Nästan med automatik kommer kommentarer till försvar så fort jag eller någon annan råkar dryfta något litet negativt om svensk lantbruksproduktion. Givetvis är det kul med kommentarer, och givetvis är det bra att det jag säger ifrågasätts. Men jag kan inte låta bli att förundras över hur ömtåad branschen är.

Du påstår att jag vill skada svensk kycklinguppfödning för att jag upplyser om att det inte bara är importerad kyckling som man bör vara försiktig med. Det försöker jag inte alls.

När frågan om livsmedelssäkerhet kommer upp hör jag allt som oftast människor säga, ”men jag köper alltid svensk kyckling”. De blir förvånade när jag säger att det inte är en garanti för kycklingar utan sjukdomsalstrande bakterier.

Jag får en tanke: LRF, svensk lantbrukskooperation med flera är väldigt skickliga på att lyfta fram fördelarna med svenskt jordbruk och svenska livsmedelsprodukter, den goda svenska djuromsorgen, salmonellafriheten, ”på väg mot världens renaste jordbruk” etc, Så skickliga att många av oss konsumenter invaggas i tron att allt är 100 % frid och fröjd. Och så är det ju inte, även om svenskt jordbruk generellt ligger steget före andra länder på många plan.

Just på grund av den tjusiga bilden blir därför blir avslöjanden om missförhållanden enormt uppmärksammade, folk blir upprörda och besvikna när bilden visar sig fallera på några punkter. Tänk grisskandalen före jul t ex.

Möjligen biter sig jordbrukets företrädare i svansen med den 100 procentigt glättiga bilden man vill förmedla.

Nej, jag vill verkligen inte skada svensk kycklinguppfödning. Jag har respekt för svensk kycklinguppfödning och de ansträngningar kycklingbranschen gör i en tuff konkurrenssituation.

Men varken konsumenterna eller kycklinguppfödare tjänar på att man sopar problem under mattan. Och campylobakter är ett problem för var och en som drabbas.

Campylobakter, liksom salmonella och andra sjukdomsalstrande bakterier dör vid 70 grader. Hetta därför upp all kyckling ordentligt. Det är mitt enkla budskap.