Coop formar just nu sin policy för djurvälfärd. De gör ett gediget arbete. Forskare, branschfolk med flera har inbjudits för att beskriva hur lantbrukets djur i Sverige och andra länder har det i dag. Vad som är bra, vad som kan göras bättre, var forskningen står när det gäller djurvälfärd

Jag deltar i det arbetet.

I dag diskuterade vi bland annat ”kommunikation”.

Vi diskuterade att ekologiska gårdar som levererar till Coop ska kunna visa  sin djurproduktion på Webb-TV.  Men varför bara KRAV-gårdar med ekologisk produktion? Varför inte visa vanlig svensk djurproduktion som står för den absolut största delen av Coops försäljning.  Och varför inte också hur djuren har det i Danmark, Ungern eller Thailand där också mycket kött kommer ifrån?

Slaktsvinsuppfödning

Jag är så trött på glättiga bilder med ”Bregottkor”, grisar bökandes i gyttja, pickande hönor med dessa ständigt gröna ängar i bakgrunden så fort ett lantbruksdjur ska visas på bild. Och där syndar inte bara Coop, utan alla i livsmedelsbranschen.

De flesta kött- och mjölkproducerande djur i Sverige har det hyfsat bra,  inte minst i jämförelse med djur i andra delar av världen.

Men för det mesta går de inte på gröna ängar eller bökar i gyttja. De flesta lever i stallar. Dels för att det ger en rationell och effektiv djurhantering, med lägre arbetskostnader, dels för det är smidigt att kontrollera djurens hälsa, att betäcka dem, att fodra dem och kontrollera att de får i sig tillräckligt med foder så att de har en hög produktion och tillväxt. Och därmed ger billigare kött – och mejerivaror.

Eftersom vi hela tiden matas med tjusiga bilder på lantbrukets djur, så tappar många av oss hakan och blir väldigt indignerade när bilder visar på hur de flesta djur lever. Vi inbillar oss en Disneyvärld med snudd på talade djur med mänskliga egenskaper och så får vi se dem i boxar med gallergrindar (grisar) eller enorma hangarer med kycklingar.

Mitt budskap till Coop är: Visa inte bara upp den glättiga djuromsorgen, som inte alltid är så glättigt heller för den delen. Naturen är inte alltid god.

Visa gärna hur ni vill att djuren ska ha det. Men visa också hur de flesta djur, vars kött Coop säljer, har det i dag. Och stå för det.

Jag älskar att laga mat, det är bland det bästa jag vet.

Men är det bara jag nuförtiden som inte tycker att all mat måste lagas från grunden utan att många hel- och halvfabrikat visst går att äta med god aptit?

Henrik Ennart och Mats Eric Nilssons senaste bok ”Döden i grytan” spinner på temat ”den verdervärdiga sjukhusmaten”, och säkert är viss sjukhusmat just vedervärdig, men säkert inte all.

Och nu senast säger Miljöpartiet att de ska arbeta för att all sjukhusmat ska lagas från grunden i riktiga kök av utbildade sjukhuskockar.

Döden i grytan

Jag har inget emot det, tvärt om.

Men att åldringar och sjuka människor går ner i vikt, att många har näringsbrist och äter dåligt beror inte alltid på att maten de serveras är dålig. Det beror på att de av andra skäl har förlorat aptiten och hur god, bra och vacker mat de än serveras så går den bara inte att få i sig.

Häromdagen var mina föräldrar och jag sugna på fläsk och bruna bönor. Vilken lycka då att kunna trava iväg till affären och köpa bruna bönor i plastrulle. Här förfasar sig säkert många. Men det var jättegott, speciellt med lite extra ättika i. Eller Felix delikatessköttbullar. .Mums. Och jag gillar frysta soppor till lunch. Smörgåsar med räkost och gurka! Ja, jag vet. Den görs säkert med mängder av tillsatser och bara några få räkor. Men jag tycker det är gott. För att inte tala om frysta grönsaker, enkelt, krispiga och näringsrika, men de kanske inte räknas till halvfabrikat. Eller?

Det är utmärkt att kvalitén på mat diskuteras högt och brett, och väldigt mycket gott för diskussionen med sig. Men jag blir provocerad när alla rusar åt samma håll i debatten, och det knappast ges utrymme för andra åsikter. Och det måste kännas ganska ledsamt för många som lagar mat i offentlig sektor att ständigt få höra denna klagosång, utan några nyanser.

Tack duktiga paneldeltagare och publik för många bra inlägg under vårt seminarium om ”Myter om maten” idag.  Det blev totalt fullsatt. Roligt!

Alla medverkanden var överens om att vi inte behöver känna någon oro över att maten är farlig, men däremot lyfte flera i publiken upp att man ofta känner sig lurade av tillverkarna. Dels genom otydlig märkning, svårläst text, kött som ”mörats” med insprutat saltlake, livsmedel som försöker påskina att de är äkta och naturliga och ”efter gammalt recept”, men som inte är det, etcetera.

Snabba frågor till några av talarna

Själv är jag inte riktigt nöjd med min egen prestation. Jag tycker att jag som moderator kunde ha satt mer press på Margareta Thorngren från Scan och Magnus Nelin på Coop med tuffare frågor, men det får bli någon annan gång. Bland annat kunde jag ha frågat varför  man har väntat så länge med att klart och tydligt deklarerar vilken slags skinka vi köper. Är den i hopfogad av småbitar eller är den från en hel muskel? I höst kommer vi äntligen att få raka besked om det på förpackningen. Bra!

Här är ett klipp som TV4 Malmö gjort om seminariet. Kul att vi syns och märks. Som svar på Affis kommentar så kan jag visa att vi idag uppmärksammas lite.

Vilken dag! Studiebesök i strålande väder på två gårdar, inför Coops arbete med att uppdatera sin djuromsorgspolicy. På Springsta säteri byggs det för fullt. Lantbrukaren Henrik Larsén bygger om för 16 500 ekologiska höns som kommer att få sprätta och tugga gräs på hela 6 hektar mark. ( Här skulle jag lagt in några fina bilder, men jag råkade radera dem!)

Samtidigt åker Sprätthönsen – Coops egna varumärke för ägg från frigående höns inomhus  – ut ur ett annat hus på gården, till förmån för vanliga frigångshöns. Den bruna hönsrasen lämpar sig dåligt för frigång tycker Henrik, och Coop har krav på att Sprätthönsen ska vara bruna, för bruna höns ger bruna ägg. Bruna höns är är ofta, men inte alltid, mer otåliga och ”aggressiva” och kan börja plocka fjädrar på varandra som kan leda till infektioner och högre dödlighet. Åtminstone den bruna hönsras som används i storskalig hönsuppfödning.

Låt hönsproducenten själv välja vilken ras han/hon vill ha och lägg er inte i om det är av brun eller vit ras har jag uppmanat Coop i många år. Nu äntligen ska det bli ändring av lovar Coop. Sprättägg ska också kunna värpas av vita höns och därmed vara vita. Inte en dag för tidigt säger jag. Det borde ha varit gjort för länge sedan.

Nu gäller det att vi konsumenter också begriper att bruna ägg varken smakar bättre eller är bättre på andra sätt. Det antagandet bygger på en myt och föreställning om att bruna ägg kommer från en mer gammaldags och småskalig produktion där hönorna går ute och pickar i små gulliga flockar. Fel, fel, fel.

Efter det besöket åkte vi vidare till Christer Hyllander med sina fina grisar. På Strömsnäs gård finns ca 180 suggor,smågrisar och slaktgrisar. Alla utom slaktgrisarna går på djupströbäddar i stora boxar. Slaktsvinen har gott om halm att sysselsätta sig med. Nej,Christers grisar är inte ekologiska, men de har ett hyfsat gott grisliv ändå vill jag påstå. Och de har god hälsa med låg dödlighet.

Tack Micke Robertsson, Coops miljöchef samt Peter och Jens på U&W  för en härlig och lärorik dag!

Det är just nu mycket jämnt mellan dem som föredrar ekologiska livsmedel och de som föredrar närproducerat. Vi har fått många kommentarer, både här och på facebooksidan, att man gärna vill ha en vara som både är närproducerad och ekologisk.

I går ville vi alltså ta reda på hur ni medlemmar ser på ekologiska livsmedel jämfört med närproducerade. Vad värderar ni högst?  Dilemmat hittar du här. Det första många tänker på är att närproducerat, med korta transporter, är bra för miljön.  Men faktum är att transporterna oftast bara står för en bråkdel av en varas hela miljöpåverkan. Det mesta sker i första ledet, när grödor odlas och djur föds upp.

Det här var det andra av fyra dilemman vi presenterar i Kungsträdgården i veckan  under ”Smaka på Stockholm/Stockholm Grönt”. Välkommen att hälsa på i Änglamarkspaviljongen bakom stora scenen! Bland annat tar jag en pratstund med Coops Sara Begner medan hon lagar ljuvlig mat kl 16.00.

Uppdatering: Intressant blogginlägg av Jan Bertoft på Sveriges Konsumenter

Här är  vårt andra av fyra Dilemman den här veckan. En uppföljning på förra Dilemmat, om konserveringsmedel i sylt,kan du läsa här.

Det finns en stark trend mot att fler och fler konsumenter är intresserade av mat som är lokalt producerad, närproducerad. Definitionen på närproducerat är enligt flera konsumentundersökningar livsmedel som har producerats max 15 – 20 mil från där man bor. Frågeställningen den här gången handlar om vad som är viktigast för dig,  närproducerat eller ekologiskt .

Kolla på videoklippet och lämna din synpunkt, så lägger vi ut en återkoppling imorgon.

Vi finns på plats i Kungsträdgården hela veckan på ”Smaka på Stockholm”. Idag var det utdelning av Änglamarkspriset på 100 000 kr som gick till Maria och Anders Engvall på Forsa gård se videoklipp på prisutdelningen här.

Notera: Det finns en omröstning i denna post, för att delta besök sidan.

Här kommer en liten återkoppling till gårdagens Dilemma om konserveringsmedel i sylt, som ni kan läsa om här. Till dags dato har nästan 400 personer lämnat sina synpunkter. Så här blev resultatet av vårt ”Dilemma”.

• Hälften av er läsare föredrar ekologisk sylt, utan konserveringsmedel.
• En fjärdedel vill hellre ha sylt med konserveringsmedel ,som då har längre hållbarhet.
• Ytterligare en fjärdedel tycker inte att det spelar så stor roll, valet beror på andra faktorer som smak, pris och kvalitet.

Försäljningssiffrorna på Coop skiljer sig en del från vad våra läsare har röstat fram. I runda slängor så är enbart 20 % av den sylt som säljs ekologisk. Resterande försäljning av sylt som då är 80 % innehåller alltså konserveringsmedel.

Först bör det påpekas, eftersom den del har undrat, att det ekologiska regelsystemet tillåter endast några få tillsatser för att man vill erbjuda så ”rena” produkter och naturliga  råvaror som möjligt. Dessutom finns det indikationer på att vissa personer kan vara överkänsliga för bland annat konserveringsmedel.

Det är många som har kommenterat att er egen hemmagjorda sylt, utan konserveringsmedel, håller mycket längre än 2-3 veckor i öppnad burk  innan den möglar.

Mögelsporer finns överallt. Om man är försiktig med sylten, och inte har den i rumstemperatur med öppnat lock eller i skål så att den utsätts för  de mögelsporer som naturligt finns i luften så kan den hålla längre. Likaså om man alltid tar sylt med ren sked,alltså med få bakterier.

En viktig faktor för sylters  hållbarhet är också sockerhalten. Hög sockerhalt, över 50 procent gör sylten mer hållbar. Men eftersom många av oss inte vill ha så mycket socker i sylten, så ligger ofta köpsylt på 40 – 45 % socker. Hemmagjord kan ha mer.

Är det så att sylten har blivit ytligt mögelskadad och den har sockerhalt över 50 % så kan man ta bort det översta lagret och lite extra för säkerhets skull. Då är det okej att äta resten.

Vi kommer att göra en lite undersökning där vi testar hur länge sylt håller med och utan konserveringsmedel, så återkommer vi med en rapport lite längre fram. Enligt de sylttillverkare vi har talat med är  hållbarheten oftast- dock ej alltid- omkring 2-3 veckor efter burken är öppnad, lite beroende på vilket bär det handlar om. Om man inte är väldigt försiktig med syltburken. Blåbärssylt är mest känslig.

Idag drar vi igång vår serie om fyra ”Dilemman”.  Ett varje dag. Vi vill veta vad du tycker!

Samtidigt kommer vi att presentera snabba återkopplingar på bloggen, direkt ifrån Kungsträdgården där vi befinner oss  resten av veckan.

I Kungsträdgården händer det mycket. Där äger Smaka på Stockholm rum, och där befinner vi på KfS oss, tillsammans med Coop.  I Änglamarkspaviljongen.

Vi kommer alltså att presentera fyra konsumentfrågor under fyra dagar. Idag handlar det om konserveringsmedel i sylt… Titta på videon och gör din röst hörd! Och välkommen till Kungsträdgården 2 – 6 juni!

Uppdatering. Nu kan du se uppföljningen på dilemmat här. Och nästa dilemma hittar du här.

Notera: Det finns en omröstning i denna post, för att delta besök sidan.

Jag tillhör också Carola Magnussons fans, men blir väldigt konfunderad  när jag läser Carolas inlägg på Aftonbladets debattsida om tillsatser, GMO och att alltid laga mat från grunden. Lisa Förare Winbladh, matskribent, dietist och matnörd är också kritisk till debattartikeln. Jag instämmer i Lisas kloka ord och dessutom kan hon formulera sig tusen gånger bättre än jag. Så läs Lisas blogg här.

Vilken vecka!

Jag har nog världens roligaste jobb.  I veckan har jag;

• Talat på ett seminarium på Lantbruksuniversitetet om ekologisk djurhållning. Där konstaterade samtliga duktiga forskare att mycket talar för ekologisk djurhållning, men att problem finns. Bland annat ökar lung- och ledproblemen hos ekologiska grisar. Problemen inom alla djurslag har sin grund i – enkelt uttryckt -  att dagens djurraser inte är anpassade till ett naturligt beteende, dvs att röra på sig ordentligt. Bland annat håller inte benen. Och det kostar multum och tar tid att avla fram nya raser eller avelslinjer. Läs mer om programmet här.

Läs mer om diskussionerna på SLU på Gunnelas blogg. I nästa vecka läggs alla föredragen ut som webTV på www.slu.se. Det var ett riktigt bra seminarium, så då har du också chansen att lyssna.

Läs mer om problematiken om ekologiskt kött här.

• Deltagit i en debatt i Malmö, anordnad av tidningen Packmarknaden, tillsammans med Eric Lindroth från Tetra Pack och Göran Sajland från Procordia. Vi diskuterade för och nackdelar med olika förpackningar när det gäller att minska matavfallet. Konstaterades, bland annat mot bakgrund av Helen Williams utmärkta studier att mycket ansträngningar har lagts ner för att göra förpackningarna mer miljövänliga. Se video här. Men att det nästan är försumbart om förpackningarna är svåra att tömma så att mat kastas (typ mejeriernas takåsförpackningar för yoghurt). Att mat förfars är det största miljöproblemet i hela livsmedelskedjan. Det var alla överens om. Liksom att man förstås måste arbeta parallellt med andra miljöfaktorer också.

• Varit på möte på Chalmers, med standardiseringskommittén för nanoteknologi. Jag förstår inte allt som sägs, milt sagt, men jag hoppas jag kan bidra med andra infallsvinklar än de tekniska. Efter lunch fick vi en rundvandring kring det nya ”renrummet” på 1000 kvadrat. Där sker bland annat forskning kring nya nanostrukturer. Så himla intressant! Renrummet får inte påverkas av några som helst yttre faktorer som temperatur, luftfuktighet, vibrationer eller partiklar. Allt måste hållas konstant och ”rent” för att inte resultaten av experimenten ska påverkas. Det känns som att titta in i en science fictionfilm.  Forskarna är klädda i vita, totalt heltäckande kläder, typ” rymddräkter” och det är konstiga maskiner och mikroskop  överallt. Helt imponerande!

• Nu är jag kvar i Göteborg och hälsar på mina trevliga föräldrar och försöker hjälpa dem med ett och annat. Lat helg önskar jag er alla!