Jisses vilket livs det blev när jag i senaste MerSmak från Coop klagade på Arlas nya förpackningar med fil, så kallade takåsförpackningar. Andra mejerier har sådana sedan länge tillbaka.

Jag började svara alla er personligen men för att effektivisera lite så gör jag ett massvar genom bloggen i stället.

Lite fler än hälften som har hört av sig tycker som jag, att takåsförpackningarna är idiotiska – det är svårt att få ur all yoghurt och dessutom kräver de mer transporter. Det blir luft mellan förpackningarna.

Däremot är vi överens om att det finns fördelar med korken.

Resten tycker att det är jag som är korkad, inte förpackningarna, eftersom jag inte begriper hur man gör för att få ur allt.

Många har kommit med tips om att fylla förpackningarna med lite vatten eller mjölk, skaka och vips så har man en smoothie. Andra att man öppnar förpackningen och gräver ur kletet med en stekspade eller sked. Några tipsar om att skära sönder förpackningen från toppen till botten med en förskärare och sedan äta ur de två ”skålarna” som bildas.  Och det finns fler tips.

Oavsett vad man tycker om förpackningarna har de kommit för att stanna. Tyvärr säger jag.

Så vi återkommer med fler tips från er på bloggen, med filmsekvens eller bilder på hur man gör med takåsen för att slippa slänga 10 procent yoghurt eller fil.

Ska överväga förslagen att starta motståndsgrupp på Facebook och samla namn eller uppmana till totalbojkott, som flera föreslår. Då kanske mejerierna hejdar sig nästa gång de ska investera i förpackningsmaskiner, funderar en gång till och överväger om de ska satsa på förpackningar som underlättar för konsumenter eller gör det besvärligt.

Själv längtar jag efter Ecoleanförpackningar på mejerihyllorna. Man rullar ihop dem enkelt och smidigt. De ger max 1 procent svinn.

Nu tar vi nästa steg i vår ”Släng inte maten”-kampanj. Vill du vara med? Vi behöver 20 frivilliga som kan vara med och mäta hur mycket flytande föda som spolas ner i vasken i det egna hushållet – under två veckor. Som tack för hjälpen får du ”Vår kokbok” samt två biobiljetter. Intresserad av att vara med? Kontakta Anna Carlsson, anna.c@konsumentforeningenstockholm.se.

Du som är intresserad kan anmäla dig och läsa mer här.

Läs KfS tidigare undersökning ”Rapport från en slaskhink”, mars 2009.

Efter en del grävande, med anledning av den enorma prisskillnaden på värktabletter i Sverige och Danmark, fick frågan en tvärvändning.Tillverkaren av Panodil, GlaxoSmithKline, förklarar att en burk med 100 Panodil kostar 56 kr (56 öre/tablett) i Sverige. Men det krävs recept för att kunna köpa så många tabletter åt gången. Utan recept får man snällt köpa en ask med max 20 tabletter till priset av 38.50 kr (1.92 kr/tablett) i Apotekets webbshop. Det är samma pris över disk på både Medstop och Coop.


Hur i hela världen kan prisskillnaden på en receptbelagd och receptfri produkt vara så hög som 243%?!

Tar telefonen för att söka svar. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket säger att de sköter prissättningen på de läkemedel som är receptbelagda och som ingår i högkostnadsskyddet. Det gör Panodil. De styr däremot inte priset på receptfria läkemedel. Där är prissättningen fri.

Jaha- det märks, så att säga.

Även om jag hade mina farhågor inbillade jag mig att en av anledningarna till att slå sönder apoteksmonopolet skulle vara ökad konkurrens och till följd lägre priset. Bör även nämna att prissättningen inte är något nytt påhitt, skillnaden var lika stor när apoteket var helstatligt.

Jag kan acceptera att mindre förpackningar är något dyrare, men att ta ut det mer än tredubbla priset är orimligt.

Kan någon ge mig en acceptabel förklaring?

Bildar aktörerna någon slags kartell för att tillsammans hålla priset uppe? Eller vad är det frågan om?

Uppriktigt sagt Coop:Det är helt sjukt att alla apotek, gamla som nya, nu har exakt samma pris för 20 tabletter Panodil. Gå i bräschen och gör nytta för medlemmarna. Prispressa marknaden!

Tydligen ska man tycka illa om SVTs program Landet Brunsås. Läser i alla fall det i Expressen. Själv tycker jag att det första programmet var riktigt skojigt, och befriande opretentiöst. Bitvis tänkvärt och lärorikt. Bitvis förutsägbart med Mats-Eric Nilssons 1.5 procent avokado i guacamolen.

Bäst är Richard Tällström som häver ur sin kunskapsbank på sitt lite torroliga sätt. Lotta Lundgren och Henrik är kul och professionella. Sämst är Erik Haag som bluddrar, avbryter samt verkar förvånansvärt orepeterad. Skärp dig.

Jag ser fram emot nästa program.

Återigen ökar alkholkonsumtionen i landet. För något år sedan räknade jag ut att på de senaste 20 år har vi ökat vår konsumtion av sprit med två liter 100 procentig alkohol- från åtta till tio liter per person och år. De är en ökning motsvarande sex flaskor whisky eller vodka per person och år.

Per person och år betyder inräknat spädbarn, åldringar och nykterister. Konsumtionen har alltså stigit betydligt mer än så bland oss som dricker. Och så funderas vi över varför vi svenskar blir allt fetare och drar på oss massa sjukdomar…

Alkohol betyder mängder av kalorier. Vi äter ungefär likandant nu som förr, men vi lägger till ytterligare alkohol. Då blir man tjock. Svårare än så är det inte.

”Systembolaget ökade sin försäljning för samtliga varugrupper under förra året, visar bolagets egna siffror. Störst ökning fanns inom vin, där försäljningen steg med 6,7 procent till strax under 19,5 liter per invånare, medan öl ökade med 4,6 procent, cider och blanddrycker med 3,3 och sprit med 3,1 procent. Cider och blanddrycker håller nu på att gå om spriten i antal liter per invånare – båda ligger på strax över två liter per person och år – medan öl är svenskarnas favoritdryck på Systemet med 24,3 sålda liter per person under förra året” Källa Foodwire.

Prischock på receptfritt kan man läsa i tidningarna. Vad var det jag sa tänker jag.

Ett tips: Köp receptfria läkemedel i Danmark.

Kolla prisskillnaden på Panodil:

Burken med 100 tabletter kostar motsvarande 63,50 SEK i Danmark ( 63 öre per tablett), en ask med 20 tabletter på Apotekets webshop kostar 38.50 kr (1.92 kr per tablett). Det skulle innebära 192,50 SEK för 100 tabletter Panodil på svenska Apoteket.

Givetvis spelar förpackningstorleken roll. Panodil går bara att köpa i förpackning om 20 st i Sverige, man är rädd att större förpackningar stimulerar till läkemedelsmissbruk. Reglerna är satta av Läkemedelsverket. I Danmark kan jag köpa en burk med 100 st. tabletter. Praktiskt tycker jag, den varar ju i flera år. Men förpackningstorleken kan väl inte förklara den enorma prisskillnaden?

Begriper inte varför Danmark har billigare värktabletter än Sverige. Någon? Är de subventionerade av staten?

Och hur är det med läkemedelsmissbrukarna? Är de fler här än där? Jag skickar frågorna till Apoteket , GlaxoSmithKline som tillverkar tabletterna och Läkemedelsverket. De bör veta.

DN har gjort en prisjämförelse och konstaterar att det inte är så stor skillnad mellan det gamla Apoteket och de nya aktörerna på marknaden. Samtidigt tror inte tillverkaren av Panodil att priset kommer att sjunka framöver. Konstigt.

PS. 2010-01-25: I dag fick vi svar från Läkemedelsverket. Tack! Att bara sälja småförpackningar av Panodil och andra läkemedel med paracetamol ( Alvedon bl a) handlar inte om rädsla för läkmedelsmissbruk, utan att stävja självmordsförsök.

Så här skriver Läkemedelsverket: 

Hej och tack för samtalet!

 Anledningen att panodil i större förpackning kan inte säljas receptfritt är risken för överdos vid självmordförsök. Mer om detta kan du läsa via länken nedan:

 http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Lakemedelsverket-receptbelagger-storre-forpackningar-smartstillande-lakemedel-och-laxermedel-/

 Med vänliga hälsningar

 Sahra Barzi

Leg  Apotekare



Erbjudandet om att gå med i en bokklubb dimper ner i brevlådan. Kuvertet är knöligt av den numera obligatoriska ”presenten”. Kan inte låta bli att öppna trots att jag lovat mig själv att aldrig någonsin mer gå med i en bokklubb. För att se vad som ligger i. Tar fram två tingestar, varav den ena redan med spricka i plasten. Begriper först inte vad det är. Men det är två kylskåpsmagneter av pissdålig kvalitet.

Här har någon i Sverige ägnat energi åt att beställa, säkert från Kina, något fullständigt onödigt som kommer att antingen hamna i sophinken direkt eller också klamra sig fast på kylskåpet någon månad tills de går sönder helt och hållet. Ge mig en blyertspenna eller något annat användbart om ni absolut måste skicka med något! För jag förstår att det är effektiv marknadsföring. Jag går ju på det.

Av pur nyfikenhet öppnar jag också kuvertet från ”Hembakat”. Där uppmanas jag att

  • ”Öppna pajen och se vad du får”
  • ”Fästa permiemärkena på ditt svarskort”
  • ”Lägg svarskortet i svarskuvertet och skicka in redan i dag”

Känner mig löjlig när jag öppnar pajen. Måste det verkligen gå till så här? År efter år?

Slänger pajen i papperskorgen.


”Det är alltid värre än man tror” – ”Får vi föreslå kickoff med inomhuskidbacke, berg och dalbana och världens kanske bästa räkmacka”. Uppslaget i dagens Svenska Dagbladet speglar en absurd verklighet.


Alla ni som är intresserade av diskussionen kring flaskvatten kontra kranvatten. Här kommer ett tips som jag just fick syn på.  I kväll visas kl 23.30  ”Flaskvatten” i Kanal 2, SVT. Del 6 av 8  i en Brittisk dokumentärserie från 2009.


”Amerikanen David de Rothschild, arvtagare till en av världens största bankförmögenheter, är en sann miljövän och äventyrare. I Miljöresan utforskar han vad som händer med några av våra vanligaste vardagsprodukter på resan från tillverkning till avfall. Vilka effekter kan vi se redan nu i vår miljö och hur påverkas vår hälsa av hanteringen runt dessa produkter?”


Jag ska bänka mig om jag kan hålla mig vaken. Annars får det bli reprisen på söndag i SVT24. Avsnittet finns även på SVT Play.

Klicka på bilden för att beställa en etikett för kranvatten till din flaska.


 

Oavsett vilket ämne jag funderar över för bloggen i dag så känns alla så otroliga futtiga i jämförelse med den enorma katastrof som har drabbat Haiti. Död, lemlästning - och redan fattiga människor blir ännu fattigare. Vilket paradis på jorden Sverige är i jämförelse med många andra länder. Bland annat för att vi inte drabbas av naturkatastrofer.

En koppling kan dock vara till Svenska Dagbladets utmärkta artiklar om antibiotikaresistens i veckan. Haiti kommer att behöva mängder av antibiotika för att hindra infektioner. Då är det viktigt med potenta läkemedel och en katastrof om de tappar i läkekraft. I dag ser vi att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotikan på grund av den omfattande, ofta onödiga, anvädningen.

Vi måste sätta tryck i frågan internationellt, och se till att antibiotika används endast när det är absolut nödvändigt. Vi måste hjälpas åt. Konsument- och patientorganisationer, läkare, politiker, myndigheter, veterinärer - alla inblandade. Jag tar upp frågan i veckan med paraplyorganistionen Sveriges Konsumenter som har mycket kontakter med konsumentorganisationer i världen. Är frågan på dagordningen där?

Tack vare antibiotikan, sägs det,  har meddellivslängden ökat med 10 år globalt. Värsta scenariot är att meddellivslängden återigen minskar.


« Tidigare inlägg