Nej, nej, nej. Så blev utfallet av vårt ”Dilemma” där vi frågade om det är okej med viss engelsk text på livsmedelsförpackningar eller ej.

En klar majoritet av KfS Medlemspanel och övriga av de 800 personer som röstade tycker att ingen text ska vara på engelska. Utom möjligen namnet på gröten vars förpackning vi tog som exempel. Nämligen gröten ”Great”. Själv tycker jag också att namnet är fyndig.

Vi frågade även Livsmedelsverket som skickade frågan vidare till den kommunala livsmedelstillsynen i Södertälje. De har ansvar för Lantmännen Cerealia som gör varumärket ”Axa”. De sa också nej klart och tydligt till engelsk text och har ålagt Lantmännen Cerealia att ändra produktinformationen. Men det var inte bara den engelska texten som fick anmärkning:

• Information om namn och adress på tillverkare saknas på svenska. På produkten finns endast en webbadress och det är inte tillräckligt.
• Bruksanvisning på svenska saknas.
• Näringsvärdesdeklarationen ska uppges per 100 g alternativt per 100 ml. På AXAs förpackning anges den per 50 g. Man får deklarera näringsvärde per portion om portionsstorleken anges, men det är inte klart uttryckt på förpackningen.
• I näringsvärdesdeklarationen anges inga enheter utan bara värden. Utan enheter säger näringsvärdena ingenting.
• Ingredienserna anges inte i fallande ordning som sig bör.

Tack alla som har sagt sitt och hjälpt oss med vårt Dilemma! Nu vet vi vad som gäller, naturligtvis inte bara för gröten Great utan för alla livsmedelsförpackningar. Viktig text måste anges på svenska.

Inga reko jätteräkor?

Det finns ingen miljövänlig odling av jätteräkor hävdar Naturskyddsföreningen i dag i ett angrepp på Coop. Javisst, håller med. För det finns knappast någon miljövänlig livsmedelsproduktion över huvud taget. All framställning av mat påverkar miljön, mest negativt.

Men det måste väl finnas någon jätteräkodling i världen som inte skövlar mangrove, hivar i kemikalier och antibiotika i dammarna, låter förgiftat vatten rinna rakt ut i haven och driver bort fattiga småbönder från deras marker. Eller?

Det pågår mängder av olika initiativ för att förbättra odlingen av tropiska räkor, det forskas och bedrivs olika projekt för att studera metoder som är bättre för miljön världen över. Något måste väl ha kommit ut av det?

Jag tänker ta reda på det, på plats. I vart fall om det finns någon sådan odling i Thailand eller Vietnam dit jag åker i vinter.

”Hjälp oss att bli av med jätteräkorna en gång för alla” uppmanar Naturskyddsföreningen. Sorry, men jag tycker att det är naivt. Jag tror inte att man via kampanjer ska få världens producenter, stora som små, att upphöra helt med produktion och handel. Därför är det så viktigt att arbetet med att förbättra produktionen fortgår och att lagar och regler upprätthålls.

 Men kampanjer är bra för att få oss, konsumenter, restaurangägare och handel, att ställa miljökrav på räkorna.  Det driver forskning och utveckling framåt.

Om de ekologiska räkorna i Coops butiker håller måttet eller ej, det har jag ingen aning om. Håller inte certifieringen, ska kritiken i första hand riktas till certifieringsföretaget Naturland och IFOAM. Det är orimligt om detaljhandeln ska ha egna kontroller av certifierare som Naturland eller till exempel KRAV, som i sin tur är kontrollerade och godkända av IFOAM och andra organ för att kunna kontrollera producenterna. Hela systemet med tredjepartcertifiering bygger på tillit till att verksamheten är korrekt, att man får den miljönytta man betalar för. Och givetvis måste även leverantörerna kunna ställa rätt frågor när de köper in för att sälja vidare till handeln. Sedan finns det alltid risk för korruption, att fel uppdagas och då ska sanktioner utgå. Men certifieringen ska fungera, utan att enskilda handlare behöver vara där och rota.

I fallet med Coops ekologiska jätteräkor  tycker jag dock att Coop ska göra ett undantag. Frågan om Coops ekologiska jätteräkor har varit infekterad i så många år att Coop själv borde utreda den, på plats.

Och så kan jag inte låta bli att ställa mig frågan om varför just Coop får så mycket skäll.  Enskilda ICA handlare och andra köper också in ekologiska jätteräkor. Och för övrigt vimlar det av jätteräkor av mer dubiös karaktär i varenda butik och restaurang i dag. Tycker det är lite konstigt.

En mig närstående har haft problem med sin dator, mer eller mindre sedan han köpte den. Den har bland annat stängt av sig helt opåkallat. Datorn har åkt in och ut på SIBA och hanteringen har varit usel och långdragen. Så till slut fick han en ny dator. Då löste han en NY TILLÄGGSFÖRSÄKRING!!! Trots att hans gamla dator hade fungerat uselt hela vägen, garantitiden gällde och tilläggsförsäkringen aldrig tagits i bruk. Han begrep inte att han kunde begära att den gamla försäkringen skulle gälla även för den nya datorn.

Nu finns det i alla fall dom på att en tilläggsförsäkring ska fortsätta att gälla även för en ny dator, om den gamla har varit behäftad med fel.  Heja KO som drev målet om oskäliga avtalsvillkor i marknadsdomstolen och vann.

Läs KOs Pressmeddelande : Domen innebär att försäkringsbolag måste begränsa försäkringstiden till högst tolv månader och om produkten går sönder och byts ska försäkringen gälla även för ersättningsprodukten.

Flera tusen personer har läst mitt blogg om tuggummit Vigo. ”Den dummaste  mest korkade produkten någonsin” skrev jag i ett inlägg. Det  citerades av TT och  fick enormt gensvar både i Sverige och på Fox channel i USA. Och min kollega Adam satt både i TV soffor och radiohus och pratade Vigos reklam eftersom jag själv låg och solade på en grekisk strand när ståhejet bröt ut. 

Sex personer anmälde reklamen till Konsumentverket. Nu läser jag i tidningen Dalademokraten att Konsumentverket har kritiserat reklamen och bett företaget att tona ner sig. Så bra.

Mindre bra är att Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket som säljer tuggummit uttalar sig så här i tidningen om marknadsföringen:

- Det är ett reklamtrick av tillverkaren, men vi testar och ser. Det kan locka till oss kunder som vi annars inte skulle få, säger Eva Fernvall, och så tillägger hon att Apoteket inte ska vara moralens väktare.

Så himla pinsamt uttalande av Eva Fernvall. Hoppas att det är ett felcitat.  Apoteket, som ligger skyhögt i trovärdighet, ska väl inte sälja produkter som marknadsförs med vilseledande påståenden! Tyvärr är det nog inte den enda produkten på deras hyllor där sådant sker. När jag får tid ska jag bland annat granska deras bantningspreparat….

PS Fick just Konsumentverkets brev till Anthula Healthcare där KO talar om att marknadsföringen är vilseledande.Det kan du läsa här: Tillsynsbrev vigo pdf.

Vigo tuggummi har varit en het fråga under dagen. Det är fler organisationer än oss som ifrågasätter reklamen för tuggummit. I reklamen påstås att man ska bli snygg, pigg eller smart om man tuggar tuggummit. Inte riktigt så enkelt skulle jag vilja säga. Vigo Beauty innehåller betakaroten som ska ”bibehålla hudens elasticitet”, något man enkelt kan få i sig genom att äta morötter. Så samma påstående skulle man kunna säga om en billig påse morötter. Samtidigt råder det knappast någon brist på betakaroten hos svenskarna, så tillskottet kan till och med vara överflödigt om man håller en balanserad kost.

Att EFSA (Europeiska myndigheten för livmedelssäkerhet)har godkänt näringspåståendet om betakarotens påverkan på huden och koffein och ökad koncentrationsförmåga betyder ju inte att produkterna i sig har den effekten. Att därför signalera att man blir snygg är överdrivet. Många konsumenter vill hitta genvägen till att bli smart och snygg men tyvärr måste jag göra er (och mig) besvikna, varken tuggummi, vitamindrycker eller vitamintabletter fixar den biffen. Det är även förvånande att apoteken, som vi har högt förtroende för, tar in produkter med sådana här reklampåståenden i sitt sortiment. Det är illa att Coop också gör det. Se gärna klippet från Nyhetsmorgon. Här är även artiklar från DN, SvD och GP

Idag är det Adam Svensson på KfS som gästbloggat

Hjälp till att få få bort oläsbara texter på livsmedelsförpackningar från butikshyllorna! Du kan vara med om utlottning av fem restaurangcheckar om vardera 1000 kronor. Läs mer här!

Videoklippet är från SVTs morgonsoffa i går där jag uppmanar handel och industri att skärpa sig. Även Livsmedelsverket får sig en släng av sleven!

Visst är Saltå Kvarns förpackningar snygga. Men försök själv att läsa texten på gavlarna på Havrekli och Råg. Det går inte om man inte anstränger sig över hövan. Inget fel på storleken på bokstäverna, men kontrasten på den guldiga texten på gavlarna och bakgrunden gör att det hart när är omöjligt.

Nåväl, Saltå är verkligen inte de enda syndarna. Vi och organisationen Sveriges Konsumenter är trötta på svårlästa förpackningar, för att inte tala om alla medlemmar som hör av sig i frågan år efter år.

Därför har vi granskat marknaden, skrivit en rapport med dåliga exempel och startat ett upprop.

Hjälp till att få läsbara förpackningstexter du med! Du kan vara med om utlottning av fem restaurangcheckar om vardera 1000 kronor. Läs mer här!

Klicka för större bild

Marknadsdomstolens dom i L’Orealmålet får vittgående konsekvenser för all marknadsföring av ansiktskrämer. Det berättade Katarina Ladenfors vid Advokatfirman för Marknadsrätt  vid ett bra frukostmöte som Informationsföreningen höll i morse.

Så jag köpte några magasin i dag för att återigen börja spana på annonser för antirynkkrämer. Har något hänt sedan domen i december 2010? Har inte tid att fördjupa mig just nu mer än att jag ställer mig några frågor. Här är en av annonserna, i Tara nr 4/2011. Det är en annons för Super Glandin Anti Wrinkel cream från Scandinavian Health and Beauty:

Är det verkligen så att apelsinolja, rosmarin och pilträdsextrakt bekämpar rynkor och slapphet och gör huden mer spänstig och elastisk?

Hur bra är det att smeta apelsinolja i ansiktet? Har för mig att den innehåller mängder av ganska irriterande kemikalier. Bara för att en substans kommer från naturen behöver den inte vara bra, även om det verkar som om alla reklammakare försöker inbilla oss det just nu.

Säkert är dosen liten, men har den då någon effekt, om apelsinolja överhuvudtaget har effekt?

”Minskar rynkdjupet, Ökar kollagenproduktionen, Förebygger skador från UV strålar, Motverkar tidigt åldrande” . De två sista påståendena får företaget belägg för enbart genom att blanda upp krämen med en vanlig solskyddskräm.  Är det det vi kunder förväntar oss?

Ett bravo dock för att företaget hänvisar till en ”in vivostudie, dubbelblind” och inte ”in vitrostudie” som betyder att man provat effekten på någon cellkultur i provrör. Det har nämligen inte så mycket med effekter i verkliga livet att göra.

Fortsättning följer…

Varför ska just kosmetikaföretag  få inbilla oss vad som helst i reklam och broschyrer? Den frågan ställde vi oss år 2006. Vi gjorde ett digert granskande arbete av mängder av annonser och lämnade sedan in en hel rapport till Läkemedelsverket där vi frågade om föreliggande reklam verkligen stämde överens med de lagar och regler som gäller för vederhäftighet etc.

Vi frågade oss bland annat om företagen ska kunna hänvisa till effektstudier ”in vitro”  det vill säga på substrat i laboratoriemiljö, och om det verkligen ska vara tillåtet att retuschera bort rynkor på modeller i annonser för antirynkkrämer.

För att göra en väldigt lång historia kort så föll i dag marknadsdomstolens dom i  ”L’Oréalmålet”. Ett mål som har följts med intresse av den globala kosmetikaindustrin och som i har sitt ursprung i vår anmälan av sex kosmetikaannonser till Konsumentombudsmannen och där sedan KO med utgångspunkt i  två av annonserna stämde L’Oréal inför marknadsdomstolen. Läs vårt pressmeddelande.

Och Yes!!! L’ Oreal fälldes på så gott som samtliga punkter. Domen gör att det kommer att ställa mycket högre krav på kosmetikaföretagens marknadsföring. Så utmärkt!

Bra jobbat av oss, och bra jobbat av Konsumentombudsmannen, speciellt Gabriella Fenger- Krog, jurist på KO som förde talan i domstolen mot L’Oreals advokater.

Nu gäller det för oss att återigen studera reklam i magasin och broschyrer och följa upp att företagen verkligen följer MDs krav på annonsering. Annars blir det nya anmälningar.

Här är våra krav och önskemål från 2006, som fortfarande ligger fast.

• För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas. Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas.

• Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen.
In vitro betyder att effekten provats på något substrat i laboratoriemiljö, ” i glas”

• Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen.

• Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter. Termerna som används skulle kunna harmoniseras.

• För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten.

• Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart och tydligt på förpackningen.

• Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran.

• Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler.

•  Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och marknadsföring av kosmetika.

Expressens artikel

Vad var det jag sa om Lifebutikerna? Lagstiftningen är usel  när det gäller att stoppa vilseledande  och oredlig marknadsföring.

I går meddelade Konsumentverket att de lämnar Lifebutikernas enorma och helt oseriösa annonskampanj helt utan åtgärd. Life hade ju dragit tillbaka sin oredliga annonskampanj.

Fel, fel, fel, Konsumentverket. Life körde på som attan och fick ut hela sitt budskap på annonstavlor, i tidningar, i busskurer. Överallt i hela Stockholm kunde man se deras bedrövliga budskap, typ ”eftersom den vanliga maten inte innehåller någon näring – ät bara ekologiska livsmedel eller köp kosttillskott ( i Lifebutikerna…)”

När Livsmedelsverkets anmälan om vilseledning kom så skylde Life på reklambyrån, att de inte visste bättre, om jag förstår rätt .

Sååå himla pinsamt av en stor detaljhandelskedja.

Konsumentverket har för få medel till buds för att kunna slå till på direkten när en anmälan om vilseledande marknadsföring eller olagliga hälsopåståenden kommer in. Konsumentverket skriver till företaget, och medan företaget i fråga grunnar på vad de ska anföra till sitt försvar så fortsätter de att köra ut sin reklam. Reklam som de ofta vet går över gränsen för vad som räknas som anständigt, redligt och god affärssed.

Konsumentverket måste ges muskler att agera mycket snabbare. Nu kostar det inte företaget ett dugg att göra fel. Dåligt! På liknande sätt har Sova sängvaruhus använt vilseledande reklamkampanj om pengarna tillbaka om det regnar på midsommarafton. Samma kampanj tre gånger! Erbjudandet gäller bara om det regnar mer än 5mm mellan kl 13-15 i Malmö.

Lifebutikernas kampanj har resulterat i en liten bloggserie, nedan hittar du tidigare inlägg.

Lifebutikernas reklam vilseledande säger konsumentombudsmannen

Lifes källor har band till livsmedelsbranschen

Livsmedelsverket anmäler Lifebutikernas annonser

Snuvad av Life del? 2

Snuvad av Lifebutikerna?

Behöver vi ta vitamintillskott?