Jag älskar att laga mat, det är bland det bästa jag vet.
Men är det bara jag nuförtiden som inte tycker att all mat måste lagas från grunden utan att många hel- och halvfabrikat visst går att äta med god aptit?
Henrik Ennart och Mats Eric Nilssons senaste bok ”Döden i grytan” spinner på temat ”den verdervärdiga sjukhusmaten”, och säkert är viss sjukhusmat just vedervärdig, men säkert inte all.
Och nu senast säger Miljöpartiet att de ska arbeta för att all sjukhusmat ska lagas från grunden i riktiga kök av utbildade sjukhuskockar.
Jag har inget emot det, tvärt om.
Men att åldringar och sjuka människor går ner i vikt, att många har näringsbrist och äter dåligt beror inte alltid på att maten de serveras är dålig. Det beror på att de av andra skäl har förlorat aptiten och hur god, bra och vacker mat de än serveras så går den bara inte att få i sig.
Häromdagen var mina föräldrar och jag sugna på fläsk och bruna bönor. Vilken lycka då att kunna trava iväg till affären och köpa bruna bönor i plastrulle. Här förfasar sig säkert många. Men det var jättegott, speciellt med lite extra ättika i. Eller Felix delikatessköttbullar. .Mums. Och jag gillar frysta soppor till lunch. Smörgåsar med räkost och gurka! Ja, jag vet. Den görs säkert med mängder av tillsatser och bara några få räkor. Men jag tycker det är gott. För att inte tala om frysta grönsaker, enkelt, krispiga och näringsrika, men de kanske inte räknas till halvfabrikat. Eller?
Det är utmärkt att kvalitén på mat diskuteras högt och brett, och väldigt mycket gott för diskussionen med sig. Men jag blir provocerad när alla rusar åt samma håll i debatten, och det knappast ges utrymme för andra åsikter. Och det måste kännas ganska ledsamt för många som lagar mat i offentlig sektor att ständigt få höra denna klagosång, utan några nyanser.
Comments on this entry are closed.
Ja, det där med att ’laga mat från grunden’ är en väldigt luddig formulering. Borde man inte då t.ex.:
– Mala sitt eget mjöl och baka bröd på egen surdeg
– Ysta sin egen ost och kärna sitt eget smör
– Göra sitt eget vin för att kunna göra sin egen vinäger
– koka ihop en förfärlig massa tomater till egen tomatpuré
– m.m., o.s.v.
Kort sagt, i kedjan från jord till bord, hur nära jorden ska man gå för att anses ha lagat maten från grunden?
Även de som anser sig laga mat från grunden är ofta beroende av att någon annan före dem har bearbetat råvarorna i någon form.
Med färdigmaten är det som med det mesta annat här i live, dumt att dra allt över en kam. Klassiska svenska rätter som ärtsoppa eller bruna bönor tillagas med traditionella råvaror även i fabrik. Det är ju ”långkok” och sånt har vi för det mesta inte tid (eller lust!) med. Så det tycker jag är toppen att det finns att köpa färdigt. Köpeköttbullar är inte vidare goda tycker jag, men de duger.
Under sommaren har vi haft en extrafrys på balkongen. Fylld med bröd, glass och färdigmat. Normalt äter vi middagsrester till lunch men när vi är många hemma räcker resterna inte till. Och lagar ny mat två gånger per dag gör vi inte, så det har blivit en del färdigmat. Jag vet inte om utbudet på vår närmaste Coop Forum är extra litet, men tycker inte det finns så många rätter att välja på om man vill köpa till familjen. (”TV-dinner” för en person finns hur många olika som helst men det kan man inte köpa till hela familjen! Massor med förpackningsmaterial, som tar plats i frysen och måste bäras iväg till insamlingslådorna, dyrt skulle det bli också.) Så det är samma rätter som gått några vändor. En del är sådär halvkul (”Pasta carbonara” säger jag bara, långt ifrån originalet…) och en del är ok. Men det är alltid för lite kött! I såäl köttbullspanna som ”småbiffar med grönpepparsås” fick vi förstärka med en försvarlig mängd köttbullar från annat paket.
Jag önskar att det fanns fryst färdigmat att blanda själv. Dvs potatisen i en påse, morötter i en annan, minifärsbiffar i en osv, och påsar med OLIKA SÅSER att blanda allt med. Så kunde man välja proportionerna själv. Sen kunde det finnas inspirationsblad med bilder som visar hur man kan välja ihop sakerna.
laga egna matlådor och frys in det har jag gjort i många år nu.
då kan man ta fram när man inte har tid att laga mat.
Ett otroligt vettigt inlägg i en debatt, som du nämner, är väldigt ensidig i rapporteringen. Det är nästan så att om man inte tycker är hel- och halvfabrikat är det hemskaste man kan äta så har man ingen rätt att uttala sig.
Jag tycker att möjligheten ska finnas att välja; ibland har jag tid att lägga mer engagemang i matlagningen och ibland inte. Och jag måste tyvärr erkänna att jag är värdelös på att göra sås, så kan någon annan göra det åt mig så blir alla i familjen gladare…
Jag har själv erfarenhet av sjukhusmat, skolmat och annan storköksmat och den har smakat alldeles utmärkt speciellt med tanke på hur lite varje måltid får kosta. De som fixar maten är underbart duktiga på att få till det bra!
Håller nästan med dig. Jag tycker inte debatten först handlade om att köpa färdigmat eller inte, utan vad färdigmaten innehöll. Även om inte smaken hyllades så var det ju främst vad smaken kom ifrån för konstgjort ämne som debatten handlade om.
Då industrin inte var så intresserad av att diskutera vad deras mat innehöll så flyttade man snabbt över debatten till att handla om det enkla med färdigmat, att alla inte hade tid eller ville laga mat från grunden och att det var lite snobberi att inte gilla smaken. Och de lyckades väldigt bra med att få konsumenter att tro att det var det debatten handlade om, färdigmat eller inte färdigmat.
Och eftersom du nämner Mats Eric Nilsson, så kan man ju ha i minnet att deras
”äkta vara märkning” märker ju ut just färdigmat, halv och helfabrikat. Han för ju inte en kamp emot färdigmaten, utan en kamp mot vad en del av dessa produkter innehåller eller inte innehåller. Hela märkning bygger ju på att konsumenter vill köpa färdiga produkter – inte att man ska laga mat från grunden.
Nja, Äkta vara-märkningen används lite här och där i olika produktkategorier. Tex vispgrädde har fått märkningen (http://www.aktavara.org/Pages.aspx?r_id=49638#Gr%C3%A4dde). Överlag har många mjölkprodukter godkänts, men det blir lite löjligt tycker jag att märka naturell yoghurt och fil – det är ju i eventuell smaksättning som det finns aromer och ”e-nummer”. Naturella mjölkprodukter görs med enbart mjölk (och syrningskultur till syrade produkter förstås).
Förstår hur du menar, även om jag misstänker att de produkter du nämner hamnar inom hel- eller halvfabrikat? Vad jag menar är att det inte är oförädlade produkter som märkning lyfter fram, som jag själv ska förädla, utan det ändå finns en tilltro till
att industrin kan förse oss med bra färdiga produkter – men att många av företag väljer att inte göra det.
Ser du tex vispgrädde som ett halvfabrikat? Det är att hårdra det hela tycker jag. Visst är det separerat från mjölken och pastöriserat, men nog kallar jag det en råvara.
Jag ser vispgrädde som en förädling av en råvara. På samma vis som jag ser en ost som en förädling av en råvara och inte kallar en ost för en råvara!
”Hela märkning bygger ju på att konsumenter vill köpa färdiga produkter – inte att man ska laga mat från grunden.” Så är det förståss inte. Märkningen bygger på att sälja mer produkter. Detta ger bättre ekonomi för så väl butik som föreningen äkta vara Sverige. Kostnaden för detta märkningssystem får vi konsumenter stå för. Du kan sätta ut en hyllvippa som det står ”tittut” på, varpå de produkterna ökar i försäljning med 30%. Merförsäljningsteknik.
Om du ser grädde och ost som förädlade produkter är ju även läsk, öl köttfärs, mjöl, russin, ättika, lättmjölk, kolsyrat vatten osv. även de inga råvaror utan förädlade produkter från en tidigare råvara. Din tolkning av vad som är en råvara respektive förädlad produkt överensstämmer inte med livsmedelslagen. Ost, grädde, lättmjölk är råvaror.
Väldigt bra inlägg av Louise för övrigt.
…och om märkning sitter på en färdigrätt så måste du hålla med om att man vill sälja just mer färdigrätter – inte att konsumenten ska gå hem och laga mat från grunden. Alltså är det inte färdigmaten i sig kritiken
vänder sig emot, man skulle ju inte märka ut färdigrätter om man inte vill/tycker att konsumenterna ska köpa och äta färdigrätter.
Kritiken är emot vad många av färdigrätterna innehåller.
Jag ser råvara som ”en vara som utvunnits ur naturen men inte behandlats”. Så nej, jag ser inte att läsk är en råvara. Men jag utgår från att du bör har full koll på vad som är en råvara enligt livsmedelslagen. Säger du att läsk är en råvara enligt livsmedelslagen så är det säkert rätt.
Även vi på Livsmedelsföretagen tycker att det är OK med förberedd eller färdiglagad mat ibland. Våra företag arbetar ständigt med att göra den maten ännu bättre, bland annat genom att se över sin användning av tillsatser. Det har funnits en slentrian i användningen av tillsatser på sina håll, men på senare år har det hänt mycket på det här området. Nu handlar ju Döden i Grytan om så mycket annat. Läs våra kommentarer om boken på http://livsmedelsbloggen.se
Varför tycker ni på Livsmedelsföretagen att det bara är OK att äta färdigmat ibland? Varför bör jag inte äta färdigmat ofta – enligt Livsmedelsföretagen?
Ibland kan i för sig betyda ofta, men det är inte så att Li har fastställt någon särskilt rekommendation. Medlemsföretagen i Li har ju väldigt många produkter att erbjuda förutom färdigrätterna.
Bra skrivet Louise!
Jag håller ju helt med dig i den här frågan. Det finns plats för både färdiglagat och långkok. Man ska inte göra det svårare för sig än nödvändigt.