Louise Konsumentkoll

I helgen blir det hektiskt. Vi deltar både på underBARA BARN-mässan i Älvsjö och på Klimatforum 2009 på ABF.

UnderBARA BARN-mässan
På barnmässan deltar vi med vår gigantiska miljöutställning för barn, Ekostigen. Har ni sett den? Om inte rekommenderar jag ett besök tillsammans med era barn. Tipspromenad med miljöfrågor, pyssel och annat kul. Du hittar oss monter C12:11.

Klimatforum 2009
På lördag (3  okt) slår ABF på Sveavägen upp dörrarna för en mötesplats för  forskare, politiker, aktivister och allmänhet. På agendan står klimatfrågan. Drygt  trettio organisationer är med som arrangörer. Vi kommer att ha en utställning om  vår kampanj Släng inte maten. Anna Carlsson kommer även att hålla ett föredrag  där hon berättar om de undersökningar vi har gjort kring matavfall i hushållen.  Varför slänger vi mat? Hur mycket slänger vi i onödan? Och vad kan vi göra åt det?  Kom och var med i debatten.

testlänk

Det var temat för Kungliga Skogs- och Lantbruksakademiens, KSLAs, seminarium i torsdags. Själv redogjorde jag för två konsumentundersökningar som visar att över hälften av oss svenskar är oroliga för vad som finns i maten, och mest oroliga är vi för tillsatser. Tillsatser oroar danskar, norrmän och finnar också, till och med något mer.

Under dagen gavs många bra inspel men absolut bäst var Ms Sue Barlow som med stor expertis och erfarenhet berättade hur EFSAs arbete går till med att ge råd till EU kommissionen när nya tillsatser ska godkännas – eller ej. Bedömningen görs av 30 oberoende vetenskapsmän och experter. Arbetet sker inte över en kafferast om nu någon skulle tro det.

Jag frågade enträget Ms Barlow om varför kommissionen inte använder sig av försiktighetsprincipen och förbjuder de omdiskuterade azofärgämnena. Det går ju fint att klara sig utan, det är Sverige ett exempel på.

Sue Barlow tror att det finns två skäl. Dels att det trots 75 olika studier på azofärgämnen fortfarande inte är klarlagt om ämnena utgör någon risk för hälsan. Dels menade hon att man bör fundera vad som kommer i dess ställe och nämnde färgämnet klorofyll som exempel. Det utvinns i och för sig ur en naturlig källa, gräs och klöver. Men vi människor är inte ämnade för att äta gräs och endast en eller två vetenskapliga studier finns om hur färgämnet påverkan vår hälsa. Hur riskfritt är det undrade Ms Barlow.

Klok kommentar. Och jag fick så att jag teg. Ett tag i alla fall .

Ikväll är jag med i SVT PLUS. Jag blir intervjuad om vårt arbete kring matavfall. Nedan hittar du några smakprov.

Tusentals ton mat slängs av livsmedelsbutiker. Det rapporterar P1 i dag. Så kan det ju inte fortgå. Handlarna arbetar för att minska svinnet varje dag, men det är en grannlaga uppgift. Att köpa in och exponera precis den kvantitet som vi konsumenter köper, så att inget blir kvar på hyllorna när datumen går ut, är inte lätt.

Ta bara följande exempel: om det är extrapris på falukorv en vecka, så går det ju åt mindre köttbullar eller annan korv – som då blir över om man har missat att ta hänsyn till det när man beställer. Heder förresten åt alla butiker som sänker priset på varor om datumet håller på att gå ut.

Men vissa butiker är duktigare på att minimera svinnet än andra och det gäller att lära av de goda exemplen.

På måndag sjösätter vi och Coop gemensamt ett projekt för att minska svinnet i butikerna. Sex studenter från Lantbruksuniversitetet ska göra en förstudie och specialstuderar tre av Coops butiker under hösten. Frågeställningen är: Hur mycket mat slängs, vad slängs, varför slängs det och hur hade det kunnat undvikas?

Det skulle förvåna mig mycket om inte sänkt temperatur i butikernas kyldiskar blir en åtgärd. Vilket vi redan har påtalat för Svensk Dagligvaruhandel och Kött- och Charkföretagen. Den frågan kommer vi att fortsätta bevaka. Rapport kommer!

Tidigare blogginlägg om ”sänkt temperatur i kyldiskarna”

Tips 1) SR P1 ”Klotet” sänder idag (23/9) kl 13.20 ett program om detta – ”Mat för miljarder slängs”.

Tips 2) SVT Plus sänder imorgon (24/9 kl 21.00) ett inslag om matavfall där jag blir intervjuad.

• Förbättra grishållningen – bojkotta danskt griskött
• Laga lunchlådor av mat som riskerar att förfaras – och sälja dem i butiken
• Inför 18-årsgräns för energidrycker

Ovanstående uppmaningar finns bland de 59 motioner som vi tagit emot. Motionerna är skrivna av engagerade medlemmar som vill göra sin röst hörd inom kooperationen. Från och med i år kan du enkelt, direkt på webben kryssa i din åsikt. Höstens samtliga 59 motioner hittar du här.

När jag var i Helsingborg här om dagen passade jag på att bjuda in mig själv på ett studiebesök på Ecolean, företaget som har tagit fram en helt ny förpackning för flytande livsmedel. Den ligger bättre till i miljöprestanda, är billigare än övriga förpackningar och medför knappast något svinn alls eftersom man enkelt kan få ut så gott som all yoghurt ur förpackningen.

Det är helt fascinerande att vandra runt i fabriken. Hur ser hjärnorna ut som konstruerar helt nya maskiner och helt nya förpackingsmaterial och får allt att fungera? Jag bara undrar. Det är såå imponerande.

Själv begrep jag inte förrän på plats att Ecolean även står stabilt när det är pyttelite kvar i förpackningen. Det funkade alldeles utmärkt, tack vare att det blir något slags vakumsug i takt med att förpackningen töms. Fiffigt.

Vi kan inte fortsätta att slänga tusentals ton yoghurt och annat i soporna. Nu måste  framsynta mejeriföretag erbjuda oss mer miljövänliga förpackningar. Något annat är inte vettigt.

Kom just hem från Helsingborg  där jag bland annat höll en föreläsning på Campus Helsingborg (Lunds universitet) för studenter i livsmedelsteknik. Rubriken var ”Handen på hyllan – vem styr konsumentes val?” Det var ett samarrangemang med Konsumentföreningen Solidar, vår systerorganisation i södra Sverige.

Det har varit några hektiska dagar. Bland annat möte med Livsmedelsverkets strategigrupp . Det är alltid lärorikt och stimulerande och ett ypperligt tillfälle att ta upp frågor vi tycker är viktiga med verkets GD och övriga  tjänstemän.

Workshop i fredags på Totalförsvarets forskningsinstitut (FOI). Hur få  fram mat vid olika typer av kriser? Två olika scenarier spelades upp. Det ena hyfsat enkelt att lösa, det andra näst intill omöjligt. Väldigt nyttigt att samla folk från olika discipliner, allt från kommuner och brandförsvar till livsmedelsindustri och livsmedelshandel som ICA, Coop och Axfood. Min roll var att  representerade konsumenter/allmänhet.

Workshopen var beställd av Livsmedelsverket som arbetar med ”beredskap och säkerhet i livsmedelskedjan”. I den arbetsgruppen är jag ledamot.

Apropå det… En journalistkompis tyckte att jag absolut måste redovisa i vilka styrelser och arbetsgrupper jag sitter med i, annars kunde mitt oberoende ifrågasättas.

Läs mer »

Hur mycket yoghurt slänger vi egentligen?

Jag kontaktade mejeriernas branschorganisation Svensk Mjölk och pressekreteraren Anna Gustafsson sammanställde fakta, vänligt nog. Så här ligger det till:

Totalt säljs 271 929 ton syrade produkter exklusive utländska märken som Yoplait m fl. Av detta utgör cirka 44 000 ton fruktyoghurt.

Låt säga att 60 procent av fruktyoghurten säljs i takåsförpackning med eller utan kork. Låt säga att 8 procent av yoghurten inte går att få ur förpackningen och däremed slängs. Det blir drygt 2000 ton i soptunnan eller vasken. Låt säga att yoghurten i snitt kostar 15 kronor. Det blir 30 miljoner kronor. 

Med de här beloppen, och inte minst all påfrestning på miljön som produktionen av yoghurten orsakar på sin väg från bonde till slaskhink, känns det än mer angeläget att arbeta för att mejerierna byter takåsarna mot bättre förpackningar.

Så här kan vi ju inte ha det. Eller hur?

Kapitel 4, färgade räkor

I dag skriver vi till Svenska Fiskhandelsförbundet och Svensk Dagligvaruhandel och uppmanar dem att aldrig köpa in räkor färgade med azofärgämnen. Bojkotta dem helt enkelt. Det verkar vara det enda som hjälper mot oskicket att vissa räkfiskare sätter till azofärgämnen för att få räkorna rödare. Jag begriper inte hur dessa fiskare tänker. De förstör ju ryktet för hela branschen. Och hur tänker fiskhandlarna som säljer dessa räkor? Begriper inte det heller.

I dag skriver Svenska Dagbladet i ämnet.

Jag tittar in i Söderhallarna för ett besök på Melanders fisk och Coop Extra. Säljer de färgade räkor?

Nej, svarade Sara Österberg på Melanders fisk. Här tar vi inte in några färgade räkor. Och visst ser deras räkor lite bleksiktiga ut, fast goda.

- Är det någon som klagar? Nej, någon gång kan kunderna klaga på att räkorna är små, men inte att de är bleka säger Sara.

Jag går vidare till den nyöppnade Coop Extra i Söderhallarna.

- Säljer ni färgade räkor? frågar jag. Färgade räkor? säger kvinnan i fiskdisken. Det har jag inte hört talas om. Och via en snabb titt i fiskdisken konstaterar jag som börjar bli expert på räkor, att nej, dessa räkor är inte färgade. Coops policy är att inte sälja livsmedel som innehåller azofärgämnen. Undantaget är röd stenbitsrom.

Jag förutsätter att det också gäller fiskhandlarna som i enskilt företag säljer fisk på Coops stormarknader.

Tillägg: Artikel i SvD 8 sep: Skadliga azofärger i räkorna.