Louise Konsumentkoll

Jag läser gårdagens Metro och stöter på en jätteannons från hälsokostkedjan Life. Den säger att maten har tappat mängder av vitaminer och mineraler på sjuttio år. Underförstått behöver vi kosttillskott som vi kan köpa på hälsokedjan Life. Läs annonsen här, det rekommenderar jag.

Några funderingar:

• På sin hemsida hänvisar Life till två amerikanska studier.  Är det samma näringsinnehåll i  livsmedel som odlas i Sverige som i USA?
• Mjölken, köttet och och osten har tappat 28 – 31 procent av sin näring under de senaste 70 åren. Hoppsan. Vilken sorts näring har de tappat?
• ”Ju mindre näring vi får i oss desto mer proppar vi i oss av dålig mat”. Studier?
• ”Därmed riskerar du att hamna i en ond cirkel av farliga tillsatser, socker, transfetter och tomma kalorier”. Jaså? Källa?
• Vilka tillsatser är farliga? Ge gärna exempel. Och i vilka livsmedel  finns alla transfetter?
• ”Det enda sättet att komma ur den onda spiralen är att ta ansvar för din egen hälsa” skriver Life i annonsen. Och fortsätter ”Antingen äter du så mycket närodlad, ekologisk mat du bara orkar. Eller också så kompletterar du maten med naturliga kosttillskott”. OK Life, men om man äter för mycket närodlat och ekologiskt så att man blir tjock och fet? Hälsosamt?
• Och om jag nu äter den näringsfattiga maten, är det OK, bara jag också äter naturliga kosttillskott?
• Hur ska jag som bor i Sollentuna få tag i närodlat och ekologiskt som inte har transporterats så långt eller lagrats? Kan ni rekommendera någon livsmedelsbutik? Coop har ju ett stort ekologiskt sortiment, men grönsakerna har lagrats och transporterats långt. Jag kanske ska gå direkt till en Lifebutik och shoppa loss?
• Förresten, eko och närodlad mat. Är det bombsäkert att den verkligen är mer näringsrik? Och närodlat, hur många kilometers avstånd till odlaren räknar ni som närodlat? Tacksam för studier som belägger tesen.
• Frukt och grönt innehåller ju massor av andra bioaktiva ämnen än vitaminer och mineraler. Finns de också i kosttillskotten?
• Vad räknas som naturliga kosttillskott? Om man äter vanliga vitaminer och mineraler på burk, slänger man då pengarna i sjön?

Det finns mer i annonsen som jag blir fundersam över, men jag nöjer mig med detta och skickar frågorna till Life och branschorganisationen Svensk Egenvård. Och så hoppas jag på svar.

Jag har nämligen för mig att frågan om att maten har sämre näring i dag än förr i Sverige har stötts och blötts . Svårigheterna att komma fram till fakta är att det inte finns några riktigt bra studier att jämföra med. Men vet Life allt detta så är det bara att gratulera. Och har de en så stor annons- och fler kommer säkert att följa- så måste de ju vara tvärsäkra. Eller hur?

En fundering till: Visst äter vi väl mer frukt och grönsaker i dag än för sjuttio år sedan? Om Lifes teser skulle stämma, då får vi ju troligen i oss mer vitaminer och mineraler + andra nyttigheter i dag än då – eller?

I går skällde jag på Findus för deras märkning ”utan konserveringsmedel” på frysta färdigrätter. I dag berömmer jag.

För beröm ska Findus ha för informationen på deras nya förpackningar. Bland annat för att de på baksidan av förpackningarna avbildar den frysta maträtten precis som den ser ut när den kommer ur förpackningen. Häftigt. Det har så vitt jag vet inget annat företag gjort tidigare.

Dessutom informerar Findus om varför man använder en viss tillsats, om man nu gör det. Det är lite banbrytande. Heja!

PS Just nu såg jag att Findus bemött min kritik mot deras märkning och även tar bort märkningen med ”utan konserveringsmedel”. Ännu mer beröm åt Findus för snabbt agerande. Läs deras svar här.

Vid mitt studiebesök hos Findus diskuterade vi företagets nya märkning på deras frysta produkter. Där är vi absolut inte överens.

Att det står ”utan onödiga tillsatser ” på paketen kan till nöds gå an ett kort tag. Företaget plockar bort så gott som alla tillsatser i sina produkter just nu, liksom t ex Dafgårds och många andra som säljer fryst mat.

Men ”utan konserveringsmedel” och ”utan transfetter” är en helt oacceptabel märkning tycker jag. Den vilseleder och förvirrar.

1. Findus frysta rätter har ju aldrig haft mycket av konserveringsmedel i sig. Behövs inte. De är ju frysta. Det hjälps inte att konsumenter enligt undersökningar tror att det är konserveringsmedel i fryst a rätter. Märkningen ska bort!
2. Hur mycket transfetter har det funnits i de frysta färdigrätterna de senaste åren? Inga alls. Det lilla som fanns togs bort helt 2007. Det är tre år sedan. Bort med märkningen – nu genast!

Hallå Livsmedelsverket! – varför agerar ni inte?

Jag älskar frysta grönsaker. Bland annat därför tacka jag ja när Findus bjöd ner mig till sin anläggning i Bjuv för diskussioner för någon vecka sedan.

Industribesök är alltid himla lärorika. Lärde mig bland annat att frysta grönsaker överlag tappar i försäljning. Jag begriper inte varför.

Konsumentundersökningar visar att trenden att laga allt från grunden, att använda färskt och inte färdiglagat har på något sätt smittat av sig så att frysta grönsaker inte längre anses lika fint att servera. Dumt tycker jag.

Frysta grönsaker är väl världens bästa produkt! Så gott som färska när de fryses in. Lika nyttiga. Man slipper skala, rensa och hacka, det är bara att öppna påsen och välta ner grönsakerna i en wok eller gryta, eller micra eller koka någon minut och ha som tillbehör.

Och man tar precis så mycket man behöver, lätt att portionera, rensade och klara, inget spill. Och blir det över i påsen så in med den igen i frysen. Inga småbitar purjolök, paprika eller kålbitar kvar som har en tendens att gömma sig längst in i  kylskåpet tills de kryper ut av sig själv.

Frysta grönsaker är ännu färskare än färska, som minsann kan vara tämligen ofärska när de väl har tragglat sig från fjärran länder eller har legat på lager eller i grönsaksdiskarna ett tag.

Jag brukar inte bjuda på recept men så här gör jag allt som oftast till lunch på jobbet:

Jag kokar upp vatten i vattenkokaren, häller det över någon god fryst grönsaksblandning, petar i en bit buljontärning- Knorrs ekologiska är godast- micrar grönsakssoppan några minuter, dryssar över fryst basilika eller asiatiska kryddor.  Och vips serverar jag mig själv en väldigt god och billig lunchsoppa!

Lyssnar på P1s reportageserie ”Matens pris” om vedervärdiga miljö-och hälsokonsekvenser när soja besprutas med skadliga bekämpningsmedel i Brasilien. Soja som sedemera blir foder tillvåra svenska kött- och mjölkdjur. 

Under förutsättning att radiointervjun i dag med Lantmännens chef för hållbarhetsfrågor inte blev klippt på ett för honom väldigt ofördelaktigt sätt, så är det en del jag inte begriper.

Sojaodlingen i Brasilien och svenska lantbruks inköp av mängder av en miljö- och hälsomässigt förkastlig fodersoja har ju diskuterats i många, många år. Lantmännenchefen lät förvånad över frågan. Försök har gjorts, och om jag inte minns fel ganska lyckosamma sådana, med att i stället ha raps som ersättning till soja. Och bekämpningsmedlen Paraqvat och Metamidofos känner till och med jag till som inte dagligdags arbetar med frågan. Jag trodde faktiskt att de förbjöds över hela världen för något år sedan. Ett utslag av min alltför stora godtrogenhet.

Det är hög tid att säkra ett okej sojafoder till bland andra våra svenska kött- och mjölkkogårdar. Vi betalar ofta bra mycket mer för det svenska produkterna, ”för de svenska mervärdena”. Låt oss då vara säkra på att inte djuren är uppfödda på en helt oacceptabelt producerad soja. Låt ett bra foder ingå i ”mervärdena”.

Det kan vara dags för handeln att sätta tryck i frågan- eller hur Coop och övriga livsmedelskedjor?

Undra hur mycket mer köttet och mjölk en skulle kosta per kilo om svenska lantbrukare sa nej till foderråvaror sprutade med Paraqvat eller andra medel förbjudna i EU? Går lantbrukare över till bättre foder som är dyrare, så ska de ha betalt för det också.

Vi äter massor av kött i dag och kött är förhållandevis billigt jämfört med för 15-20 år sedan. Några kronor mer per kilo kött borde vi klara av i utbyte mot ett acceptabelt foder. Eller hur?

Foder till ekologiska djur besprutas inte. Men ekologiskt kött utgör fortfarande en försvinnande liten del av den svenska marknaden och dras också med andra regler som fördyrar produktionen. Det mesta kött som säljs är från så kallade ”konventionella” gårdar.

Jag har fortsatt att reta mig på dumma schampo- och duschkrämflaskor som man inte kan tömma på ett enkelt sätt. Se videon! Vilken schampoförpackning tycker du är korkad?

Att kunna få ut det sista ur flaskan är väl värt att ha i åtanke när du prisjämför schampo, tänk på hur mycket pengar som blir kvar om du använder ett dyrare schampo.

Läser i ATLs nyhetsbrev följande:

”En ny och bättre märkning av smörgåsskinka är också på gång i Sverige. Där ska tydligt framgå att skinkan är sammansatt och inte kommer från en hel muskel. Märkningen kan bli verklighet på förpackningar i butikerna tidigast i höst.
- Vi håller på att förankra detta hos Livsmedelsverket, därefter ska vi kräva detta av samtliga företag som är anslutna till KCF, säger Rutegård.”

Heja och äntligen säger jag! Särskilt med tanke på debatten som blossade upp om köttklister.

Säkert kommer det också att leda till att det blir fler skinkor gjorda av hela stycken, så kallade helmuskelskinkor, i butikernas charkdiskar.

Den morotsmobb som vi skrev om i förra veckan genomfördes enligt plan med succé. Jättekul att se ett slag för att uppmuntra någon som gör gott, istället för att ständigt jaga de som vi tycker borde göra bättre ifrån sig. Ca: 50 personer samlades på Medborgarplatsen för att tillsammans tåga in för att köpa rättvisemärkta rosor.

Adam Svensson, KfS, var där och dokumenterade, och givetvis köpte rosor. Ett filmklipp finns här och mer bilder finns på Facebooksidan.

Förra veckan besökte jag (Anna Carlsson) och en kollega Den stora matdagen. Utställarna lät oss smaka på diverse nyheter och det var ju i och för sig trevligt. Men mest intressant var ändå de trendspaningar som BAS och Foods & Friends presenterade.  De berättade om mycket kul som händer ”där ute”. Allt från en urflippad hamburgerrestaurang i USA, Heart Attac Grill, till mer vettiga grejer som Food Bargains.

Food Bargains är en webbaserad livsmedelsbutik där du bland annat kan köpa mat med kort datum och utgånget datum till ett lågt pris. Kul att höra talas om tycker förstås vi, som jobbar för att mängden slängd mat ska minska. Food Bargains köper även in partier av mat som blivit över av olika anledningar. Allt för att sälja vidare förstås. Företaget säljer till privatpersoner och levererar till hela England. Hemkörningen kostar 55 kr.

Tänk vad lite sinne för affärer och kreativitet kan göra! Någon som har hört talas om något liknande i Sverige?

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör, KfS.

Aftonbladet har blindtestat kolsyrat vatten! Coop X-tra (5,25/l) vann före trendmärken som San Pellegrino (20 kr/l) och och Evian (18.50/l). Skoj! De kom på sist och näst sist i en test av sju varumärken. Trendiga varumärken förför, men står sig ofta slätt i blindtester.

På andra plats i testet kom helt vanligt kranvatten som körts genom en kolsyremaskin.

Just det. Kvalitén på vårt kranvatten är ypperligt, så varför köpa flaskvatten? Det finns större miljöbovar än vatten på flaska. Men trots det – ca 15 000 lastbilar kör omkring med vattnet på våra vägar varje år.

Är vatten på flaska en onödig lyx? Det får var och en avgöra men frågan bör ställas tycker vi!

Annika Creutzer slår ett slag för kolsyremaskinen i sin krönika. Vi har just köpt en sådan. Jag borde använda den oftare nu när den står där, men den kommer bra till pass när vi får gäster. En droppe hemmagjord flädersaft i flaskan gör susen!