Över hälften av vi svenskar oroar oss för vad maten innehåller. Och de som uppger att de äter nyttig mat oroar sig allra mest. En av fyra svenskar oroar sig för livsmedelstillsatser och en av fem för giftiga och ohälsosamma ämnen i maten. På tredje plats kommer socker.
Vi är mer oroligare för maten i dag än för fyra år sedan. 55 procent oroar sig i dag för vad maten innehåller när de står i en livsmedelsbutik mot 44 procent 2006. Allt enligt en undersökning av marknadsföretaget YouGov.
I Sverige är smörgåsskinkan tunn och sammanfogad av småbitar med skivorna klistrade intill varandra. Ska jag ha något annat så får jag leta upp en butik med manuell charkdisk, och det vill jag inte. Jag vill hitta rejäla bitar gjorda av hela skinkan i den vanliga kyldisken, inte ihoppusslade och sammankletad skivor.
I Frankrike köper man rejäl skinka för samma pris som den svenska, ofta lägre. Bönderna får inte mindre betalt för grisarna där än här och slakteriarbetare och butiksanställda har ungefär samma lön som svenska. Fast Frankrike har större marknad förstås med sina 62 miljoner innvånare. Och tätare bor de också med 111 pers per km2 mot vårt glesbefolkade land med 22 per km2. Det påverkar priset, men ändå…
Vad hindrar charkindustrin här från att erbjuda oss vettig skinka till ett vettigt pris i den vanliga kyldisken?
Är det vi som är flata och accepterar vad som helst? Eller vill vi kanske helt enkelt vill ha vår smörgåskinka som den är? Det kanske är jag som har apart smak. Matkultur skiljer ju sig från land till land.
Häromdagen var jag med i SVTs Aktuellt och diskuterade vad vi ska göra åt att både butiker och hushåll slänger mycket mat. Jag berättade om mitt experiment. Jag kollade hur länge mjölken höll sig i mitt kylskåp efter bäst före datumet.
11 dagar dröjde det efter bäst före datumet innan mjölken blev dålig. Förpackningen var öppnad, men jag ställde in den kylskåpet direkt efter att jag hade tagit en skvätt. Mitt kylskåp håller + 5 grader. Det är det som gör susen.
Mitt råd: Sänk temperaturen till + 5 grader i kylskåpet. Går inte det, så köp ett nytt kylskåp när du får råd. Maten håller så mycket längre och energiförbrukningen utgör bara en bråkdel av det gamla.
Det lönar sig i längden.
Voss flaskvatten som jag bloggade om i veckan visade sig vara hett. Enligt TV programmet Norsk attraktion som visades i tisdags kväll (repris 27/7 och svt24 24/7 ) har vattnet blivit en succé. Det säljer som bara den och Madonna beställer flaskor med Voss water till sin loge vid sina turnéer, som ett exempel.
I Voss med omnejd dricker befolkningen också Voss water. Det kommer direkt ur kranen. En kvinna räknade ut att vattnet hon hade i spannen för att tvätta golven med var värt 3000 kronor om det hade tappats på flaska.
Voss flaska har Calvin Kleins f d chefdesigner ritat. I en butik i Frankrike hittade jag en vattenflaska från Evian, designad av Christian Lacroix. Flaskor med buteljerat vatten börjar mer och mer likna parfymflaskor.
Och det är inget konstigt med det. Vatten smakar ungefär detsamma vilken källa det än kommer ifrån. Därför blir flaskan förstås det stora konkurrensmedlet.
Tipsa gärna om spektakulära flaskor med buteljerat vatten. Det ska bli skoj att se vartåt designen barkar hän.
Varje dag promenerar jag förbi Coop Nära vid Södra station på väg till och från arbetet. Numera blir jag hungrig när jag passerar butikens utomhusreklam med veckans erbjudanden. Extraprismaten på skyltarna passar perfekt till sommarmiddagar.
I dag matjesill, två burkar för 10:- , kycklingfileér, avokado, Sia glass, grillkorv, frysta stora räkor m m, allt till extrapris.
Har det hänt något eller är det jag som inbillar mig att erbjudandena är bättre nu än tidigare? Själv jagar jag inte extrapriser numera, så jag har dålig koll. Pojkarna har flyttat ut och plånboken är inte längre lika tom.
- Javisst, vi har ansträngt oss ytterligare för att anpassa varorna efter vilken säsong det är och vad kunderna efterfrågar säger Dan Björnsby på Coop marknad när jag ringer upp.
Då stämmer mina observationer. Så bra! Då är det fler än jag som blir glada.
Innvånarna i en liten stad i Australien har röstat för ett förbud mot att sälja buteljerat vatten skriver BBC News.
Ett bryggeri skulle exploatera en källa i byn, köra vattnet på tankbil till Sidney, tappa det på flaska och köra tillbaka flaskorna för försäljning . Det fick befolkningen att tappa humöret. Uppbackade av affärsidkarna röstade de nej till försäljning av allt flaskvatten i byn som har 2 500 innvånare. Initiativet stöttas av New South Wales Premier 
Nathan Reese som har uppmanat distriktets myndigheter att inte köpa buteljerat vatten.
Diskussionen om flaskvatten eller ej försigår över hela världen. Inte bara i Sverige. Dock bör sägas att till skillnad från de flesta andra länder har vi ett återvinningsystem som fungerar. I många länder läggs flaskorna på deponi på soptippar eller grävs ner som fyllnadsmassor vid väggbyggen.
PS Hittade den läckra glasflaska i en livsmedelsbutik i New York förra året. Tung som bara den. De 375 millilitrarna vatten är tappade på flaskan i Norge, från Voss källa och fraktade över Atlanten. Flaskan väger nästan mer än vattnet. Lite sjukt…
En tidigare direktör i KF och hans hustru, Axel och Nanny Svensson, donerade pengar till en studiefond. Fondens avkastning skulle gå till förkovring av unga anställda i Konsumentföreningen Stockholm (KfS).
1992 överlät KfS all detaljhandelsverksamheten till KF. I dag är vi ett tiotal anställda i KfS, och få av oss är unga.
Nu har föreningen lyckats få stiftelsestadgarna för fonden ändrade så att unga anställda i Coops butiker i Stockholmsområdet kan ansöka om bidrag till utbildning, studier eller studieresor.
Stipendiet uppgår till max 10 000 kronor.
Är du runt 40 år eller yngre, och är fast anställd i en Coopbutik i KfS område, sök då pengar ur Axel och Nanny Svenssons stipendiefond och gör något intressant! Läs mer här!
”Man kan inte lukta sig till listeria i opastöriserad ost eller campylobakter i kyckling” skriver Gunnela Ståhle i ett inlägg sin utmärkta blogg. Hon kritiserar vår rekommendation att inte regelmässigt slänga mat på ” bäst före datum” utan att använda lukt, syn och smak innan maten går i slaskhinken.
Men Gunnela, opastöriserad ost trodde inte jag att man skulle äta över huvud taget enligt Livsmedelsverkets rekommendationer. Och kyckling äter man väl knappast rå, den ska ju hettas upp till 70 grader, just för att campylobakterna ska försvinna. Eller hur?
Kritiserar oss gör även Elisabeth Borch och Pernilla Arinder på SIK som anser att det är ”farligt att lita på lukt och smak” och hänvisar till patogener som listeria i lax och köttfärs, campylobacter i kyckling och värstingen EHEC. Men dessa sjukdomsalstrande bakterier finns ju där från början, och vad jag vet växer de inte till med tiden, utom listerian. Och den är väldigt sällsynt.
Känsliga livsmedel som skaldjur kyckling, köttfärs och rå korv är märkta med sista förbrukningsdag. Efter det datumet får inte livsmedlet säljas. När vi tycker att folk ska använda sina sinnen pratar vi om mat som märkt med bäst före datum, inte sista förbrukningsdag. Därför begriper jag inte kritiken.
Men än viktigare är att butikerna verkligen har korrekt temperatur i kyldiskarna. Här slarvas ofantligt.
Läs för övrigt Livsmedelsverkets rejäla råd i rötmånadstider som kom i dag.
Var det någon som för tjugo år sedan tyckte att vi åt för lite kött? Knappast. Fast ändå äter vi ungefär 20 kilo mer kött i dag än då. Vi toppar nästan Europaligan när det gäller konsumtion av nötkött, till exempel.
180 gram kött- och charkprodukter stoppar vi i oss per dag och person, inräknat vegetarianer, åldringar och spädbarn. Det vill säga, många av oss äter mer.
Som exempel äter fyra av tio pojkar kött minst sex gånger i veckan, enligt en enkät av Svensk Köttinformation.
World Cancer Research Fund tycker det kan räcka med ett halvt kilo rött kött i veckan. Att äta mer ökar risken för vissa cancerformer slår de fast. Charkprodukter ska man undvika.
Livsmedelsverket håller med oss, vi bör dra ner vår konsumtion av kött och charkprodukter. Men än är verket inte berett att lägga till ett ytterligare kostråd, som vi har begärt, innan verket har gjort en ny matvaneundersökning. Den planeras till 2010.
Det är OK. Bra att verket har frågan på dagordningen.
”Inget socker tillsatt” står det på vissa juiceförpackningar. Jaha, då innehåller väl de andra juicerna en massa tillsatt socker, tänker säkert många konsumenter. Men det gör de inte alls. Det finns inte en enda juice med tillsatt socker på hyllorna i livsmedelsbutikerna, åtminstone inte när jag kollade senast. Däremot innehåller juice ganska mycket naturliga sockerarter, så sockerfria är de knappast.
Vi tycker att Arlas logga är vilseledande. Ange vad som finns i produkten, och inte vad som inte finns i är vår enkla mening. Därför anmälde vi Arla till Livsmedelsverket i samband med att vi presenterade rapporten ”Tvivelaktig marknadsföring” förra året.
På grund av EUs knepiga ”juicedirektiv” kunde inte Livsmedelsverket göra något åt saken. Men nu har verket morskat upp sig. Livsmedelsverket kommer att arbeta för att den juice som är sockersötad ska märkas med ”tillsatt socker” och inte tvärt om. Go’ Livsmedelsverket!
Under tiden tycker vi att Arla, ett företag med mycket hög trovärdighet, självmant ska plocka bort sina loggor. Det kallas redlighet.
30 juli, 2009| 
