om dagen.

{ 0 kommentarer }

Plast på åkern- sitter vi på en miljöbomb?

av Louise Konsumentkoll den 20 september 2016

akerPlast i haven pratas det mycket om – men plast på åkern? Några artiklar går att hitta. De handlar om att reningsverken skiljer av de flesta mikroplasterna från avloppsvattnet, vilket är bra, men plasten hamnar i rötresterna stället för i haven och rötresterna läggs ut på bondens åkrar. Vilket är dåligt. Kanske, för forskningen är i sin linda.

Men tänk allt matavfall som går till biogasanläggningarna. Tänk all plast och plastförpackningar som hamnar i matavfall hemma i köket. Några oavsiktligt,  som livsmedelsförpackningar. Några avsiktligt som matavfallspåsar av till exempel majsstärkelse. Majsstärkelsepåsen är en bioplast som är komposterbar, men den behöver hög värme och syre för att brytas ner. Den miljön finns inte i de flesta biogasanläggningar i Sverige, inte heller i trädgårdskomposten om någon nu trodde det. Därför måste plast och annat som hamnar i matavfallet skiljas av i ett första steg innan matresterna gå in i rötkammaren. På del flesta ställen.

Men hur effektiv är avskiljningen?  Hur mycket plastbitar följer med rötresterna ut på åkern? Vem kollar? Vem mäter? Vem forskar om eventuella miljörisker?

Ingen, verkar det som efter några telefonsamtal. Kan det bero på att vi inte gärna ifrågasätter något som i grunden är mycket gott? Som att göra energi och bränsle av matavfall, och kunna göda åkrarna och sluta kretsloppet mellan stad och land.

Viss plast som den av majsstärkelse bryts ner efter ett tag i naturen under gynnsamma förhållanden, men den mesta plasten bryts ju inte ner, inte heller sockerrörsplast som många tror.

Kanske oroar jag mig i onödan. Bra i så fall. Men det här måste någon titta på. Bums.

Tillägg  22 sept: Jag har rotat vidare och hittat nu en intressant liten studie som Avfall Sverige har gjort. Där hittat man endast en procent plastmaterial med matavfallet som för övrigt var ganska rent när det kommer till biogasanläggningen, 93-95 procent var matavfall. Men även Avfall Sverige tycker att man måste göra en ordentlig studie och undersöka förekomst av mikroplast och plastbitar och se hur effektiv avskiljningen är med olika metoder.  Ett forskningsområde är förstås också vad som händer med den plast som kommer ut på åkern. Hur lång tid tar det för den att brytas ner, och under vilka förhållanden..

 

 

{ 1 kommentar }

hostseminariumOj, vilken rusch det blev till vårt seminarium ”Planetens hälsa”! 730 pers har anmält sig till dags dato. Men det finns fortfarande platser kvar i vackra Aula Magna, Stockholms universitet måndagen 17 okt kl 16 – 20.

Himla stolt över att ha fått ihop så bra talare. Säger bara Mattias Klum, Tristram Stuart, Lena Lundgren, Betendelabbet… med flera.

Program och anmälan här!

{ 0 kommentarer }

4R_textTa rejält betalt för alla bärkassar när vi handlar, inte bara för plastkassar utan även de av papper och annat material. Låt oss betala för bärkassarna inte bara i livsmedelsbutiker utan i alla butiker. Och destinera överskottet till forskning, innovation och information. Det är Konsumentföreningen Stockholms hållning till regeringens förslag om implementering av EU direktivet om plastkassar som har varit ute på remiss.

Vi använder troligen ungefär 1 miljard bärkassar per år när vi handlar. Låt säga att kassarna kostar en oss minst en femma, låt säga att vi köper färre kassar när de kostar en slant, låt säga att vi köper hälften så många kassar. Det blir ändå flera miljarder kronor som flyter in till handeln. Klart att pengarna ska användas till något vettigt och inte hamna i företagens fickor. Sverige kan till exempel storsatsa på forskning och utveckling av nya bättre material och metoder för att effektivisera och öka återvinningen. En svensk jättesatsning på ett forskningsområde som är så angeläget och aktuellt och som hela världen tampas med skulle kunna placera oss  i framkant och skapa produktion, nya företag och arbetstillfällen. Och med pengarna kan vi dra iväg stora kampanjer typ ”Panta mera” så att så många förpackningar och annat material som möjligt går till återvinning till nya bra produkter. Ett exempel är järnvägsslipers av plast. Håller längre än trä och betong.

Visst vore det väl bra med en storsatsning på hållbara material? Här är hela KfS yttrande.

Läs för övrigt vår bärkasserapport:. Vilken bärkasse är minst dålig för miljön?

{ 1 kommentar }

Priset på jordbruksmark fortsätter att stiga kraftigt

av Louise Konsumentkoll den 13 september 2016

akerpriserGriskris, köttkris, mjölkkris, kris,kris,kris. Så låter det för jämnan när man pratar med lantbrukare och lantbruksnäringen. Fast så illa kan det väl ändå inte vara när bönder betalar fantasisummor för åkermarken. Förra året steg priset på åkermark igen, med åtta procent trots att vi inte har någon inflation, och betesmarken steg med sex procent. Som mest betalas nu över 200 000 kronor per hektar. Låter ju inte klokt. Lite svårt att tycka synd om lantbrukarna när de betalar så himla mycket, då sätter de ju sig själva i en ohållbar situation.

Fast glädjande nog, hör och häpna, går det riktigt bra för gris- och köttproducenterna just nu. Sedan en tid får de rejält mycket mer betalt än kollegorna i Europa. Vi svenskar köper svenskt kött som aldrig förr. Det betalar sig.

Mjölkbönderna har det eländigt på grund av stora överskott och för mycket mjölk på världsmarknaden. Men det börjar ordna sig, ryktas det. Hoppas.

{ 2 kommentarer }

Blir glad och ska aldrig ge upp!

september 7, 2016

Blir glad! Gillar förslagen och slutsatserna i Nordiska ministerrådets nya rapport om hur man kan minska matsvinnet genom lägre temperatur i kylkedjan och annan gas i köttförpackningarna. Nu finns det svart på vitt, det vi kämpat för så länge. Sänk den rekommenderade maxtemperaturen från + 8 grader till + 4 grader för kylda varor och […]

Läs hela artikeln →

Änglamarkspriset – vilken kväll!

september 5, 2016

I går fick företaget Gårdsfisk 2016 års Coops Änglamarkspris. Bravo, Heja och Hurra! Det gick till två grabbar som har startat fiskodling på land. De odlar bland annat fisken tilapia, som på svenska kallas rödstrimma och som är jättestor i Asien och Sydamerika. Rödstrimman är jättegod, det fick vi erfara på Coops middag samma kväll. Alla […]

Läs hela artikeln →

Nu händer det grejer kring mat, hälsa och miljö

september 1, 2016

Fem spännande nyheter Santa Maria med alla sina  tacos, såser och kryddor ska minska salthalten i sina produkter med 25 procent och sockret med 50 procent  till år 2020. Bravo säger vi, som just  håller på att följa upp vår saltrapport från 2013 där vi granskade 300 livsmedels innehåll av salt. Vad har hänt sedan […]

Läs hela artikeln →

Skatt på läsk ger effekt

augusti 30, 2016

Konsumtionen av sötade drycker har minskat med 21 procent i låginkomstområden i Berkeley, USA, sedan en skatt infördes. Det visar en nyligen publicerad studie. Skatten är 1 cent per ounce, ungefär 9 öre per 30 gram sötad läsk och fruktdrycker, energidrycker mm. Det gör cirka 1 kr per läskburk eller 1,50 kr per 1/2 liters […]

Läs hela artikeln →

Stor skillnad på glasspris per kilo

augusti 25, 2016

Varför anges jämförpris för glass i liter och inte i kilo? Upptäckte stor skillnad i vikt på halvlitersförpackningar häromsistens när jag råkade ha två olika glasspaket i handen och började fundera. Det är skillnad på glass och glass. Vissa glassar får massa luft invispad i sig vid tillverkningen. Behöver inte vara något fel i det. […]

Läs hela artikeln →