Louise Konsumentkoll

1000000:- 1000000000:-

När man dagligen läser om de tusentals miljarder kronor som länderna satsar i stimulanspaket och stödåtgärder i finanskrisens spår eller de hundratals miljarder som banker, försäkringsbolag och företag rapporterar i förluster världen över, så är det lätt att tappa greppet om pengars värde.

Det här påminner jag mig om allt som oftast:  en miljon sekunder är 11 dagar och en miljard sekunder är 32 år! Det är skillnad det.

En miljard är väldigt, väldigt mycket pengar.

Något att ha i tankarna när det bollas med ofantliga belopp. Jag fattar uppriktigt sagt inte var alla pengar ska komma ifrån.

Hu’ vad knepigt det var att plocka ut tre pristagare bland alla de drygt 200 utmärkta bidrag som har kommmit in till vår Restrixtävling. Men nu är det gjort!

Här ser ni juryn som sammanträdde i förmiddags och vände och vred på  förslagen: Sara Begner, chef för Coop Provkök, Ellionore Moberg, matkonsult vid Hushållningssällskapet, Laszlo Kriss Vd för Konsumentföreningen Stockholm, undertecknad samt min kollega Inbritt Hellqvist som eminent sekreterare. 

Pristagarna är underrättade. Vilka det är presenteras vid vårt seminarium på Cirkus på tisdag. Seminariet är  fullsatt. 1500 personer har anmält sig. Jätte skoj!

Lat helg önskar Louise

Varje år samlar Livsmedelsverket aktörer från polis, försvar, handel, industri,  jordbruk m fl för att diskutera säkerhet och beredskap i livsmedelskedjan. Jag representerar konsumenterna, och lär mig massor.

Häromåret hade vi en workshop där vi diskuterade hur lätt eller svårt det är för någon sabotör eller terrorist att skapa osäkerhet och oreda i samhället genom att spruta gift i livsmedel eller sabotera på annat sätt.

Vi konstaterade att det säkerhetsmässigt finns många svaga länkar i livsmedelskedjan. Vill man så kan man utföra sabotage. Några av oss förundrades över att det trots allt inte händer oftare.

Nu har det troligen hänt. Glasbitar hittas i stora kycklingpartier. I dagens Aftonbladet låter det som om det inte bara är Kronfågel som är drabbad, utan även andra kycklingindustrier. Vi får väl se hur det är med det. Men riktigt obehagligt är det.

Att vi kan lita på maten är helt grundläggande för ett tryggt samhälle.

Livsmedelsverket är oroat. Vi har börjat bre smör på smörgåsarna i stället för lättmargarin, som verket förordar.

Men varför, Livsmedelsverket, ska vi bre fett på smörgåsen över huvud taget? Förr la man ister på brödet, det fanns ofta inget annat att tillgå. Men i dag har vi en herrans massa pålägg att välja mellan. Så varför smeta fett mellan brödskivan och leverpastejen eller skinkan, osten, marmeladen, kaviaren, räkosten eller korven?  Jag bara undrar.

Det finns väl ingen anledning att göda vare sig margarin - eller mejeriindustrin i onödan? Fett får vi ofta i oss tillräckligt med ändå och smöret kan man ha till potatisen eller att steka makrill i, till exempel.

Danmarks livsmedelsverk ger rådet att inte ha något fett på smörgåsen alls, eller i vart fall skrapa det tunt. Låter klokt tycker jag. Och jag lovar- det går fort att vänja sig av med kletet, och det är faktiskt godare utan.

Men visst är väl krämen på bilden samma som Chanel haussar i fredags  i en artikel om antirynkkrämer i Svenska Dagbladets helgbilaga? Nämligen ”Chanel Precision Ultra Correction line repair”. Den här heter i och för sig ”anti-wrinkel restructuring cream”, men det betyder väl samma sak?

I så fall har krämen inte ett dugg bättre effekt på rynkorna  än vanlig billig ansiktskräm. Det har Marie Lodén och Karin Halvarsson et al bevisat i en vetenskaplig artikel publicerad i Skin Research and Technology 2007:13.

Jag hittade burken i badrumsskåpet i morse, inhandlad för några år sedan (pris nästan 1000 kronor) när föreningen började sitt arbete mot vilseledande reklam för hudvårdsprodukter, främst antirynkkrämer. Redan 2006 anmälde vi ett sjuttiotal annonser till Läkemedelsverket. Inte mycket hände där.

Ett år senare, i juli 2007, gick vi vidare och anmälde sex av annonserna till Konsumentombudsmannen. KO gav oss uppmuntrande besked, frågan var viktig, reklam för kosmetika borde granskas hårdare och verket skulle ge frågan hög prioritet.

Det är snart två år sedan. Inget  har hänt – än.

Och företag fortsätter- i dag som då- att marknadsföra prdoukterna med nonsensord eller vetenskapliga termer som är totalt obegripliga för oss konsumenter.

Våra krav på kosmetikabranschen är tydliga och lika aktuella i dag som för tre år sedan. Vi ger oss inte.

Efter att ha ägnat söndagseftermiddagen åt att läsa de 206 bidrag som hittills har droppat in till Konsumentföreningen Stockholms tävling ”Resttrix” är jag hungrig! Så himla många goda recept på soppor, gratänger, omeletter, pytt i pannor och annat som ni medlemmar har skickat in! Det vattnas i munnen och magen skriker.

Vi har även fått in många tips på hur man tar tillvara matresterna innan man lagar till något gott.Tisdagen den 31 mars på vårt seminarium på Cirkus korar vi tre vinnare av tävlingen. Det blir inte lätt- men skoj!

Till dags dato är drygt 1300 medlemmar, lärare, branschfolk och journalister anmälda till seminariet ”Varför slänger vi så mycket mat?” tisdag 31 mars kl 13 – 18 på Cirkus, Stockholm.  Jag gläder mig!

Enligt Metro slutar handlare i Sandviken sälja Red Bull och andra koffeinhaltiga energidrycker till skolbarn. Barnen köper, dricker och blir rastlösa av koffeinet. Det skulle förvåna mig mycket om inte vissa barn får intensiv hjärtklappning också, så kallad hjärtrusning.

Heja Sandvikens handlare som stoppar en ovana som lätt kan bli en epidemi bland ungdomarna! Red Bull är negativa till initiativet enligt Metro och tycker det är konstigt att handlarna kan förbjuda drycker som inte är olagliga. Men hallå! Det är inte lag på att sälja lagliga produkter. Det är handlarna som bestämmer vad som ska stå på hyllorna, inte Red Bull. Vi har varit skeptiska till energidrycker med hög koffeinhalt sedan de introducerades på marknaden och vi har har agerat på olika sätt.

Idag hittade jag ”M150″ i en video/spel/godisbutik på Söder. Den har betydligt högre koffeinhalt – 50 mg koffein per 100 ml i jämförelse med de flesta övriga energidrycker som har drygt 30 mg/100 ml. Enligt en ny regel klassas koffeinet som arom och därför finns det inget högsta gränsvärde för koffeinhalten, mer än att halterna inte får vara hälsofarliga.

Var den gränsen går vet ingen riktigt med säkerhet i dag.

I somras upptäckte vi att det inte är mjölkpulver och vatten som rinner ur kontorets kaffeautomat när vi tryckte på knappen för ”mjölk” – utan glukossirap och annan sörja. Vi  anmälde Selecta för vilseledande marknadsföring och Livsmedelsverket gav oss rätt.  ”Mjölk” är 100 procent mjölk och inget annat enligt EUs regler.  Selectas ”mjölk” hade inte varit i närheten av en ko.

Nu ska  branschen, med Selecta i spetsen märka om alla automater. ”Kaffe med mjölk” ska i fortsättningen kallas för ”kaffe vitt”,  ”Cappuccino vitt” o s v.  

Selecta håller på att byta ut alla skyltar på sina 20 000 automater. Det ska även övriga leverantörer göra. Bra.

Henrik Ennart, Svenska Dagbladet bloggar om Selecta

I går blev jag intervjuad av kunniga och urtrevliga Charlotte Permell för SVT:s ABC-nytt. Bosse Öhlén filmar. Inslaget sänds inte förrän den 30 mars kl 19.15, dagen före vårt stora seminarium på Cirkus. Intervjun handlade om vår ”Rapport från en slaskhink” –  om stockholmarnas matavfall –  som presenteras på seminariet.

Hyllorna för hudvård och kosmetik i varuhus och stormarknader börjar skifta färg. Allt fler produkter marknadsförs med epiteten naturell, eko, bio, organic. Burkar och flaskor lockar med ingredienser som jungfruolivolja, grönt te eller björkextrakt. Vad gömmer sig i burkarna? Hur mycket örter handlar det om och gör de någon verkan? Konsumenter är ganska skeptiska visar KfS senaste medlemspanel.

Undersökningen är gjord i samarbete med Svensk Egenvård.

Ska det vara tillåtet att som Åhléns lansera en hudvårdsserie ”OLIV naturell med ekologisk jungfruolivolja” om själva olivoljan inte utgör mer än mellan 0,5 och 5 procent av ingredienserna i produkterna?

Det borde åtminstone vara samma regler för kosmetika som livsmedel. Framhäver man en speciell ingrediens på förpackningen ska det stå i innehållsförteckningen hur mycket av ingrediensen produkten innehåller. Då har vi konsumenter chans att välja mellan olika märken och väga pris mot upplevd kvalitet.

Senare i år kommer föreningen att granska marknaden för så kallad naturkosmetik, se hur den marknadsförs, vad den innehåller och försöka skilja agnarna från vetet. Och förhoppningsvis få svar på om exempelvis olivolja eller ginko biloba verkligen är bättre för huden. För inte vet jag…