Nej, nej, nej. Så blev utfallet av vårt ”Dilemma” där vi frågade om det är okej med viss engelsk text på livsmedelsförpackningar eller ej.

En klar majoritet av KfS Medlemspanel och övriga av de 800 personer som röstade tycker att ingen text ska vara på engelska. Utom möjligen namnet på gröten vars förpackning vi tog som exempel. Nämligen gröten ”Great”. Själv tycker jag också att namnet är fyndig.

Vi frågade även Livsmedelsverket som skickade frågan vidare till den kommunala livsmedelstillsynen i Södertälje. De har ansvar för Lantmännen Cerealia som gör varumärket ”Axa”. De sa också nej klart och tydligt till engelsk text och har ålagt Lantmännen Cerealia att ändra produktinformationen. Men det var inte bara den engelska texten som fick anmärkning:

• Information om namn och adress på tillverkare saknas på svenska. På produkten finns endast en webbadress och det är inte tillräckligt.
• Bruksanvisning på svenska saknas.
• Näringsvärdesdeklarationen ska uppges per 100 g alternativt per 100 ml. På AXAs förpackning anges den per 50 g. Man får deklarera näringsvärde per portion om portionsstorleken anges, men det är inte klart uttryckt på förpackningen.
• I näringsvärdesdeklarationen anges inga enheter utan bara värden. Utan enheter säger näringsvärdena ingenting.
• Ingredienserna anges inte i fallande ordning som sig bör.

Tack alla som har sagt sitt och hjälpt oss med vårt Dilemma! Nu vet vi vad som gäller, naturligtvis inte bara för gröten Great utan för alla livsmedelsförpackningar. Viktig text måste anges på svenska.

Nej blev svaret när vi frågade vår medlemspanel om det är okej med engelsk text på livsmedelsförpackningar. Förutom att kalla gröten för ”Great”, det kan ganska många acceptera. Jag med.

Vi har talat med Lantmännen som äger AXA som gör gröten Great och redovisat Medlemspanelens åsikter. Anledningen att texten är på engelska är att förpackningen också marknadsförs i både Norge och Danmark. Eftersom man anser att det inte finns plats för alla tre språken skriver man viss text på engelska. Norska hade väl i så fall legat närmare till hands – eller? Det förstås ju lätt av både svenskar och danskar.

Nu anmäler vi förpackningen till Livsmedelsverket, så får vi se vad de säger. Det är lag på att viktig text som till exempel tillagningsanvisningar, ska vara på svenska.

Tack alla röstande och kommentatorer. Det är ovärderligt att få hjälp med våra ”Dilemman”! Så här blev resultatet på frågan: Vilken information på en livsmedelsförpackning är okej att ha på engelska? 800 personer har röstat.

Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:

”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/

Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.

Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder,  släng inte vatten,  släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva  har  jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.

Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga?  Kanske det. Vad säger du?

Vi har gått vidare med frågan som vi ställde för två månader sedan för att driva på för förändring. Gästbloggare: Adam Svensson

Det är idag möjligt att köpa dyra elektronikprodukter och betala genom sitt mobiltelefonabonnemang. Att göra ett sådant köp kan anses ologiskt men på det här sättet kan man få igenom ett köp som i vanliga fall hade krävt en kreditupplysning. Telefonabonnemang och dess kostnader har inte innefattats av konsumentkreditlagen.

Men till årsskiftet så träder en uppdaterad version av lagen i kraft. Med den nya lagen kommer kryphålet inte att finnas kvar vilket innebär att konsumenter skyddas mot köp över sina ekonomiska förutsättningar.

Det är många gånger oklart om ett köpavtal ingåtts eller inte när det skett genom SMS, det har Konsumentverket uppmärksammat. Samma problem avspeglas i de kommentarer vi fick in från er läsare. Ibland går det väldigt fort att genomföra en betalning och en extra verifikation om vad det faktiskt är man köper kan vara önskvärt. Branschorganisationen för mobila innehållsköp, Morgan, har satt upp tydliga riktlinjer för hur ett köp ska gå till för sina medlemsföretag. T.ex. så krävs en verifiering vid köp över 50kr.

SMS-köp hamnar i en gråzon. Det är oklart om de innefattas av distansköplagen vilket gör att man har 14 dagars ångerrätt. Är det ett köp av en vara så gäller lagen men är det en tjänst så är det inte fullt lika tydligt. Det kan vara svårt att realisera en lång ångerrätt på en bussbiljett som bara har 1-2 timmars giltighetstid.

En oanad konsekvens kan uppstå för de som inte lyckas betala sin faktura i tid. Om fakturan på telefonabonnemanget inte betalas i tid på grund av en avgift på ringsignalsprenumeration så är det inte bara prenumerationen som avbryts, samtal kommer också att strypas. Eftersom avgiften läggs på telefonfakturan så drabbas alla tjänster på telefonen. En jämförelse kan vara att man inte kan betala sin faktura för vattnet och därför stängs både elen och vattnet av.

Gästbloggare : Adam Svensson, projektledare, KfS

Vi har fått in mängder av bra kommentarer till ”Dilemmat” att betala med mobiltelefonen.

Frågeställningen och alla kommentarer hittar du i det här blogginlägget. Det är många som citerat det gamla ordspråket många bäckar små… Att betala med mobilen sker med ett par snabba knapptryckningar vilket gör att räkningen i slutet av månaden kanske inte ser så skojig ut. Flera läsare påpekade även risken för onödiga betalningsanmärkningar. Å andra sidan så tycker någon annan att det blir enklare att spåra sina utlägg när man kan få en specificerad lista på sina betalningar. Det får man inte när man betalar med kontanter.

Hittills har 737 personer röstat och vi har fått in 56 kommentarer.

Frågan löd : Tycker du att betala med mobiltelefonen och få kostnaden på telefonräkningen är en bra och smidig tjänst som teleoperatörerna tillhandahåller? Eller är det ett otyg som gör att vi konsumenter, både vuxna och ungdomar, tappar kontrollen över vår ekonomi?

Vi har även fått hjälpav er med  frågeställningar att arbeta vidare med.  För nu tar vi med oss de här kommentarerna och siffrorna och tar reda på mer.

Till exempel vill vi ta reda på om det blir allt vanligare att konsumenter inte kan betala sina telefonräkningar? Vad gäller när man köper något via mobilen, har man ångerrätt? Och vad händer om min mobil blir stulen och någon annan betalar med den? Varför finns det ingen slags verifikationsfunktion?

Som sagt,tar vi med oss de här frågorna och kontaktar bl.a. följande aktörer: Konsumentverket, lagstiftare, telefonoperatörerna, branschorganisationer m.fl.

I början av december ska vi kunna ha svar på tal. Vi återkommer!

Text ifrån videoklippet

Telefonen används idag till så mycket mer än att bara ringa med. En relativt ny funktion är att man kan använda mobilen som betalningsverktyg.

Nu kan du köpa allt ifrån en biljett till tunnelbanan till godis i en automat. Man kan delta i betalröstningar i TV-program och starta prenumerationer på ringsignaler. Sådant kan köpas via ett enkelt sms.

Men nu kan man köpa dyrare saker som telefon eller dator via sitt telefonabonnemang. Kostnaden landar på den vanliga telefonräkningen. Viktigt att nämna är att det går att göra utan att någon som helst kreditprövning görs.

Tycker du att betala med mobiltelefonen och få kostnaden på telefonräkningen är en bra och smidig tjänst som teleoperatörerna tillhandahåller? Eller är det ett otyg som gör att vi konsumenter, både vuxna och ungdomar, tappar kontrollen över vår ekonomi?

Kommentera gärna med de för- och nackdelar som du ser med tjänsten.

Två frågor som har dykt upp på vårt dilemma om det bruna köttet, dvs som kött som har förpackats i annorlunda atmosfär än det gängse i Sverige.

• Hur mycket längre är hållbarheten på det köttet?
• Är allt kött i butiksdiskarna förpackat med syrgas?

På förpackningen ska det anges om köttet är förpackat med syrgas (skyddande atmosfär). Oftast hittar du det på förpackningar med skivat kött eller färs. Fläskfilé och annat helt kött brukar vacuumförpackas, dvs utan luft eller gas. Då ligger plasten tätt inpå köttet. Hängmörat kött har hög status i butikerna. Köttet hängs helt enkelt utan varken syrgas eller vaccum. Det säljs oftast över disk.

Svensk Köttinformation kan du läsa om vad som händer under mörningsprocessen och hur du förvarar kött bäst hemma. Vill du veta mer om gasen och dess funktioner så kan du läsa mer här på AGAs sida.

Se videon så får du svar på hur långhållbarhet det är på köttet.

Det är söndag och sista dagen för Smaka på Stockholm i Kungsträdgården, där vi välkomnar besökare till Änglamarkspaviljongen. Det här är även vårt fjärde och sista dilemma för veckan. Den här gången har vi en lite knepigare fråga, knepigare för att alla kanske inte vet hur kött förpackas innan det hamnar i butikshyllorna. Se videon och ta ställning till frågan sen. Vi lovar att försöka svara på alla frågor som kan komma upp.

Note: There is a poll embedded within this post, please visit the site to participate in this post's poll.

På följande länkar kan du läsa och rösta i våra tidigare frågor;

En vegetarisk dag i veckan

Ekologiskt eller närproducerat, vad väljer du?

Vill du ha konserveringsmedel i sylt?

Många av er läsare och besökare som vi har intervjuat i Kungsträdgården kan tänka sig att ha en helt vegetarisk dag i veckan. Några är skeptiska, mest för de tycker att det är svårt att hitta på goda rätter utan att använda just kött, fisk och fågel i matlagningen. Vi fick även kommentarer om att man har viljan att byta bort kött, men inte för miljöns skull utan för den egna hälsans skull. Vi befinner oss på evenemanget Smaka på Stockholm och här ger Sara Begner, Coops matinspiratör,  tips på vegetariska maträtter.

Det här är vårt tredje dilemma den här veckan. Gårdagens fråga hittar du här. Idag undrar vi över ditt förhållningssätt till kött.

Att människor äter kött har en stor negativ påverkan på miljön. Köttproduktion är resurskrävande och idisslande djur släpper också från sig en potent växthusgas, metan. Å andra sidan håller de hagmarker öppna som gynnar flora och fauna.

Vi äter mer kött än någonsin, i Sverige och globalt. Kan du tänka dig att ha en helt vegetarisk dag i veckan för att i någon mån minska din miljöpåverkan? Alltså en dag varje vecka utan kött, fisk och fågel. Hur sannolikt är det? Eller inte …Kommentera gärna.

Note: There is a poll embedded within this post, please visit the site to participate in this post's poll.

Uppföljning på gårdagens fråga kan du läsa här.