Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:
”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/
Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.
Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder, släng inte vatten, släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva har jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.
Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga? Kanske det. Vad säger du?
Comments on this entry are closed.
Egentligen behöver du nog inte veta vad jag tycker, processen har du satt igång inuti dig själv! Det är bra att göra som du gör, fundera på sin egen del i den kritik som delats ut. Men visst är det lätt att hamna i pekpinnar istället för att ge goda tips som hjälper konsumenten åt rätt håll utan att skapa skuldkänslor!
Jag tycker att Per är en gnällspik som inte kan ta till sig av enkla tips som är sunt förnuft. Han vill inte förändra något hos sig själv utan vill att andra (ex Coop) ska ta hela ansvaret.
Sedan ligger det förstås något i att Coop också kan göra saker bättre.
Mja… Jag vet inte om det är tråkigt precis, för det mesta av pekpinnarna är sådant som ligger mig varmt om hjärtat. Men det kunde ju kanske finnas artiklar om hur föreningen försöker påverka Coop att gå mot ett mindre slösaktigt beteende.
Tex i min butik har man luckor på frysdiskarna (bra) men inte på kylarna (urdåligt). Varför har man bara gått halvvägs? Och varför sälja så mycket skräp? Direkt man kommit in i butken möts man av ett berg av kakförpackningar till flerköpspris. Säkert det som den allt tjockare befolkningen behöver. Äpplen från långtbortistan säljs året om – varför då? När vi har säsong på de svenska äpplena behöver vi väl inte Granny Smith som åkt över halva jorden.
Och så alla Coops egna märkesvaror, vars enda syfte är att kväsa andra företag. Jag minns ännu med sorg Olof Asklunds goda skorpor som utkonkurrerades av gigantiska påsar med dussinskorpor. Änglamark fyller ofta en funktion genom att bryta ny mark för miljömärkta varor. Men ”Coop xtra” kan man sannerligen vara utan.
Pernilla: Tack för synunkter, ska vidarebefordra dem till Coop.Just frågan om dörrar och lock på kylar är en fråga vi driver jättehårt. I morgon åker Minna ner till Göteborg på möte med hela livsmedelsbranschen för att få dem att sänka temperaturen i kyldiskarna. Hur lätt som helst med lock och dessutom sparar man energi. Höll koll på utbudet av svenska äpplen i min butik i höstas och för en gång skull fanns det massor. Även Granny Smith förstås, men ändå…
Tycker också det är eländigt när varumärken man gillar försvinner, men håller inte med dig helt om Coop X-tra. Uppenbarligen tycker kunderna att de är okej, Coop X-tra produkterna säljer bra.
Lite som alla naturprogram på SVT: ”Det här gulliga djuret som du ser är snart utrotat, om inte människan ändrar sina konsumtionsvanor inom en kvart”. Jag stänger då ofta av och känner lite uppgivenhet och ångest. Funkar pekpinnarna?