Campylobacterna dör i genomstekt kyckling

av Louise Konsumentkoll den 14 maj 2012

En närstående brottades med campylobactinfektion i flera år. Bakterierna var resistenta mot antibiotika och hon var riktigt sjuk, riktigt länge. Troligen hade hon ätit en dåligt genomstekt kyckling. Jag har sett campylobactinfektion på nära håll och den är inget att leka med.

I dag skriver Henrik Ennart i SvD om campylobacter i kyckling. Svenska kycklinguppfödare har arbetat hårt för att få ner infektionen i flockarna och de har också lyckats väl. I Sverige bär 14 procent av kycklingarna på campylobacter, speciellt drabbar infektionen på sommaren, i augusti då 38 % av flockarna är infekterade. I till exempel Thailand där mycket kyckling kommer ifrån som serveras i storkök, bland annat skolmatsalar, är i princip 100 procent infekterade.

Artikeln är utmärkt. En sak förtigs dock. Om kycklingen är ordentligt genomstekt till minst 70 grader, dör bakterierna.

{ 14 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Kerstin maj 14, 2012 kl. 11:06

Att sedan en kyckling som är genomstekt till 70 grader smakar disktrasa har ju inte med saken att göra.

Svara

Louise Konsumentkoll maj 14, 2012 kl. 11:13

Gör den? Ska pröva med termometer nästa gång jag lagar kyckling. Händer inte så ofta nu när pojkarna är utflugna. Jag har faktiskt för mig att jag också har sett att 65 grader är okej. Huvudsaken är väl att köttsaften är helt genomskinlig och inte röd.

Svara

Joakim Färdig maj 14, 2012 kl. 14:16

Enligt lagtext ska den upp över 72 grader i kärnan och det bir ingen disktrasa av den kycklingen utan den kan vara hur saftig och mör som helst. Detta håller sig alla butiker till och jag tycker butiksgrillad kyckling oftast är mör och fin.

Svara

Louise Konsumentkoll maj 14, 2012 kl. 14:19

Tack Joakim! Lagen gäller tillredd kyckling i butik och/eller industri antar jag.

Svara

Joakim Färdig maj 14, 2012 kl. 14:31

Svar ja. Eller värmebehandlad om man så vill, vi menar samma skulle jag tro.

Gunnela maj 14, 2012 kl. 13:06

Martin och Servera kommenterar glatt att deras kycklingprodukter från Thailand är värmebehandlade, medan den råa kycklingen hämtar man från Danmark och Brasilien. Och då undrar jag om man verkligen ska känna sig trygg med detta. Nu talar vi ju inte salmonella, där Sverige har ett hygieniskt gränskydd med salmonellakontroll utan om risken för campylobacterininfektion – värmebehandling eller ej. Du för ju in campylobacterna i köket.

Svara

Louise Konsumentkoll maj 14, 2012 kl. 14:27

Gunnela: Jag har alltid tyckt att det var konstigt att förr, då även svenska kycklingar låg ganska högt i campylobacterinfektion, så talade man tyst om detta från branschen och primärproduktionens sida. Salmonella sågs som den stora faran, campylobacter ansågs inte som någon större risk om man skötte hygienen i köken.
Men nu när vi i Sverige har blivit duktigare på att minska campylobacterna i besättningara, nu är det fritt fram att tala om bakterierna. Nu kommer ju faran från andra länder. Dubbelmoral tycker jag.
Dessutom,38 % av de svenska flockarna är infekterade i augusti månad enligt den senaste rapporten från SVA. Det är inte så lite det heller. Och samtliga KRAV-kycklingar eftersom de går ute och risken är mycket större då. Med detta inte sagt att inte svenska kycklingproducenter har ansträngt sig, de har de verkligen. Campylobacter är inte lätt att komma tillrätta med. Och jag skulle tro, men vet inte säkert, att ”svenska” campylobacter inte är antibiotikaresistenta- än.

Svara

Joakim Färdig maj 14, 2012 kl. 15:19

Håller med Gunnella om att det KAN vara ett bekymmer att dessa bakterier förs in i köket men med välutbildad och motiverad personal, god personlig hygien, bra och väl implementerade rengöringsrutiner som ska ingå i egenkontrollprogrammet, som enligt lag ska finnas på plats, ska inte detta behöva vara något problem.

Om vi skulle börja tänka som så att råvaror som kan innehålla patogena (farliga) bakterier får inte föras in i köket blir det till att servera helkonserverar som ex. Bullens Pilsnerkorv dagarna i ända. Inte så kul. Detta eftersom de flesta av råvaror kan dra med sig farliga mikroorganismer in i köket. Därför är den bästa metoden för trygg och säker mat ett väl implementerat egenkontrollprogram baserat på HACCP principerna vars rutiner och kontroller personalen känner till och känner motivation att följa.

Men den enskilt viktigaste faktorn för trygg och säker mat är yrkesstoltheten hos dem som hanterar den mat som kunden senare ska stoppa i munnen. Där ligger ett stort ansvar hos cheferna, allt från kökschefen, till rektor ända upp till högsta politiska ledning. DETTA borde någon matskribent skriva om.

Svara

Leffe maj 14, 2012 kl. 17:08

Nu råder det fortfarande ett importförbud till EU på rå kyckling från Thailand. Så Thailändsk kyckling är inte boven i dramat då allt som importeras därifrån måste vara värmebehandlat.

Svara

Maria Donis maj 15, 2012 kl. 8:36

Hej Louise!

Förstår inte riktigt vad du menar med att branschen håller tyst om campylobacterförekomsten. Mycket finns och har länge funnits information kring campylobacter på Svensk Fågels hemsida, http://www.svenskfagel.se och det skrivs årligen rapporter som publiceras och är offentliga på Jordbruksverket. Det är inte vi utan journalistens fria val att avgöra vad som ska skrivas och statistik hämtat från EU i den baslinjestudie som numera görs. Branschorganisationen Svensk Fågel har sedan slutet av 80-talet jobbat med att minska förekomsten av campylobacter på kyckling. Campylobacter finns runt omkring oss – att förhålla sig till det och informera om vad branschen gör och hur man ska förebygga är en av våra uppgifter.

Att förekomsten är så låg i Sverige har att göra med år av arbete och forskning inom Sverige för att reducera förekomsten av campylobacter, svenska kycklingbönders investeringar i säkrare djurstallar samt utbilda kycklingbönderna att lära sig hålla smittan borta genom förebyggande biosäkerhet. Ok, om fakta ska betraktas som skryt i Jantelandet så får det väl vara så. Våra medlemmar kämpar dygnet runt alla dagar på året för att ta fram världens bästa kyckling vilket gör att den är lite dyrare och fixar inte lågpriskonkurrensen kopplat till okunskap – därav knappt 30 % svensk kyckling i restaurang och storhushåll. Om man vet orsaken till kostnaden så är man som förälder/skattebetalare/kund/konsument kanske beredd att betala lite extra för att man går före och försöker hålla en hög kvalitet. Därför väljer konsumenten svenskt när man kan göra ett medvetet val…och det tänker jag fortsätta att skryta med!

Hälsningar
Maria Donis, VD
Svensk Fågel

Svara

Louise Konsumentkoll maj 15, 2012 kl. 15:29

Maria:Jag skriver ju att svenska kycklingproducenter verkligen har ansträngt sig.

Svara

Joakim Färdig maj 15, 2012 kl. 9:59

Hej, igen!
Sedan har jag ytterligare en dimension på detta. När jag läste texten fick jag liksom som en klump i magen. Jag visste dock inte riktigt varför. Efter att funderat vet jag.

Är det inte en otrolig skymf och kränkning mot befolkningen att skriva ”Serverat: En tallrik magsjuka” och ”Hur länge ska våra barn serveras mat vi inte skulle vilja ta i med tång…” om mat som de själva äter i dessa länder varje vecka. Skulle vara mycket intressant att se hur reaktionen blev om det i dessa länder kom ut att en svensk dagstining skriver att vi inte ens vill ta i tång om deras mat. Nä jag blir mer illamående av texter som dessa som osar nationalism än av väl genomstekt kyckling.

Ha De Gott / Joakim

Svara

news maj 22, 2012 kl. 2:01

mycket som är rätt här, i 2003 inte nu längre.
Ingen har exporten rå kyckling från Thailand sedan birdflu 2003.
Från 1/7-2012 kommer att kunna exportera. fabriker ägnar sig åt export av kyckling i Thailand är mer hygieniska än den skandinaviska är

Svara

lars juni 12, 2013 kl. 20:07

hejja sverjiska! Bra translate där.

Svara

Lämna en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: