I stor annons i dagens tidningar berättar ICA om varför den svenska julskinkan är flera kronor dyrare än importerad. Det beror bland annat på att
1. Sverige har ett av världens bästa djurskydd, det kostar.
2 Svensk skinka är fri från salmonella, det kostar.
3 Svenska grisar får minst antibiotika i EU, cirka tio gånger mindre i genomsnittet. Ohälsa förebyggs i stället, och det kostar.
Bra där ICA!
I veckan medverkade jag vid Livsmedelsverkets seminarium om antibiotikaresistenta bakterier kopplade till livsmedel. Frågan var hur många svenska djur som bär på resistenta bakterier och om de kan smitta från livsmedel till människa. Tre myndigheter presenterade en gemensam jättebra och lättfattlig rapport om läget för ESBLbildande e-colibakterier i Sverige, dvs e-colibakterier som är motståndskraftiga mot antibiotika. Kort sammanfattning:
25 000 personer dör per år bara i EU på grund av att antibiotika inte biter på dem när de blir sjuka. Och det handlarverkligen inte bara om mycket gamla och sjuka som så ofta hörs i debatten utan personer med dåligt immunförsvar, till exempel transplanterade, personer under cancerbehandling och för tidigt födda barn.
ESBL hittas överallt. I miljön, i vattendrag, på ytor, på sjukhus, på livsmedel och hos människor och djur.
Cirka fem procent av Sveriges befolkning bär på bakterien. Det är en jämförelsevis låg andel. Många plockar upp den utomlands. Det slog mig att jag själv med största säkerhet är bärare. Jag vistas i främmande länder varje år där bakterien är väldigt vanlig. Vad göra så jag inte sprider bakterien till andra, undrade jag. Tvätta händerna noggrant efter toalettbesök var rådet och jag fick. Det gör jag redan.
Det är liten risk att smittas av bakterien via livsmedel. Dels dör bakterien vid upphettning när man tillagar maten, dels bär få djur på bakterien i Sverige, förutom kyckling där nästan femtio procent har bakterien. De har troligen fått bakterien genom avelsdjur som importeras från länder där bakterien är frekvent.
Ät inte rått kött, var noggrann med hygienen i köket, tvätta händer och skärbrädor noggrant är råd som gäller för att hålla bakterierna stången när det gäller livsmedel.
Det finns även andra resistenta bakterier än ESBLbildande e-colibakterier. MRSA. Många grisar i bland annat Danmark och Tyskland har bakterien och flera personer har dött på grund av att antibiotikan inte bitit på just denna bakterie. Hur vanlig den är bland grisar i Sverige vet vi inte i dag, screening pågår. Med MRSA är den främsta risken att personer och deras familjer som arbetar med djuren, djurskötare, lantbrukare, transportörer och andra smittas.
Själva läkemedlet antibiotika finns aldrig i själva livsmedlet. Det är en grav missuppfattning. Det finns stränga regler om hur många dagar det ska gå mellan antibiotikabehandling och slakt så att läkemedlet har försvunnit ur kroppen innan djuret blir till föda. Så de politiker som säger att de arbetar för att det inte ska finnas någon antibiotika i maten är dåligt pålästa.
Bakterier som är motståndskraftiga mot antibiotikabehandling är ett jättehot mot folkhälsan världen över. Det behövs samarbete, samarbete, samarbete. I Sverige och globalt för att hejda spridningen.
Medellivslängden i västvärlden har ökat med 25 år under 1900-talet, mycket tack vare att antibiotika kunnat sättas in vid så enkla infektioner som lunginflammation som tidigare tog kol på folk. Men för mycket antibiotika har förskrivits, bakterierna har satt in moteld och vi har ett mycket allvarligt läge. Dock är inte livsmedel det största hotet konstaterades det under dagen.
{ 2 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Tack Louise för att du ger ICA en eloge för deras tydliga kommunikation kring svenska mervärden. Jag önskar COOP kunde göra detsamma. Nu gäller det för handeln att motivera svenska bönder att hålla fast vid sina tydliga svensk mervärden. Man behöver få konsumenternas erkännande och uppskattning att man gör bra saker. Det behövs nyinvesteringar i svensk grisuppfödning om man ska kunna möta den ökade efterfrågan på svenskt griskött. Utvärderingen av Grisföretagarnas s k djuromsorgs/kontrollprogram får väl visa om detta verkligen är en framkomlig väg som alternativ till dagens djurskyddsregler.
Det är konstigt hur fort det går att svänga i en uppfattning bara för att den inte håller opinionsmässigt för stunden. Svensk julskinka kostade lite mer även förra året utan att ICA eller någon annan part i dagligvaruhandeln gjorde ett dyft för att lyfta fram den. I år blev det legitimt att lyfta fram dess mervärden. När blir det legitimt att glömma dem igen?