Louise Konsumentkoll

Lyssnar på P1s reportageserie ”Matens pris” om vedervärdiga miljö-och hälsokonsekvenser när soja besprutas med skadliga bekämpningsmedel i Brasilien. Soja som sedemera blir foder tillvåra svenska kött- och mjölkdjur. 

Under förutsättning att radiointervjun i dag med Lantmännens chef för hållbarhetsfrågor inte blev klippt på ett för honom väldigt ofördelaktigt sätt, så är det en del jag inte begriper.

Sojaodlingen i Brasilien och svenska lantbruks inköp av mängder av en miljö- och hälsomässigt förkastlig fodersoja har ju diskuterats i många, många år. Lantmännenchefen lät förvånad över frågan. Försök har gjorts, och om jag inte minns fel ganska lyckosamma sådana, med att i stället ha raps som ersättning till soja. Och bekämpningsmedlen Paraqvat och Metamidofos känner till och med jag till som inte dagligdags arbetar med frågan. Jag trodde faktiskt att de förbjöds över hela världen för något år sedan. Ett utslag av min alltför stora godtrogenhet.

Det är hög tid att säkra ett okej sojafoder till bland andra våra svenska kött- och mjölkkogårdar. Vi betalar ofta bra mycket mer för det svenska produkterna, ”för de svenska mervärdena”. Låt oss då vara säkra på att inte djuren är uppfödda på en helt oacceptabelt producerad soja. Låt ett bra foder ingå i ”mervärdena”.

Det kan vara dags för handeln att sätta tryck i frågan- eller hur Coop och övriga livsmedelskedjor?

Undra hur mycket mer köttet och mjölk en skulle kosta per kilo om svenska lantbrukare sa nej till foderråvaror sprutade med Paraqvat eller andra medel förbjudna i EU? Går lantbrukare över till bättre foder som är dyrare, så ska de ha betalt för det också.

Vi äter massor av kött i dag och kött är förhållandevis billigt jämfört med för 15-20 år sedan. Några kronor mer per kilo kött borde vi klara av i utbyte mot ett acceptabelt foder. Eller hur?

Foder till ekologiska djur besprutas inte. Men ekologiskt kött utgör fortfarande en försvinnande liten del av den svenska marknaden och dras också med andra regler som fördyrar produktionen. Det mesta kött som säljs är från så kallade ”konventionella” gårdar.

Jag har fortsatt att reta mig på dumma schampo- och duschkrämflaskor som man inte kan tömma på ett enkelt sätt. Se videon! Vilken schampoförpackning tycker du är korkad?

Att kunna få ut det sista ur flaskan är väl värt att ha i åtanke när du prisjämför schampo, tänk på hur mycket pengar som blir kvar om du använder ett dyrare schampo.

Läser i ATLs nyhetsbrev följande:

”En ny och bättre märkning av smörgåsskinka är också på gång i Sverige. Där ska tydligt framgå att skinkan är sammansatt och inte kommer från en hel muskel. Märkningen kan bli verklighet på förpackningar i butikerna tidigast i höst.
- Vi håller på att förankra detta hos Livsmedelsverket, därefter ska vi kräva detta av samtliga företag som är anslutna till KCF, säger Rutegård.”

Heja och äntligen säger jag! Särskilt med tanke på debatten som blossade upp om köttklister.

Säkert kommer det också att leda till att det blir fler skinkor gjorda av hela stycken, så kallade helmuskelskinkor, i butikernas charkdiskar.

Den morotsmobb som vi skrev om i förra veckan genomfördes enligt plan med succé. Jättekul att se ett slag för att uppmuntra någon som gör gott, istället för att ständigt jaga de som vi tycker borde göra bättre ifrån sig. Ca: 50 personer samlades på Medborgarplatsen för att tillsammans tåga in för att köpa rättvisemärkta rosor.

Adam Svensson, KfS, var där och dokumenterade, och givetvis köpte rosor. Ett filmklipp finns här och mer bilder finns på Facebooksidan.

Förra veckan besökte jag (Anna Carlsson) och en kollega Den stora matdagen. Utställarna lät oss smaka på diverse nyheter och det var ju i och för sig trevligt. Men mest intressant var ändå de trendspaningar som BAS och Foods & Friends presenterade.  De berättade om mycket kul som händer ”där ute”. Allt från en urflippad hamburgerrestaurang i USA, Heart Attac Grill, till mer vettiga grejer som Food Bargains.

Food Bargains är en webbaserad livsmedelsbutik där du bland annat kan köpa mat med kort datum och utgånget datum till ett lågt pris. Kul att höra talas om tycker förstås vi, som jobbar för att mängden slängd mat ska minska. Food Bargains köper även in partier av mat som blivit över av olika anledningar. Allt för att sälja vidare förstås. Företaget säljer till privatpersoner och levererar till hela England. Hemkörningen kostar 55 kr.

Tänk vad lite sinne för affärer och kreativitet kan göra! Någon som har hört talas om något liknande i Sverige?

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör, KfS.

Aftonbladet har blindtestat kolsyrat vatten! Coop X-tra (5,25/l) vann före trendmärken som San Pellegrino (20 kr/l) och och Evian (18.50/l). Skoj! De kom på sist och näst sist i en test av sju varumärken. Trendiga varumärken förför, men står sig ofta slätt i blindtester.

På andra plats i testet kom helt vanligt kranvatten som körts genom en kolsyremaskin.

Just det. Kvalitén på vårt kranvatten är ypperligt, så varför köpa flaskvatten? Det finns större miljöbovar än vatten på flaska. Men trots det – ca 15 000 lastbilar kör omkring med vattnet på våra vägar varje år.

Är vatten på flaska en onödig lyx? Det får var och en avgöra men frågan bör ställas tycker vi!

Annika Creutzer slår ett slag för kolsyremaskinen i sin krönika. Vi har just köpt en sådan. Jag borde använda den oftare nu när den står där, men den kommer bra till pass när vi får gäster. En droppe hemmagjord flädersaft i flaskan gör susen!

Oavsett om kycklingen kommer från Brasilien eller Sverige så var  i alla lägen försiktig med kyckling. Och alldeles speciellt om du är sjuk eller gammal eller har nedsatt immunförsvar. Hetta alltid upp kycklingen till minst 70 grader och skär inte kyckling och sen något annat utan att tvätta kniven och skärbrädan emellan!

Efter att ha haft en nära släkting som drogs med resistenta campylobaktbakterier i flera år, och var urdålig,  så är jag -  som inte brukar vara petig med hygienen  – trots det väldigt försiktig med kyckling.

Givetvis ska vi som Karin Ahlborg skriver i Aftonbladet i dag, kräva ursprungsmärkning av allt kött så att vi kan välja eller välja bort. Även på restauranger. Men även svensk kyckling dras med problem, inte salmonella som i många andra länder tack och lov, men väl campylobakter. Även om flockarna är betydligt mindre smittade än i andra länder. 

Ca 13 procent av svenska kycklingflockar har bakterien. Den är svår att komma till rätta med. Och 100 procent av Kravmärkt kyckling har campylobacter. Det beror på att den vistas ute och bakterien finns i bland annat jorden.

Så take care out there!

I förra veckan var jag på seminarium samt festlig, proffsig och tänkvärd utdelning på Göteborgsoperan av priset ”The Swedish Seafood Award”, Kungsfenan.

Här är några av många aha –upplevelser:

• Namibias fiskeriminister, en av pristagarna, berättar om detta unga lands arbete för att säkra ett levande hav och hållbar fiskeproduktion. Bl a om hur de efter självständigheten har arbetat med att med hjälp av hårda böter och fängelsestraff har fått bukt med det omfattande illegala fisket. Fisket och fiskeindustrin blomstrar i dag.
• Jag blir lika förvånad varje gång jag hör det: Ca 35 procent av den globala fiskekonsumtionen är av odlad fisk. Kina är storproducent.
• 20 procent av världens fiskbestånd är underutnyttjade, 53 procent är utnyttjade till fullo och 23 procent hårt överexploaterade.
• 4,5 miljarder människor får minst 15 – 20 procent av sitt proteinbehov av fisk. I fattiga kustnära trakter står fisken för en mycket stor andel av näringsbehovet. Fisk är ”rich food for poor people”.

Tack arrangörerna för Kungsfenan, bl a Västra Götalandsregionen, Svensk Fisk och Swedbank för en lysande kväll!

Man kan hänga ut och bespotta det som är dåligt. Eller så kan man belöna det som är bra. Det är det som är en ”carrotmob” eller morotsmobb går ut på. På söndag belönas Coop Extra vid Medborgarplatsen med en carrotmob. Varför? Jo, för att butiken säljer Rättvisemärkta rosor på Alla Hjärtans dag.

Det hela går till enligt följande: Vi samlas på Medborgarplatsen vid ingången till Coop Extra kl. 14.00 på söndag (14/2). I samlad tropp går vi in i butiken och köper en varsin bukett Rättvisemärkta rosor. Initiativtagare till evenemanget är Rättvisemärkt. Men vi (Konsumentföreningen Stockholm) kommer också att finnas på plats, med några av våra ambassadörer.

Evenemanget finns även på Facebook.

Titta på ett inslag om carrotmob i KGO-TV.

Till skillnad från min gode vän Jan Bertoft på organisationen Sveriges Konsumenter tycker jag att det kan vara okej med klistrad fläskfilé under förutsättning:

• Att det står med stor och tydlig text på paketet att köttsstycket består av flera olika stycken och som är ihopklistrade med trombin
• Att köttstycket till 100 % består av vad det utger sig för att vara, t ex filéer och inget annat
• Att priset är väsentligt mycket lägre än på hel filé , typ 40 – 50 procent lägre

Då står det var och en fritt att köpa köttet och man kan som konsument göra ett medvetet val.

En anledning att vara skeptisk är att det finns massor av tillfällen till fusk från köttindustrins sida.  Möjligen är det skälet så stort att handeln helt och hållet ska avhålla sig från produkten.

Jag skulle bli förvånad om den blir en storsäljare.

PS 12 februari: Såg just att Köttbranschens VD Åke Rutegård chattar med Sydsvenskans läsare om ”köttklistret”.

PS 16 februari: Ledare om köttklister i Värmlands folkblad