Louise Konsumentkoll

Dagen före julafton hade Coop en helsides-annons i DN. Det stod bland annat ”Coop Konsum – vinnare av Arla Guldko 2009 för bästa miljöarbete” och ”Bjud på ett ekologiskt julbord. Alla alternativen hittar du hos oss”.

Möjligen menar Coop att man hittar ”alla alternativen” i Coops kokbok, som lyfts fram på sidan. För några andra ekologiska alternativ finns det i alla fall inte i annonsen. Det är Scans köttbullar och prinskorv, julmust från Nygårda , choklad från Cloetta och medvurst från Charkdelikatesser för hela slanten.

Jättebra Coop att ni har vunnit priser för miljöarbetet, och jättebra att utbudet av ekologiskt är stort. Men nog borde det finnas fler ekologiska alternativ i annonser och reklamblad?

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör i Konsumentföreningen Stockholm.

Uppfinningsrikedom i alla ära – men hur tänkte Telia när de tog fram den här lilla putsmanicken för mobiltelefoner? Tanken är tydligen att man ska sätta fast denna lilla putsanordning på sin mobiltelefon så att man snabbt och enkelt kan putsa av displayen om den blir smutsig. I tävlingen ”världens mest onödiga pryl” skulle Telia definitivt vinna första pris. Onödig pryl = onödig miljöpåverkan.

Vilken är den mest onödiga prylen du har sett?

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör på Konsumentföreningen Stockholm.

Glödlamporna i hemmen runt om i Sverige ersätts sakta men säkert till energisparande alternativ. Men kanske glömmer vi bort alla ljuskällor som vi släpat fram ur förrådet nu i jultider?! Adventsljusstakar, julgransbelysningen och utebelysningen. Många bäckar små… Fördelarna med att byta till LED, som det energisnålaste alternativet heter, är fler än bara energiåtgången. LED-lamporna är till exempel inte lika stötkänsliga  som andra lampor, vilket kan spara mycket frustration i julstressen. Det är inte många gånger jag har plockat fram julbelysningen utan att få en handfull trasiga lampor att byta ut. Då kan man bara hoppas att det ligger en ask extralampor i pyntlådan.

Den enda nackdelen med LED är det kalla och hårda ljus de har. För att uppnå julmys vill jag gärna se skenet som bara de gamla lamporna ger. Men det borde finnas en enkel lösning på att byta nyansen så att jag kan avnjuta ett varmt ljus med gott samvete. Jag hoppas på produktutveckling på området så kanske jag kan få ett varmt julsken till nästa år. Färgen som ljuset har mäts i Kelvin (K) och kan vara värt att tänka på då du köper dina nya lampor. Oftast står det ”varmvit” eller någon annan beteckning men den brukar kompleteras med ett obegripligt K-värde. På förpackningen brukar det framgå vilket Kelvinvärde ljuset har och ju högre värde desto kallare ljus.

Här kan du läsa mer om märkningen för att göra rätt val i butiken. Tänk även på att välja alternativ som inte innehåller bly och kvicksilver. Många lågenergilampor innehåller kvicksilver men LED-lampor finns helt utan kvicksilver. Ledbutik.se är en bra webbshop som ger vägledning i den nya tekniken.

Dagens gästbloggare är Adam Svensson, projektledare på Konsumentföreningen Stockholm

Dags att slå hål på en myt.  Jag hävdar nämligen att det är en myt att ekologisk mat alltid är dyrare än konventionellt framställd mat. Visst stämmer det att ekologisk mat ofta är dyrare. Ibland är ekologiskt till och med mycket dyrare men oftast skiljer det bara någon krona. Och ibland är som sagt det ekologiska alternativet billigast. För att bevisa min tes stegade jag ner till Coop Extra på Medborgarplatsen för en priskontroll. Under min snabba runda fann jag sex exempel. Fyra där det ekologiska är billigast och två där det inte är någon prisskillnad. Den som har tid kan säkert hitta fler exempel.

• KRAV-Citronjuice Änglamark 55.60 kr/l, Citronjuice Coop 56 kr/l
• KRAV-aubergine 34,90 kr/kg, konventionell aubergine 39,90 kr/kg
• KRAV-hamburgare Änglamark 86,11 kr/kg, Hambugare Scan 86,71 kr/kg
• KRAV-senap Björnekulla 31,80 kr/kg, Slotts original 32,45 kr/kg
• KRAV-kolja Änglamark, 122,50 kr/kg, Kolja Findus 122,50 kr/kg
• KRAV-äppeljuice Änglamark 9.50 kr/l, Äppeljuice JO, 9.50 kr/l

Den 12  april ska vi ha ett seminarium på temat ”Myter om maten”. Innan dess vill vi samla ihop en lista med ”100  myter om maten”. Har du en myt på lut? Gå med i vår Facebook-grupp ”100 myter om maten” – och lämna din myt där. Eller lämna den här – i bloggen!

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör på Konsumentföreningen Stockholm

Nu stundar drygt tre veckors semester i Vietnam. Så skönt!

Även om flyget globalt endast står för tre procent av växthusgaserna, så står säkert min flygresa till Vietnam för minst en fjärdedel av alla växthusgaser min konsumtion har åstadkommit detta år. Så jag klimatkompenserar, som alltid när jag flyger. Men den här gången är det knepigare. Energimyndigheten har inte längre några rekommendationer för vilka progam de tycker är OK.

Vad göra? Helst skulle jag vilja gräva mig ner i frågan vart pengarna går, hur mycket som går till administration och varför min resa om jag använder Green Seat kostar 500 kronor i klimatkompensation medan Atmosfair och Tricorona kostar ungefär 1200 kronor. Men jag har inte tid. Måste packa.

Så jag väljer Tricorona. Det har nämligen Jessica Cederberg Wodmar gjort när förlaget har klimatkompenserat för utsläppen hennes utmärkta bok ”Klimatkoden” orsakar.

Tittar jag närmare så ser jag att med boken följer som bonus 250 kg klimatkompsensation. Himla fiffigt! De räcker inte långt när man tar sig runt halva jordklotet, men det är en kul idé.

Tack för de kilona, Jessica!

Under tiden jag är borta kan det hända att mina kollegor lånar den! Vi ses 7 januari igen.

God Jul alla!

Tack alla 929 personer som hittills har röstat i vårt dilemma om ”innehåller inte”-marknadsföring. Resultatet visar att ungefär hälften av er tycker att det kan vara okej med ”innehåller inte”-märkning ibland, t ex när en tillsats just har tagits bort. Dvs under en övergångsperiod. Ta del av resultatet i sin helhet – samt Coops reaktion, i filmen.

Igår hade vi vår första After Work-kväll för Facebook-fans. Temat var ”Jul” och vi höll till på Green Room på Coop Extra på Medborgarplatsen, som för övrigt är en jättefin restaurang med rättigheter att servera öl och vin. Besökarna fick provsmaka canapé med chévrekräm och fikon, janssons frestelse och köttbullar. Sara Begner från Coop, som pratade och inspirerade under kvällen tillagade på plats en efterrätt, Ris á la Malta med björnbärscoulis, som vi också fick provsmaka. Fantastiskt gott!

Kvällen gick i julens tecken, men vi kom ändå in på ett antal stickspår. Tillsatser i maten var ett sådant stickspår. I filmen berättar Sara om sin syn på tillsatser och hur man kan prata med tillsatser med sina barn. Sara påminde oss också om det gamla barnprogrammet ”Kroppen”. Någon som minns? Kika nedan!

De nya förpackningarna som Arla infört är ingen hit. Inte nog med att de är svår att tömma, förpackningen till den ekologiska filen, den utan skruvkork, blir otroligt kladdig. Vi längtar efter den kära gamla tegelstensförpackningen. Lätt att öppna, lätt att tömma, lätt att återvinna, lätt att trava i kylskåpet – åtminstone oöppnad(!) och effektiv att transportera. Och ….okladdig.

www.fotoakuten.se

Vi var på stort släktkalas i helgen i Göteborg. Jättetrevligt. Alla, jag säger alla utan undantag, diskuterade vanvården av svenska grisar. Min ena kusin var urförbannad, hon som alltid ratat danskt fläsk och ätit svenskt med gott samvete. Min andra kusin, en väldigt duktig kock ,var till lika urförbannad. Han kände väl till Lars Hultström, Scans ordförandes, lufttorkade skinkor och var grymt besviken på att inte längre kunna lita på svensk råvarukvalitet som ju också inbegriper god svensk djuromsorg.

Och jag tänkte i mitt stilla sinne. Stackars alla grisbönder som sköter sina grisar väl. Och jag tänkte, som jag har tänkt hela veckan, att det ska bli  intressant att se när röken lägger sig och agnarna skiljs från vetet,  hur det  har stått till i grisstallarna som Djurrättsalliansen har filmat.

Jag är övertygad om att det finns bönder som sköter sina grisar illa. Men jag är också  övertygad om att allt inte står rätt till med Djurrättsalliansens filmer.

Och är Gun Ragnarsson en av de bönder som figurerar i filmerna, som exempel på en grisbonde som vanvårdar sina djur, så är något väldigt fel. Läs mer »

Procordia skriver i ett pressmeddelande att de genomför ett omfattande arbete med att se över ingredienser och tillsatser i den mat och dryck man tillagar. Man stöder uthållig produktion av palmolja genom att köpa certifikat för Green Palm oil motsvarande den mängd palmolja som används i mat från Procordia. Bra så. Men längre ner i pressmedelandet studsar jag till. Så här skriver företaget:

”Procordia har också beslutat att flera tillsatser och ingredienser inte ska användas alls i produktionen av företagets  produkter: smakförstärkare (glutamat), industriellt framställda transfetter, genmodifierade råvaror, bestrålade råvaror och azofärgämnen.”

Va? Jag som inbillade mig att det inte på länge har funnits industriella transfetter eller azofärgämnen i produkterna och aldrig någonsin genmodifierade eller bestrålade råvaror. Är jag för godtrogen eller är det Procordia som nu vill framstå som speciellt framsynt?

Jag ringde och pratade med Göran Sajland, kvalitetschef på Procordia. Han tycker att det är dags att de talar om vad Procordia gör. Må så vara. Men i pressmeddelandet låter det som att det är just nu som Procordia har fattat dessa beslut, fastän det egentligen är beslut som fattades för länge sedan. (Vilket ju är jättebra!) Det finns risk att en del tolkar det som att många andra livsmedelsföretag håller på med transfetter, GMO och Azo. Så är det inte.