Marknad i Myeik, Burma
Ungefär 80 procent av våra kläder som vi lämnar till Myrorna, St Erikshälpen och andra hjälporganisationer, eller för den delen H&M, säljs på exportmarknaden oftast till fattiga länder. Besök en marknad i Burma, Laos eller Senegal så ligger våra kläder där i drivor. Även i länder som Ukraina och Moldavien. Ofta till ett överkomligt pris för befolkningen och oftast mer moderiktiga och av bättre kvalitet än de som tillverkas i det egna landet. För att göra en grov generalisering.
Nu kommer protesterna jag väntat på. Flera länder i Östafrika bland andra Kenya och Tanzania vill förbjuda importen av begagnade kläder. Upptill 80 procent av alla kläder som säljs i afrikanska länder är våra avlagda. Hur man ska kunna kunna bygga upp en inhemsk textilproduktion på hyfsade villkor när konkurrensen från billig second-handimport är så massiv är förstås en högst berättigad fråga.
Ska bli spännande att följa diskussionen. Hjälporganisationer som Myrorna, Emmaus med flera är beroende av inkomster från klädexporten. Inkomsterna används för att göra gott. Till exempel för Frälsningsarméns verksamhet. Dessutom arbetar många, många människor som annars har svårt att komma in på arbetsmarknaden med klädsortering och försäljning, inte bara i Sverige utan i många andra länder. Handeln med begagnade kläder är en jättelik global industri.
Och vad ska vi göra av alla våra kläder och textilier? Återvinna förstås, men ännu är inte all teknik på plats för att göra nya tyger av gamla även om det görs stora framsteg. Kanske ska det kosta att överkonsumera kläder som vi ju gör i en rasande fart. Kanske ska vi få betala en saftig slant för kläder vi gör oss av med och inte som nu, få en voucher om vi lämnar in våra avlagda kläder till butikskedjor som stimulans att köpa nya. Fast då skulle väl ännu fler än i dag slänga sina kläder i soporna. Eller hur?
Knepig fråga.
Comments on this entry are closed.
Detta har jag funderat över och i viss mån testat.
Följande ställen har jag kollat upp: Man lämnar ett paket avlagda kläder/skor/o likn.
– Kapp-Ahl, bonuskvitto på 50 kr, gäller i 3 mån. Man måste köpa nytt till ordinarie pris för 300 kr.
– Lindex, bonuskvitto på 50 kr, gäller enbart samma dag. Man måste köpa nytt till ordinarie pris för 300 kr.
– Hemtex. bonuskvitto på 50 kr, gäller i 1 mån. Man måste köpa nytt till ordinarie pris för 300 kr.
– Åhléns inte alls.
– Axelsson inte alls.
Nu har jag ett bonuskvitto på 50 kr hos Kapp-Ahl. Bonuskvittot gäller endast ordinarie sortiment och inte alls nedsatta varor eller extrapriser, t ex så kan man inte köpa trosor som erbjuds som köp 3 betala för 2. Istället försökte jag att köpa 2-pack trosor som kostade 149 kr x 2, men det gick inte eftersom det bara blev 298 kr. I övrigt fanns det inget jag kunde köpa som uppgick till 300 kr!
Nu har jag mitt bonuskvitto kvar och vi får se om jag lyckas köpa något före mitten av februari nästa år.
Gudrun Sjödéns butik kanske inte alla känner till, men där köper dom tillbaka kläder som är köpta där, oavsett ålder på kläderna. Rena och snygga förstås, och kläderna måste vara märkta med Gudrun Sjödéns märkning. Alla kläder där är ganska klassiska och kvalitetsbeständiga.
Det är bra återvinning.
Man får ett återbäringskvitto och kan vid senare tillfälle köpa något annat plagg, nytt eller second hand, oavsett pris. Riktigt bra tycker jag.
Just nu har hon också en kampanj – bra – om man klickar på hennes hemsida så skänker hon 25 öre för varje klick. Vid 400 000 klick så skänker hon 400 000 klick x 25 öre till organisationen ”Kvinna till kvinna”.
När man handlar där får man inga plastpåsar att bära i – bara tygpåsar. Klimatsmart.
http://www.gudrunsjoden.com/se/start-pages-shared/2016/campaign/click-for-women?utm_source=idrelay&utm_medium=email&utm_content=Link10&utm_campaign=2016_campaign_snowball_start
(hoppas att det fungerar med en länk, annars får ni söka på Gudrun Sjödén)