Inga reko jätteräkor?

Det finns ingen miljövänlig odling av jätteräkor hävdar Naturskyddsföreningen i dag i ett angrepp på Coop. Javisst, håller med. För det finns knappast någon miljövänlig livsmedelsproduktion över huvud taget. All framställning av mat påverkar miljön, mest negativt.

Men det måste väl finnas någon jätteräkodling i världen som inte skövlar mangrove, hivar i kemikalier och antibiotika i dammarna, låter förgiftat vatten rinna rakt ut i haven och driver bort fattiga småbönder från deras marker. Eller?

Det pågår mängder av olika initiativ för att förbättra odlingen av tropiska räkor, det forskas och bedrivs olika projekt för att studera metoder som är bättre för miljön världen över. Något måste väl ha kommit ut av det?

Jag tänker ta reda på det, på plats. I vart fall om det finns någon sådan odling i Thailand eller Vietnam dit jag åker i vinter.

”Hjälp oss att bli av med jätteräkorna en gång för alla” uppmanar Naturskyddsföreningen. Sorry, men jag tycker att det är naivt. Jag tror inte att man via kampanjer ska få världens producenter, stora som små, att upphöra helt med produktion och handel. Därför är det så viktigt att arbetet med att förbättra produktionen fortgår och att lagar och regler upprätthålls.

 Men kampanjer är bra för att få oss, konsumenter, restaurangägare och handel, att ställa miljökrav på räkorna.  Det driver forskning och utveckling framåt.

Om de ekologiska räkorna i Coops butiker håller måttet eller ej, det har jag ingen aning om. Håller inte certifieringen, ska kritiken i första hand riktas till certifieringsföretaget Naturland och IFOAM. Det är orimligt om detaljhandeln ska ha egna kontroller av certifierare som Naturland eller till exempel KRAV, som i sin tur är kontrollerade och godkända av IFOAM och andra organ för att kunna kontrollera producenterna. Hela systemet med tredjepartcertifiering bygger på tillit till att verksamheten är korrekt, att man får den miljönytta man betalar för. Och givetvis måste även leverantörerna kunna ställa rätt frågor när de köper in för att sälja vidare till handeln. Sedan finns det alltid risk för korruption, att fel uppdagas och då ska sanktioner utgå. Men certifieringen ska fungera, utan att enskilda handlare behöver vara där och rota.

I fallet med Coops ekologiska jätteräkor  tycker jag dock att Coop ska göra ett undantag. Frågan om Coops ekologiska jätteräkor har varit infekterad i så många år att Coop själv borde utreda den, på plats.

Och så kan jag inte låta bli att ställa mig frågan om varför just Coop får så mycket skäll.  Enskilda ICA handlare och andra köper också in ekologiska jätteräkor. Och för övrigt vimlar det av jätteräkor av mer dubiös karaktär i varenda butik och restaurang i dag. Tycker det är lite konstigt.

Rev ut helsidesannonsen från Handelsbanken införd i DN i november 2010, och har haft den liggande. Tycker den är osympatisk, helt enkelt. Texten lyder:

”Sojabönor- en råvara som växer.

Föredelen med råvaror, som exempelvis sojabönor, är att de kan hjälpa till att göra ditt sparande lite tryggare, Dessutom har det under långa perioder varit mycket lönsamt att spara i råvaror/…/Just nu utvecklas tillväxtländerna, med Kina, Ryssland och Brasilien i spetsen mycket snabbt, Det leder till en större efterfrågan på råvaror som energi, metaller, spannmål och mat.  Därför rekommenderar vi att du har upptil 20 procent råvaror i ditt långsiktiga sparande…” 

Sparande??? Vad Handelsbanken säger på ett lite tjusigare sätt  är att de är bra på att spekulera i jordbruksråvaror för sina kunders räkning.

Kom ihåg annonsen när jag lyssnar på Ekot och Matens pris om spekulation med livsmedel .

Frågan är komplicerad, jag vet det.  Men det handlar om livsnödvändiga råvaror. Det är väl därför jag inte gillar spekulation i mat.  Vi alla är betjänta av stabila  priser.

Flera tusen personer har läst mitt blogg om tuggummit Vigo. ”Den dummaste  mest korkade produkten någonsin” skrev jag i ett inlägg. Det  citerades av TT och  fick enormt gensvar både i Sverige och på Fox channel i USA. Och min kollega Adam satt både i TV soffor och radiohus och pratade Vigos reklam eftersom jag själv låg och solade på en grekisk strand när ståhejet bröt ut. 

Sex personer anmälde reklamen till Konsumentverket. Nu läser jag i tidningen Dalademokraten att Konsumentverket har kritiserat reklamen och bett företaget att tona ner sig. Så bra.

Mindre bra är att Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket som säljer tuggummit uttalar sig så här i tidningen om marknadsföringen:

- Det är ett reklamtrick av tillverkaren, men vi testar och ser. Det kan locka till oss kunder som vi annars inte skulle få, säger Eva Fernvall, och så tillägger hon att Apoteket inte ska vara moralens väktare.

Så himla pinsamt uttalande av Eva Fernvall. Hoppas att det är ett felcitat.  Apoteket, som ligger skyhögt i trovärdighet, ska väl inte sälja produkter som marknadsförs med vilseledande påståenden! Tyvärr är det nog inte den enda produkten på deras hyllor där sådant sker. När jag får tid ska jag bland annat granska deras bantningspreparat….

PS Fick just Konsumentverkets brev till Anthula Healthcare där KO talar om att marknadsföringen är vilseledande.Det kan du läsa här: Tillsynsbrev vigo pdf.

Trodde aldrig att ordet ”köttskatt” skulle komma ur min mun…

I torsdags var jag inbjuden till  The Stockholm Dialogue on Global Sustainability på Dramaten. Njöt i fulla drag av att lyssna till kloka och humoristiska nobelpristagare, premiärminstrar med flera.

Att vi står vid ett historiskt vägskäl var alla överens om. Vi kommer att lämna över planeten i sämre skick till våra barn än tidigare generationer någonsin gjort. Därför måste vi agera snabbt och kraftfullt. Och allt hänger ihop. Den insikten börjar också sprida sig hos näringslivet. Hejdar vi inte växthuseffekten och skövlingen av naturen  har företagen snart inget att sälja, åtminstone inte till priser som de flesta av oss kan  betala. Allt verksamhet vilar på vad naturen har att ge. Det börjar gå upp för allt fler, inte minst de stora globala företagen, oavsett bransch. Det är en positiv kraft.

På eftermiddagen hade några av oss ombetts att delta i två olika workshops. Jag diskuterade den globala köttproduktionen.

Aldrig någonsin trodde jag att jag skulle ta ordet ”köttskatt” i min mun. En koldioxidskatt på kött. Men det gör jag nu. Den globala köttproduktionen står för det enskilt största växthusgasutsläppen i världen. Långt mer än transportsektorn, till exempel.

Billigt kött pumpas ut i butikerna. Det är ”lockvaror”, köttet ska dra in oss i butikskedjorna,som knappast själva tjänar några pengar på att sälja kött. Och vi köper som tokingar.

Det enda sättet att åtminstone hejda ökningen är att göra köttet dyrare. Tror jag. Ser helt enkelt ingen annan utväg. Därför en rejäl koldioxidskatt på kött i i den rika världen. Produktionen måste ner och vi i väst skulle dessutom bli mycket friskare om vi slutade proppa i oss så mycket.

Naturskyddsföreningen ordnar klädbytardag runt om i landet nästa lördag. Heja!

Bäst ur miljösynpunkt är förstås det plagg som aldrig tillverkas, alltså att vara återhållsamhet med klädinköp. Näst bäst är att återanvända kläderna så att de får ett långt liv. Nudie och Boomerang tar bra initiativ tillsammans med Naturskyddsföreningen. Läs mer här.

Bra för miljön är också att inte tvätta så himla mycket. Massor av energi går åt till uppvärmning av vattnet och massor av kemikalier när vi tvättar. Torktumla ska man helst inte göra alls. Lassa tvättmaskinen full men inte proppfull. Tvätta vid låga temperaturer. Dosera rätt, aldrig för mycket. Och om plaggen bara är lätt smutsade kan man sänka doseringen något.  Lämna luckan till tvättmaskinen öppen så att inte bakterier frodas i trumman. Och skulle det mot förmodan lukta surt så kör en tvätt i sextio grader någon gång i månaden.

Se där, några tips jag har kunnat läsa mig till inför vårt seminarium nu på måndag ”Påklädd eller avklädd – ett möte om våra kläder”. Det är fullsatt. 1300 personer på Folkets Hus. Det ska bli skoj!

Just som vi som bäst förbereder oss för vårt seminarium om kläder lanserar H&M ytterligare en kollektion ”Waste”, av återvunnet material från sin Lanvinkollektion som de hade i höstas. Här kan du se kläderna.

Du har väl anmält dig till seminariet/medlemsmötet ”Påklädd eller avklädd- ett möte om våra kläder”? Där  kommer vi att bland annat diskutera vad som händer med våra kläder när vi inte har bruk för dem längre. Ämnet ligger helt rätt i tiden. Och flera klädkedjor än H&M gör bra saker. Det kommer ni att upptäcka en 4 april!

Välkommen!

Jag har säkert fem par jeans som bara ligger i garderoben. Jag använder dem aldrig. De är fula. Det vill säga av  jättefint snitt när jag köpte dem för si sådär tre – fem år sedan. Men i dag är de helt ute, bylsiga och fel färg. Å andra sidan ”kan de ju vara bra att ha”. Till trädgårdsarbete. Fast hur många jeans behöver man i trädgården? Ett par, eller möjligen två. Och trädgårdsjeans har jag ju redan. Så där ligger de och tar plats i garderoben.

Jag ska skicka dem till Myrorna. Och platsar de inte där så kanske de går till bilindustrin. För nu har Ford beslutat att använda jeans till ljudisolering i bilar. Så himla bra. Och när bilarna går till skroten så hoppas jag att fibrerna återanvänds igen, till något annat. Så får de längre liv.

Den 4 april kl 13 – 17.15 hålls vårt årliga medlemsmöte och seminarium. ”Påklädd eller avklädd – ett möte om våra kläder. Välkommen! Anmäl dig här. Där kommer vi bland annat att diskutera vad som händer med våra kläder när vi har tröttnat. För idag sliter vi inte kläder. Vi köper och slänger.

I radions ”Matens pris” diskuteras odling av fisken Pangasius. WWF får kritik för att fisken inte är rödlistad ( dvs ”köp inte”) eftersom många odlingar i Vietnam är dåliga, med bland annat stor användning av antibiotika och bedrövligt fiskfoder. Pangasius är satt i en ny ”färglös” kategori som betyder ”På väg mot certifiering”.

Coop har drivit ett mycket ambitiöst policyarbete för vilken fisk de ska erbjuda sina kunder. Coop har köpt Pangasius av företaget Lobster.

I höstas tog några Coopbutiker in Pangasius från en annan leverantör som inte var godkänd av Coop enligt deras fiskpolicy. Det är helt oacceptabelt enligt Coops miljöchef Micke Robertsson. Det är den fisken P1 pratade om i dag.

(OBS! I dag 9/2 har jag fått höra att Pangasiuspartiet var bra mycket större än att bara några butiker, som jag skriver här ovan, hade tagit in det. Kollar. Återkommer!)

(11/2 Ja, partiet av icke av Coop godkänd fisk var stort och fanns i många butiker. Coop har haft möte med samtliga kedjor och förklarat allvaret med att ta in fisk som inte är godkända enligt Coops fiskpolicy. Vi kunder ska inte behöva fundera över när vi går i butiken om fiskarna som ligger är disken är  producerade på ett okej sätt eller ej. Det ska Coop göra åt oss genom att ställa hårda krav i inköpsorganisationen.

Nåväl, det goda hela medieuppmärksamheten har fört med sig är att nu fattar alla att har man bestämt en policy så är det allvar och mycket viktigt att den följs, överallt och alltid av alla. Det parti pangasius som diskuteras verkar komma från bra odlingar, men det kanske är mer tur en skicklighet….)   

Förra vintern besökte jag fabriken som producerar och packar Lobsters Pangasius. Den ligger i Mekongdeltat, Vietnam. Superfin och med superkoll på odling, kemikalier, miljö och arbetsförhållanden för anställda. Jag tycker WWF gör rätt i att inte rödlista fisken, utan att istället arbeta för för att förbättra och förändra odlingarna. WWF har ett ambitiöst program för att kunna  miljö- och kvalitetscertifiera Pangasiusodlingar. Aquaculture Dialogue kallas arbetet. Inte lätt men någon stans ska man börja.

Vi konsumenter bör gynna den dialogen anser jag genom att köpa Pangasius från livsmedelskedjor som har koll på bra odlingar. Slutar vi köpa fisken helt finns ju inga incitament till förbättringar, produktionen kommer ändå att hålla på –  vare sig vi vill eller inte. Men då gäller det att livsmedelskedjorna har råkoll. Uppenbart brast Coops i höstas. Det får inte ske igen.

Här nedan är några bilder från mitt besök.

Till våren lanserar H&M en kollektion kläder ”Conscious collection”. Nu handlar det inte enbart om ekologiska plagg utan också om  nya eller annorlunda och mer miljösmarta material. Helt rätt. Det är nödvändigt och oundvikligt.

I går under Fashion Week ordnade bland andra Antonia Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling och Association of Swedish Fashion Brands (ASFB) ett bra samtal om mode och kläder på Arkitekturmuseum. Man hade samlat massor av kloka och inspirerande människor för att tala om framtida mer hållbara kläder och material, om nya fibrer, återanvändning och återvinning. Eller som det heter ”remake, reuse, recycle”. H&M bland många andra berättade om sitt arbete. Lärorikt och hoppfullt.

Måndagen 4 april kl 13 – 17.15  är det dags för föreningens årliga seminarium och medlemsmöte. ”Påklädd eller avklädd – ett möte om våra kläder” är rubriken. Boka in i almanackan! Från mitten av februari kan du anmäla dig på vår sajt www.konsumentforeningenstockholm.se. Välkommen!

På Arkitekturmuseum kan du i helgen göra nya kläder av gamla. Initiativtagare är bland andra Stadsmissionen.  Lördagen den 9 april håller Naturskyddsföreningen på många ställen i landet ”Klädbytardagar”. Bra idé!

Jag har retat mig på att hotellkedjan Scandic, ett företag som jag för övrigt gillar, har dragit sådana enorma miljöväxlar på att de inte serverar buteljerat vatten som Ramlösa, Loka osv. I stället får restaurangkunderna beställa en karaff med kranvatten, med eller utan kolsyra. Vad de inte har talat om i pressmeddelanden och annan PR är att kunderna får pröjsa ungefär 60 kronor litern för kranvattnet. Visserligen är vattnet filtrerat, men ändå. Ocker tycker jag.

I dag läser jag i tidningen Resatauratören att Scandic delar ut 1,2 miljoner kronor till olika  projekt, sociala och med miljöinriktning. Huvuddelen av miljonen kommer från försäljningen av kranvattnet.

Intäkterna från vattnet, som måste vara riktigt rejäla,  går nu till  bra ändamål.  Alltid något.