Lyssnade just på Ekot i radion. I Västerbottens skolor har man just nu ekologisk vecka och serverar ekologiskt viltkött från Nya Zeeland. Det låter ju faktiskt inte riktigt klokt.

Jag vänder mig just nu inte i första hand mot att livsmedel transporteras från andra sidan jordklotet, faktiskt. Transporterna är oftast inte boven när det gäller livsmedels miljöbelastning, i motsats till vad majoriteten av oss svenskar tror. Närodlat är inte alltid bättre för miljön än därodlat. MEN…

Ekologiskt viltkött? Kunde man inte lika gärna ha tagit älgkött från de Västerbottniska skogarna utan ekostämpel? Det hade väl dugt väl så bra. Älg=eko.

Just när det gäller viltköttets färd från jord till bord väger transporten med båt från Nya Zeeland absolut tyngst när det gäller miljöutsläpp till luft och vatten ur ett livscykelperspektiv. Så dumt!

Svenskt viltkött genererar ju knappast några miljöutsläpp alls förutom en och annan metangasprutt och uppäten granplanta och energiåtgången för jaktlaget och styckningen.

På påskafton lär vi äta sex miljoner ägg i timman. De värps av våra sex miljoner svenska hönor. Ungefär 12 procent är ekologiska, 55 procent föds upp i frigående system och 33 procent i inredda burar. Själv väljer jag ekologiska. Hönsen föds upp i mindre flockar och har möjlighet att gå ut och spatsera när vädret så tillåter. Dyrare javisst- men det har jag råd med.

I påsk lär det väl inte bli så många ägg över. Men sedan kommer vardagen. Kom ihåg att ägg håller bra kvalitet jättelänge. Släng inte äggen på bäst- före datum, som en av fem svenskar gör enligt vår nya undersökning. Håll äggen kallt, i  + 5 grader, det är en bra kylskåpstemperatur, så håller de sig i minst en månad efter bäst-före datum, oftast mer.

Ska du bjuda släkten på påskbuffé? Visst är det svårt att beräkna hur mycket som går åt? Ofta lagar vi till för mycket. Ta råd av vår portionsguide. Väldigt käck. Beräkningarna går förstås att applicera på både studentbuffén, midsommarbuffén och skördefesten!

Till julbordet tar vi fram en ny. Men det är långt till dess, tack och lov.

GLAD PÅSK!

Du som inte hade möjlighet att delta i vårt seminarium om kosmetika, ”Hudnära”, i måndags. Här har min kära kollega Adam Svensson knåpat, klippt och klistrat ihop alla duktiga talares föredrag och många bilder i videoklipp. Se och begrunda! Och kommentera gärna, eller ställ en fråga, så kan vi vidarebefordra den till respektive talare. PS 10/4: I dag har SR ekot inslag om eventuella risker med kosmetiska produkter..

Jean-Pierre Barda	Hedvig von Mentzer	Olof Holmer

På KfS webbplats kan du se alla videoklipp, här är ett av dem.

Och när du ändå är inne på vår hemsida. RÖSTA FRAM DINA FÖRTROENDEVALDA!

Använd din röst och var med och välj förtroendevalda i föreningen. Som tack kan du välja mellan att få ett träd i Vi-skogen eller ett paket Änglamarkskaffe. Möjligheten att rösta pågår t o m den 15 april.

I dag skriver DNs Karin Bojs om sambandet mellan hög konsumtion av kött och charkprodukter och cancer. Bland annat nämns nitrithaltiga charkprodukter som en riskfaktor.

Enligt EUs regler får charkföretag högst tillsätta 150 mg nitrit per kilo chark. Danmark har på grund av kopplingen mellan nitrit och cancer begärt undantag, där får man blanda in 60 – 100 mg beroende på produkt. För EU ekologisk chark är högsta tillåtna gräns 50 mg.

Det verkar som om många charktillverkare i Sverige ligger på den högsta gränsen, ca 140-150 mg.

Nitrit blandas i chark för att skydda mot den mycket elaka bakterien clostridium botulinum, men nitrit påverkar också korvar och annat så de får en mer tilltalande rosa färg.

Det är hög tid att Livsmedelsverket antingen, kräver undantag från EUs regler och sänker den tillåtna halten nitrit i charkprodukter  alternativt går ut med en stark rekommendation till tillverkarna att sänka nitrithalten till åtminstone Danmarks nivå.

Norges livsmedelsmyndighet  har i dagarna antagit nya kostrekommendationer där man bland annat lyfter fram att norrmännen inte bör äta mer än 500 gram tillagat rött kött och chark i veckan.

När får vi ett sådant råd, tro?

Omdiskuterade tillsatser som nitrit och även andra tillsatser kan troligen hållas på en lägre nivå om temperaturen i kyldiskarna sänks.

Är jag bland de fyra av tio svenskar som köper närodlat en gång i veckan? Nä. Förra veckan köpte jag i och för sig goda korvar från mathantverkare på Kungsholmen. Men varifrån kom grisen? Arlas mjölk kommer från Kallhällsmejeriet så visst är själva mjölkförpackningen närproducerad, men kommer mjölken från ladugårdar inom en 25-mils radie från Stockholm? Inte vet jag. Och kanske stordrift inte gills inom begreppet närodlat? Gotländska morötter kan väl i alla fall kallas för närproducerade om man bor i Stockholm- eller?

 40 procent av oss svenskar köper närodlat minst en gång i veckan, enligt Handelns utredningsinstitut. Jag tycker att det låter mycket. Bor man utanför storstäderna kanske livsmedelshandlarna kör med  potatis från trakten, men här i Stockholm tycker jag inte man ramlar på så mycket närodlat i butikerna. Trots att jag vet att både Coop och andra livsmedelskedjor har projekt för att öka inslaget av mat från regionen.

Det råder osäkerhet om kvaliten på närodlat är bättre, berättar DN. Närodlade grönsaker i säsong som levereras direkt har mer  vitaminer och mineraler än grönsaker som har lagrats, fraktats och legat länge i butikshyllorna. Det är fastslaget. Men vår odlingssäsong är kort, och inte kan det väl skilja på närodlade och därodlade grönsaker och rotfrukter i  februari?

Jag gillar lantbrukare  som öppnar gårdsbutiker och odlar för den lokala marknaden. Det skapar arbetstillfällen på landsbygden nu när lantbruk slås ihop till större enheter i snabbare omfattning än någonsin. Eller hur?

källa: Annika Olsson, Lunds Tekniska Högskola och foto: Erik Andersson

Jag funderar över varför livsmedelsindustrin inte helt och hållet går över från konservburkar av plåt till att ha konserverad mat i pappersförpackningar. Kolla hur många fler lastbilar som behövs för att transportera bönor i runda burkar i stället för i fyrkantiga pappersförpackningar! Det måste finnas en förklaring. Ska luska reda på den. Jag återkommer!

Hemma igen efter dagar intensiva dagar i Visby. Jag gillar Almedalsveckan. Blir glad av att i arla morgonstund möta mängder av människor i gränderna, alla på väg till något seminarium för att diskutera, debattera och lära sig mer. Och så håller det på hela dagarna med surr av seminarier, debatter och utställningar i varenda buske, allt i en salig blandning. Jag gillar att inget kostar, man får helt enkelt inte inte ta betalt av besökarna oavsett kostnaderna för arrangemanget. Då får man inte vara med. Jag har lärt mig massor och haft skoj!

Vårt eget seminarium om kläder blev lyckat – och fullsatt. Tack  vare duktiga medverkanden – David Palm, forskare, IVL, Sara Winroth, miljöchef Lindex, Emma Enebog, hållbarhetschef Myrorna och Åsa Coenraads, moderat riksdagsledamot- och en diskussionssugen publik.

På torsdagseftermiddagen bjöd vi in till mingel tillsammans med Coop på Briggen Tre Kronor. Sara Begner tillsammans med unga ekokockar stod för urgod mat, ekologiskt vin serverades och solen sken.

Här är lite mingelbilder!

[simpleviewer gallery_id="5" bgcolor="ffffff" gallery_width ="100%" gallery_height ="600"]

Har just läst ett bra blogginlägg av Anna Billing, ICA handlare i Lund, om fairtrade- och kravodlade bananer med efterföljande kommentarer.

Här klagar några på att Fairtrade och Kravmärkta bananerna oftast säljs i plastpåsar, och hur dåligt det är för miljön.

Nej, nej och åter nej!!! Att det ska vara så svårt att få fram att förpackningar inte alltid är av ondo. Även många miljöengagerade människor med goda kunskaper tror att förpackningar är fy! Förpackningar är av godo- om de är bra!

Och det är plast runt bananer.

1. Bananklasar packas för det allra mesta i bananlådor på plantagerna, och bananlådorna kläs invändigt med ganska tjock plast. Detta för att bananerna ska behålla fukten, plasten skyddar också mot stötar och annat som kan förstöra de lättförstörda bananerna.

2. Om bananklasarna, t ex Fair trade och Krav, packas i små plastpåsar på bananplantagen, så kläs inte lådan in med plast. Alltså blir det jämförelsevis inte så mycket mer plast totalt sett.

3. Plastpåsarna kring  bananerna du hittar i butikerna skyddar bananerna och gör att de håller sig fräscha längre än konventionella bananer utan plast. Plasten gör att fukten behålls-  bananer gillar fukt, de växer ju  i varma och fuktiga områden- och eftersom det är hål i påsarna kan bananerna andas.

4. Således: Bananer gillar plastpåsar, de behåller kvalitén bättre och butikerna slipper slänga ofräscha bananer. Miljöbelastningen av själva odlingen av bananer, även Kravbananer belastar som bekant miljön, är vida överlägsen miljöbelastningen av plastpåsen. Måste bananen slängas för att den har skadats på något sätt har den negativa miljöpåverkan av odlingen skett helt i onödan.

Man kan kanske i stället fråga sig varför inte alla bananer säljs i plastpåsar… Och då är skälet, precis som Anna skriver, att personer som bara vill köpa några få bananer utesluts, eller måste klippa upp plastpåsen. Och det är bökigt förstås. Och givetvis skulle man vilja ha annat en plast runt bananerna, något material som är bättre för miljön. Om jag förstår jobbar man med det, men det är inte alltid så lätt att få fram ett material med samma funktion. Säkert kommer det så småningom!

Jag har hittat världens godaste bröd. Åtminstone tycker jag det. Ett fryst, förgräddat bröd som smakar vidunderligt. KRAV-märkt tillika. Surdeg. Bageriet heter Il Fornaio och ståtar med ”kompromisslöst italienskt hantverk”, fast bageriet ligger i  Danmark. Hur miljövänligt det är att frakta fryst bröd från Danmark och för att sedan sätta på ugnen och värma det till 200 grader hemma i köket kan jag bara ana. Det är säkert superdåligt. Men oj,oj,oj så gott! Hittade det i ett stånd på trädgårdsmässan i Kista i helgen.

Tycker Coop ska försöka få in det som ett Änglamarksbröd. Och uppfylls inte miljökriterierna så får det väl bli under Coops nya varumärke ”Prima”. Och funkar inte det – ta in det i butikerna oavsett.  Såå himla gott! Jag vill köpa mer!

Under två mycket stimulerande dagar har jag vistats i Uppsala på Forum för miljöforskning och diskuterat mat och miljö tillsammans med över 300 forskare och andra kunniga personer. Tack Formas, Naturvårdsverket och Mistra för väl genomfört och lärorikt arrangemang.

Här saxar jag några rader ur mina digra anteckningar:

• Världens befolkning är inte problemet, ens på sikt. Det är  hur vi använder våra resurser som är problemet (Hans Rosling, KI)
• Sluta att diskutera vargar- ägna er åt de stora frågorna! (Hans Rosling om resurshushållning och fattigdomsbekämpning- uppmaning riktad till Naturvårdsverket med flera)
• Samtidigt som tillväxtsiffror presenteras för olika länder ska också ländernas ökning av växhusgaser presenteras (Hans Rosling) 
• Naturen är full av överraskningar (Johan Rockström om planetens förmåga att motstå prövningar upp till ”tipping point”/tröskeleffekt)
•  Vi måste sluta att prata i termer om ekologiskt eller konventionellt jordbruk utan sikta på ett hållbart jordbruk i nya former, det måste  till en ny ”grön revolution” på befintlig jordbruksmark. (Johan Rockström, Stockholm Environment Institute)
• Förmena inte kineser eller indier att bygga dammar för vattenkraft. Utvecklingen som måste till för att lyfta människor ur fattigdom är inte vacker. (Hans Rosling)
• Skäll inte på gentekniken, skäll på patenträtten (Torbjörn Fagerström, SLU)
• Naturskyddsföreningen är inte moståndare till genteknik som sådan. Tekniken kan användas till bra och dåliga saker (Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen)
• Vi har varken kunskap eller teknik på plats för att mäta risker med hormonstörande ämnen (Leif Busk, Livsmedelsverket m fl)
• Liten kunskap finns om tillförsel av olika metaller till kroppen, förutom bly och kvicksilver. Vi har hittat höga halter av arsenik och mangan i bland annat risbaserad bröstmjölksersättning. (Marie Vahter, KI)
• Varför tillsätta mangan och järn till bröstmjölksersättningar. Spädbarn har inte järnbrist.(Marie Vahter, KI)
• Surdeg bryter ner sockret i spannmålen, det ger minskad risk för akrylamid även om brödet hårdgräddas (Lillianne Abramsson, SLV)
• Enklaste sättet att få i sig gifter är att köpa hälsokostpreparat på internet (Ulla Beckman Sund, SLV)
• I spåret av debatten om tillsatser och ”industrimat” väljer fler företag numera en mildare konservering. Bakterierna stressas för att överleva vilket kan öka toxinbildningen och resultera i ökat antal matförgiftningar (Peter Rådström, Lunds universitet)