I Svenska Dagbladets ledarblogg av Maria Abrahamsson kritiseras jag för att ha kallat debatten om buteljerat vatten och kranvatten för en symbolfråga.
Okej, att kalla det buteljerade vattnet för en symbolfråga var kanske inte så välfunnet i sammanhanget. Men faktum är att många människor har börjat fundera över sin konsumtion i vidare bemärkelse efter att de fått upp ögonen för att flaskvatten produceras och fraktas från när och fjärran trots att vi har gott vatten av bra kvalitet direkt ur kranen på de flesta ställen i Sverige. Därför kallade jag det för en symbolfråga. Men konsumtionen av buteljerat vatten är mer än en symbolfråga.
Miljön bryr sig inte om hur mycket koldioxidutsläpp det blir av flaskvatten per person och år. Miljöeffekterna handlar om det totala utsläppet av växthusgaser. En grov uppskattning är att den minst 13 procentiga minskning av försäljningen av flaskvatten som har skett i Sverige sedan 2007 har reducerat växthusgaserna med 4000 ton koldioxid totalt. Det är ungefär lika mycket som om 1 600 bilar togs bort från vägarna. Inte helt försumbart tycker jag.
När vi redan 2004 ställde oss frågan varför försäljningen av buteljerat vatten ökade år för år blev det inte så mycket ståhej. Vi lät göra en livscykelanalys där vi jämförde miljöutsläppen från buteljerat vatten och kranvatten. 20 000 ton koldioxid beräknades det buteljerade vattnet motsvara år 2004. Tre år senare, 2007, hade försäljningen ökat och utsläppen av koldioxid var 34 000 ton, lika mycket utsläpp som från 12 500 bilar.
Och det var då, 2007, som klimatfrågan blev het. Många svenskar, även kommuner och offentliga inrättningar, började ifrågasätta varför de köpt mer buteljerat vatten de senaste åren. Man funderade över kostnaderna, hur mycket besvär det var att släpa hem flaskvattnet och på konsekvenserna för miljön. Folk började köpa mindre flaskvatten, dricka kranvatten och/eller installera kolsyremaskiner. Liksom de började fundera på att köpa miljöbil och grön el, installera jordvärme, flyga mindre och ta tåget oftare. Få människor är så okloka att de tror att kranvatten ensamt löser problemet med växthuseffekten.
Försäljningen av buteljerat vatten – ”The liquid gold” har, från att ha ökat år efter år, nu börjat minska. Jag begriper varför reklamen är så frekvent och varför Bryggerinäringen vill få oss att köpa mer flaskvatten igen. Men vi lägger oss inte i vad folk dricker, vi informerar om konsekvenserna. Det är upp till var och en.
Comments on this entry are closed.
Hej igen!
Jag har funderat många gånger varför det är ”bäst före datum” på flaskvatten, även på glasflaska.
Har du möjligen någon aning om vad som händer med vattnet när datumet gått ut?
Mvh Gustaf Andersson
Hej Gustaf,
Jag tror det har att göra med hur bakteriefritt det är på tappstället. Återkommer!
Har du vårbrukat färdigt?
Det är bra att allt fler svenskar på senare år börjat konsumera klimatsmartare. Fram till år 2050 behöver svensken minska sin klimatpåverkan till två ton koldioxid per person och år jämfört med dagens cirka tio ton.
Men när vår konsumtion av flaskvatten ger ett tillskott på 3,1 kilo koldioxid per person och år, klingar larmandet en smula ihåligt.
Den som inte gillar flaskvatten väljer säkert att dricka något annat. Men de som tycker om vatten på flaska kan dricka det med ett gott klimatsamvete.
För att lyckas minska från tio ton till bara två behöver vi verkligen göra många förändringar i vårt sätt att konsumera. Många bäckar små… brukar man säga. Men då gäller det att välja just bäckarna och inte stirra sig trött på dropparna.
Tomma symbolhandlingar riskerar bara att skymma sikten.
Hej Fredrik,
Jag håller med dig, tomma symbolhandlingar är inget värda. Och man ska inte stirra sig blind på droppar. Det är jag övertygad om att det är få som gör. Men sammantaget blir också små kranvattendroppar så småningom till bäckar. I det här fallet motsvarade ”dropparna” ett minskat miljöutsläpp från 1600 bilar per år. Hittills. Tom symbolhandling?
Vet du förresten hur det är med ”bäst före datum” på buteljerat vatten? Se Gustafs kommentar. Hur lång tid sätts ”bäst före datum” på flaskvatten och vad händer med vattnet om datumet passeras? Och visst är det väl skillnad på ”stilla vatten” och om vattnet är kolsyrat? Jag blir jätteglad för en kommentar här. Jag vet att det är många som undrar.
Apropå att man inte ska stirra sig blind på droppar. Enligt det amerikanska företaget McAfee skickades 62 biljoner spam förra året. Det går åt energi för att skicka, öppna och slänga spammen plus att det går åt energi till spamfiltren. Totalt 33 terawattimmar vilket motsvarar lika mycket växthusgaser som 3,1 miljoner personbilar släpper ut. Många bäckar små blir faktiskt en stor å – det är ju inte bara vi svenskar som dricker flaskvatten – frågan är global som allt annat.
För vatten sätts bäst före datum till 16 veckor för PET-flaskor, och för glasflaskor 10 månader.
Kolsyran dunstar sakta genom flaskan, som alltså inte är helt ”tät”.
En flaska som förvarats mörkt och svalt kan drickas långt efter att datum passerat utan att smaken påverkats nämnvärt.
Ja att det är bäst för datum det visste vi ju, Frågan var vad som händer när det gått ut, i icke kolsyrat vatten?
För övrigt Louise, så är det snart färdigt med vårbruket, vi har haft en veckas avbrott tack vare ett välbehövligt regn. 320 ha wiskeymaltkorn och vårvete sått, 80 ha lin och raps kvar.
Vi är många inom LRF som saknar Dej!
Mvh Gustaf.
Fick höra att denne Sörbom som skrivit inlägg här är anställd av bryggarna just för att skriva inlägg på bloggar som privatperson utan att vi ska förstå att han skriver för bryggarnas räkning. Ni som är väl insatta, som du Louise Ungerth, vet kanske det men alla vi andra blir rejält lurade till att börja med. Nu när vi vet hur det ligger till så kan man väl bara säga att det är verkligen både naivt och oprofessionellt av bryggarna att använda sig av så billiga knep som att låtsas vara en vanlig privatperson som delar med sig av sina synpunkter. Usch!
Hej Elisabeth och Erika,
Jag förstår era synpunker. Själv tycker jag det är bra att Sveriges Bryggerier kommenterar bloggar som rör deras och medlemsföretagens verksamhet. Det är utmärkt att olika åsikter kommer fram, även från dem som har så kallade ”särintressen”.
Men jag håller med om att det vore bra ur olika synvinklar att Fredrik Sörbom eller, som i din blogg Erika, Cecilia Giertta, också presenterar sina tillhörigheter, det vill säga att de arbetar för Sveriges Bryggerier.
Intressant att bryggerinäringen jobbar så hårt på att nå ut med sitt budskap att de lägger ner tid på att kommentera bloggar. Cecilia, vd Sveriges bryggerier kommenterade mitt inlägg på min blogg och Fredrik Sörbom som har kommenterat här är projektledare för Sveriges bryggeriers kampanj ”Drick ditt flaskvatten med gott klimatsamvete”. Tråkigt att de inte är tydligare med vilka de är när de kommenterar. De skulle bli mer trovärdiga då.
http://eksnak.blogspot.com/2009/05/flaskvatten-och-hemlige-kocken.html
Undvik i alla fall plastflaskor, se en tysk undersökning som visade att ämnen från förpackningen vandrar ut i drycken:
http://www.springerlink.com/content/515wg76276q18115/fulltext.pdf
Hej!
Dricksvattenproducenten Sydvatten AB driver sedan i höstas skolprojektet Drick kranvatten. Syftet är att få ungdomar att reflektera över sina dryckesval med utgångspunkt i hälso-, ekonomi- och miljöaspekter. Projektet riktar sig till elever i årskurs 6-9 och omfattar 31 000 elever i de 14 skånska kommuner som är delägare i Sydvatten. På http://www.drickkranvatten.se finns fakta och lektionsmaterial om vatten. Gå gärna in och titta och kommentera! Vänligen Anna-Karin Wickström, projektledare för Drick kranvatten
Hej Anna Karin,
Tack för tipset. Ska gå in och kolla.
Hej,
Jag håller verkligen med ovanstående talare om droppar och bäckar. Jag förstår inte varför inte konsumentföreningen verkligen inte driver reella miljöfrågor utan symbolfrågor. Det är bara extremt larvigt när ungerts försvarar sina uttalande. Hon har bara si och så mycket airtime, och det viktigaste vi kan göra är att halvera vår oxköttskonsumtion, itne vår fl-vattenkonsumtion. Det är fulllständigt barockt att ni kan skjuta så fel! Nu tror människor att det flaskvattensfrågan är viktig, dvs väljer bort mineralvatten till den stora biffen. You do the math…
hej! intresant artikel. jag håller på med ett projekt i skolan och ska b.la. göra en kampanj emot flaskvatten. jag undrar därför varifrån du har fått siffror och statistik? vilka är dina källor? /my
Hej My,
Vi har själva tagit fram siffrona med hjälp ett forskningsinstitut, SIK, i Göteborg. Alla rapporter finns på vår hemsida http://www.konsumentforeningenstockholm.se. Sök på buteljerat vatten, eller kranvatten så hittar du dem. Lycka till med arbetet!
Hur mycket vatten köptes 2011 då.
Josef: Statistiken med siffror från Sveriges Bryggerier för 2011 är inte klara ännu så jag vet inte. Tror att försäljningen har gått upp en aning bland annat på grund av utbrottet av bakterien cryptosporidium i Norrland då hela städer tvingades köpa flaskvatten. Jag tycker det är förvånande att nedgången på 20 procent i försäljning från 2007 till 2010 håller i sig såpass väl. Jag hade förväntat mig en ökning.