I förrgår skrev jag ett inlägg om silverjoner och silversalter, med anledning av två debattartiklar i SvD där åsikter bröts mot varandra.  Ämnena har en antibakteriell funktion i bl.a. sköljmedel när man tvättar kläder.

Vem har rätt om ämnenas miljöpåverkan- tillverkaren Polygiene  eller Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten?

Härär Anders Finnsons, SvensktVatten, svar på min fråga:

”Precis som du skriver i din blogg är det ju oerhört viktigt att vi baserar våra utspel på fakta – annars kan vi i förlängningen inte påverka. Innan vi skrev DNdebattartikeln gjorde vi en grundlig genomgång av både silvrets miljöpåverkan och olika silverprodukter som säljs till konsumenter.

Vi har baserat debattartikeln på bl a på Stockholms stads projekt ”Nya gifter – nya verktyg”, Göteborgs genomgång av antibakteriella ämnen i konsumentprodukter, ett antal forskningsartiklar om silver samt tyska miljödepartementets rapport om silver.

Under resans gång har vi vid flera tillfällen varit i kontakt med Polygiene och berättat vad vi tycker om deras (och liknande produkter). Polygiene har hela tiden svarat ungefär det som står i deras DNdebattreplik.

Det enda som är korrekt i Polygienes replik är att silversulfid inte är speciellt giftigt för vattenlevande organismer.
Vi anser däremot att det inte går att hävda att allt silver blir silversulfid i avloppet och att denna nybildade silversulfid ej påverkar avloppsvattenreningen eller i en framtid övergår till annan form när den kommit ut i vattenmiljön/sedimenten.
Det går inte heller att hävda att silversulfiden ej skulle orsaka miljöproblem i bottensedimenten nedströms reningsverken.
När det gäller kvaliteten på slammet så är silver den metall som vi behöver arbeta allra hårdast med för att få ner till långsiktigt hållbara koncentrationer.

Polygiene låter det även framstå som att deras sköljmedelsprodukt är märkt med  Bluesign. Detta är helt fel, däremot finns det en textilfiber som tagits fram av Polygiene som är Blusesign märkt. Jag ställde frågan direkt till Bluesign när jag hade ett möte med dem i vintras om det nu KO-anmälda sköljmedlet kunde Bluesignmärkas. ”En sådan sköljprodukt kan aldrig bli Bluesignmärkt” var Bluesigns svar.”

Anders Finnson, Svenskt Vatten

I dag finns det inga ekonomiska incitament för apoteken och läkemedelsindustrin att gynna läkemedel som producerats mer miljövänligt än andra. Regelverket ser till att det är lägsta pris som gäller, och vi konsumenter har inte möjlighet att välja mer miljövänliga och hållbara läkemedel, om vi skulle vilja det. Så skriver Cecilia Marlow, Kronans droghandel och Bengt Mattsson, LIF i dag på Di debatt.

Efter att ha fått insikt i hur läkemedel produceras i syd, där substanser ibland går rakt ut i vattendragen utan någon som helst rening är jag verkligen beredd att hålla med debattörerna, utan att kunna frågan ingående.

Och efter att ha lyssnat på en mängd duktiga personer från textilbranschen under på ett seminarium anordnat av Swedish Water House under Almedalsveckan, bland andra Indiskas miljöchef, så vet jag att det går att åstadkomma stor nytta för människor och miljö om företag samarbetar över företagsgränserna utan prestige och med en vilja att lära och förbättra.

Men då gäller det förstås också att inte byråkratiska regler sätter käppar i hjulen.

Jag vet inte hur många säckar jord vi köper till grönsaksland och rabatter varje år. Säkert sjuttio stycken. För några år sedan hade DN, tror jag, en test av planteringsjord. Änglamarksjorden var bland de sämsta. Nu har GP/Testfakta gjort om testet och något har hänt. Änglamarksjorden är näst bäst, trots att den bara gödslas med naturlig gödsel. Så bra. Heja.

I förra veckan var jag på seminarium samt festlig, proffsig och tänkvärd utdelning på Göteborgsoperan av priset ”The Swedish Seafood Award”, Kungsfenan.

Här är några av många aha –upplevelser:

• Namibias fiskeriminister, en av pristagarna, berättar om detta unga lands arbete för att säkra ett levande hav och hållbar fiskeproduktion. Bl a om hur de efter självständigheten har arbetat med att med hjälp av hårda böter och fängelsestraff har fått bukt med det omfattande illegala fisket. Fisket och fiskeindustrin blomstrar i dag.
• Jag blir lika förvånad varje gång jag hör det: Ca 35 procent av den globala fiskekonsumtionen är av odlad fisk. Kina är storproducent.
• 20 procent av världens fiskbestånd är underutnyttjade, 53 procent är utnyttjade till fullo och 23 procent hårt överexploaterade.
• 4,5 miljarder människor får minst 15 – 20 procent av sitt proteinbehov av fisk. I fattiga kustnära trakter står fisken för en mycket stor andel av näringsbehovet. Fisk är ”rich food for poor people”.

Tack arrangörerna för Kungsfenan, bl a Västra Götalandsregionen, Svensk Fisk och Swedbank för en lysande kväll!

Så himla glada Charles och Robert Olsson, bröder och räkfiskare från Grebbestad, blev när de fick Coops Änglamarkspris 2009, ett stipendium om 100 000 kronor. Uppskattat var också den personliga hälsningen från Hasse Alfredsson som dessvärre var förkyld och inte kunde vara med på det festliga arrangemanget.

Så mycket lättare det är att vara en hyfsat tuff moderator när man känner dem man ska fråga ut. Här är Micke Robertsson, miljöchef på Coop, Sara Begner, Coops matinspiratör och Anna Ringholm, reklamchef på Coop som svarar på mina frågor om hur de tänker ta tillvara på alla 42 000 medlemssynpunkter som presenteras i Coop-rapporten 2009. Tillfälle: Kungliga Skogs- och lantbruksakademiens, Kungsfenans och Coops samarrangemang.

Otroligt duktiga och inspirerande Maria Masoomi hjälpte oss att rigga en vacker, spännande och lärorikeftermiddag för skol- och äldreomosorgspersonal på temat Mat, kultur tradition i Mellanöstern och Östafrika.  Stort tack Maria, Yodit och musikgruppen Tamela.

Kapitel 4, färgade räkor

I dag skriver vi till Svenska Fiskhandelsförbundet och Svensk Dagligvaruhandel och uppmanar dem att aldrig köpa in räkor färgade med azofärgämnen. Bojkotta dem helt enkelt. Det verkar vara det enda som hjälper mot oskicket att vissa räkfiskare sätter till azofärgämnen för att få räkorna rödare. Jag begriper inte hur dessa fiskare tänker. De förstör ju ryktet för hela branschen. Och hur tänker fiskhandlarna som säljer dessa räkor? Begriper inte det heller.

I dag skriver Svenska Dagbladet i ämnet.

Jag tittar in i Söderhallarna för ett besök på Melanders fisk och Coop Extra. Säljer de färgade räkor?

Nej, svarade Sara Österberg på Melanders fisk. Här tar vi inte in några färgade räkor. Och visst ser deras räkor lite bleksiktiga ut, fast goda.

- Är det någon som klagar? Nej, någon gång kan kunderna klaga på att räkorna är små, men inte att de är bleka säger Sara.

Jag går vidare till den nyöppnade Coop Extra i Söderhallarna.

- Säljer ni färgade räkor? frågar jag. Färgade räkor? säger kvinnan i fiskdisken. Det har jag inte hört talas om. Och via en snabb titt i fiskdisken konstaterar jag som börjar bli expert på räkor, att nej, dessa räkor är inte färgade. Coops policy är att inte sälja livsmedel som innehåller azofärgämnen. Undantaget är röd stenbitsrom.

Jag förutsätter att det också gäller fiskhandlarna som i enskilt företag säljer fisk på Coops stormarknader.

Tillägg: Artikel i SvD 8 sep: Skadliga azofärger i räkorna.

Jag är fortfarande förvånad över att vissa räkor färgas med azofärgämne och arg över att vi konsumenter undanhålls den informationen.

Om det nu är så att några räkfiskare, trots påbud från sin organisation, ändå väljer att färga sina räkor så måste vi få veta det. Och det är handlarnas skyldighet att informera oss om detta.  ”Räkor, Smögen, färgade med azofärgämnena E 110 och E 124″ så ska det banne mig stå på en skylt i fiskdisken. Först då kan vi välja eller välja bort. En sådan skylt har jag aldrig sett, och jag köper mycket räkor.

För övrigt är det fullständigt onödigt att färga räkor. Att vi enligt några fiskhandlare ratar bleka räkor är deras eget fel. Om vi aldrig har lärt oss att räkor färgas för att få snygg färg så är det kanske därför vi inte vill köpa bleka räkor.

Förresten har jag just lärt mig att bleka räkor anses vara av sämre kvalitet än rödare, det har med ålder, könsmognad, ömsning av skal, föda och vilket djup räkorna är fångade på. Just nu och fram till i vinter är räkorna som bäst, rommen finns kvar i huvudet och har inte släppts ut, vilket gör att färgen på räkorna är rödare. Men det finns säkert många som gillar rommen också.

I dag har jag talat med Göteborgs miljöförvaltning som har ansvar för livsmedelskontrollen och även  Fiskahandlarföreningen och lärt mig ännu mer. Och ja, återigen får jag det bekräftat, vissa båtar färgar räkor, färre nu än för några år sedan, men det förekommer absolut. Räkorna finns ute i handeln. Det gillar varken fiskhandlarna eller Sveriges fiskares riksförbund.

Så mycket har jag förstått att är räkor processade på något sätt så ska vi konsumenter informeras om det. Och det sker inte i dag. Det är mycket illa.

Tillägg: Artikel i SvD 8 sep: Skadliga azofärger i räkorna.

Räkor kan då och då bli tråkigt bleka. Ibland, i samband med att räkorna kokas så bättras färgen på med hjälp av azofärgämnen. Det hade inte jag inte en aning om förrän jag läste om bröderna Robert och Charles Ohlsson som fiskar räkor i Kosterfjorden.

Yrkesfiskarnas egen organisation Sveriges Fiskares riksförbund har förbjudit färgning av räkor i sina branschriktlinjer. Men det sker ändå. Jag har frågat runt bland fiskhandlare och de köper ibland färgade svenska räkor. De bleka går inte att sälja säger några.

Bröderna Olsson färgar aldrig sina räkor. Räkorna säljer ändå. I år är fiskarbröderna bland de tio finalisterna till Coops Änglamarkspris.

Vem ska få Änglamarkspriset i år? Rösta! Men snabba på. Sista dagen är i dag, måndagen den 31 augusti.

Tillägg: Artikel i SvD 8 sep: Skadliga azofärger i räkorna.

Här sitter jag och gör bland det roligaste jag vet. Jag ringer runt och tar fram underlag av presentationen av de tio finalisterna till Änglamarkspriset.

Det är en ren ynnest att få prata med alla dessa begåvade och engagerade personer. Jag lär mig massor, och nu är arbetet klart.

Årets tema är världens fiskarter och levande hav. Vem tycker du ska få Änglamarkspriset 2009?

Läs mer om finalisterna och rösta här!