I förra veckan skrev Karin Ahlborg i Aftonbladet en dräpa om mejeriernas takåsförpackningar och i dag intervjuas jag med flera i Radio Stockholm om frågan.

Som sagt, jag är fortfarande starkt kritisk till takåsförpackningarna för att de är så svåra att tömma. Lågt räknat så stannar säkert 2000 ton fruktyoghurt kvar totalt i förpackningarna, till ingen nytta, varje år i Sverige. Vilken förstöring av pengar och miljö!

Men takåsförpackningarna är här för att stanna, ett tag i alla fall. Så titta på videon med min söte son som visar hur man tömmer förpackningarna på enklaste sätt.

Läser ”Ridderheimsrapporten”. Den är kul! Rapporten handlar om olika trender när det gäller mat. En av rådande trender kallas ”economize”.

Citat från rapportens hemsida- läs framför allt sista stycket!: ” Men nu ser vi en tydlig rörelse från eco chic till något som närmast kan liknas vid klassisk hushållning, eller som vi valt att kalla det, economize. Bakgrunden till trenden är något vi rapporterade om i förra rapporten, nämligen stegrande råvarupriser p.g.a. av en ökande efterfrågan från Asiens växande medelklass. Trenden tog riktig fart i och med den globala lågkonjunkturen, då medvetenheten om att vi behöver hushålla med resurserna slog igenom överallt i samhället.

Idag är därför det mest otrendiga att slänga mat. Att inte lukta på mjölken utan bara slänga den om bäst före datumet gått ut är rent ut sagt oansvarigt. Att använda rester på ett smart sätt i matlagningen och att sula om sina skor ger däremot sociala pluspoäng.”

Yes!!! Konsumentföreningen Stockholm är en ”trendsetter”!  Är det/blir det det mest otrendiga som finns att slänga mat har vi kommit långt! Själva har vi arbetat med frågan om all mat som slängs i flera år , och ämnet är det absolut roligaste jag jobbat med. Det innehåller alla aspekter! Kika här på hur raketfort det gått att få fans till en Facebookgrupp

• Livsmedelsförsörjningen i världen. Om några år 2050 blir vi drygt nio miljarder människor på jorden, då kan vi inte fortsätta att kasta bort (i rika länder)  eller låta förfara (i fattiga länder)  30 till  40 procent av den mat som produceras globalt.
• Miljöfrågor: Om vi kastar bort maten så har ju all negativ miljöpåverkan av livsmedelsproduktionen skett helt i onödan.
• Hushålls och företagsekonomi. De flesta svenska hushåll kastar bort tusenlappar, och livsmedelsindustri och livsmedelshandel miljontals kronor varje år.
• Teknik och förpackningar: Svårtömda förpackningar, t ex Arlas takåsförpackning, där 10 – 20 procent av innehållet kletar fast och följer med sopbilen.
• Energifrågor: Ska maten ätas upp eller bli till bioenergi?
• Beteendevetenskap: Hur förändra folks beteende och få dem att kasta mindre mat?
• Socialt engagemang- hur får vi ut överbliven mat till bättre behövande
• Och så vidare…

Vi  jobbar vidare. Just nu undersöker vi möjligheterna att göra ett kul skolmaterial med bra tips på lektioner och experiment för lärare och barn.

Läs mer här.

I dag följer Svenska Dagbladet upp sin artikel från i går med en artikel om förpackningar och matsvinn. Bravo. Bra förpackningar är en hjärtefråga för oss.

Bra förpackningar hindrar att mat slängs i onödan.

Arlas nya takåsförpackning för yoghurt är en osedvanligt korkad förpackning. Den är krånglig att tömma och upptill tjugo procent av yoghurten stannar kvar i förpackningen, beroende på vem som tömmer den, visar forskning.

Sådant enormt resursslöseri!

Här kan du se en video med min söte son som visar hur man tömmer yoghurtförpackningen  på bästa sätt och läsa allt annat vi har skrivit om förpackningar och matsvinn.

Och här är min favoritförpackning, Ecolean. Den finns inte i Sverige- ännu.

Så bra! Nu har även förvaltningsdomstolen förbjudit livsmedelsföretagen att märka med ”utan onödiga tillsatser” och  ”utan konserveringsmedel” när det inte finns absoluta skäl för det i frysta varor.

Vi på Konsumentföreningen Stockholm för en ojämn kamp mot oskicket att märka livsmedel med vad som inte finns i produkten, och skrev tidigare om Findus. Det är jättevanligt i många andra länder, inte minst USA och Storbritannien.

Med förvaltningsdomstolens och Livsmedelsverkets uttalanden i ryggen förutsätter vi att alla kommunala livsmedelskontrollanter med argusögon nu kommer att slå ner på alla märkningar som talar om vad livsmedlet inte innehåller enligt Livsmedelsverkets regler. Läs Findus uttalande i DI här.

Givetvis med undantag för ”livsmedel för särskilda näringsändamål”, som fri från gluten, allergener, laktosfri osv. Det är mycket viktig information, förstås!

Jag har sett ljuset!

Jag liksom många med mig är starkt kritiska till så kallad GDA –märkning av livsmedel. GDA står för  ”Guidance daily amount” och är en märkning som de globala livsmedelsjättarna prånglade ut på sina förpackningar, allt medan europeiska myndigheter, konsumentorganisationer och livsmedelskedjor trätte om vilket system man skulle ha för att göra det lättare för oss konsumenter att välja hälsosamma livsmedel. Så att vi inte blir så tjocka och feta.

Som sagt, jag har varit kritisk. Men jag har sett ljuset!

Häromdagen skulle jag åka tåg, och då köper jag alltid en trekantssmörgås. Man kan ha synpunkter på det, men så är det.

Pressbyrån har  fått en ny leverantör av mackorna, och  nya förpackningar, med GDA-märkning. Och från att ha varit minst sagt skeptisk så fattade jag äntligen poängen. Rakt av.

Där låg den goda rostbiffsmackan med remouladsås. Klart och tydligt på framsidan deklarerades att den innehöll 662 kcal.

Jag vände på steken och läste att om jag äter den så får jag i mig hälften av det fett jag maximalt ska äta på en dag. Av en enda macka. No good! Bäst hade förstås varit om de 50 % hade skrivits med rött- som varning. Så kallad ”trafic light” märkning, som många förordar. Men ändå.

Läser  på clubsandwichen bredvid att den innehåller 375 kcal. Låter bättre. Jag tar den.

Glass är gott. På glasstrutarna numera kan man läsa med stor och tydlig text på framsidan att den ena innehåller 350 kcal och den andra 190. Jag som har fläskat på mig några kilon för mycket väljer den för 190 kcal, om den är god. Lätt som en plätt.

Här är GDA rätt använt och till stor hjälp. För mig i alla fall.

Men det är riktigt uselt när Coca-Cola baserar näringsvärdena i Coca-Colan på en portion om 250 ml och chipstillverkarna anger portionsstorleken som GDA beräknas på till 8 chips. Så att de framstår som nyttigare än vad de är.

Köper man en halv liters Coca-Cola flaska så nog dricker man upp den, och när man väl har öppnat en chipspåse är den knappast 8 chips man äter. Eller hur? 250 ml Coca cola ger 29 procent av det socker man max bör få i sig på en dag, det kanske inte låter så farligt. Men hela halvlitersflaskan ger 58 procent av sockret. Nu genast låter det lite värre va? Kanske till och med så illa att du får dig en tankeställare och avstår från flaskan. Och det vill inte Coca-Cola. Därför anger de en för liten portion. Dumt!

Läs för övrigt min idol Marion Nestles inlägg om USAs nya märkning ”Smart chocies” och hennes invändningar däremot. Klokt Marion, som alltid!

Två frågor som har dykt upp på vårt dilemma om det bruna köttet, dvs som kött som har förpackats i annorlunda atmosfär än det gängse i Sverige.

• Hur mycket längre är hållbarheten på det köttet?
• Är allt kött i butiksdiskarna förpackat med syrgas?

På förpackningen ska det anges om köttet är förpackat med syrgas (skyddande atmosfär). Oftast hittar du det på förpackningar med skivat kött eller färs. Fläskfilé och annat helt kött brukar vacuumförpackas, dvs utan luft eller gas. Då ligger plasten tätt inpå köttet. Hängmörat kött har hög status i butikerna. Köttet hängs helt enkelt utan varken syrgas eller vaccum. Det säljs oftast över disk.

Svensk Köttinformation kan du läsa om vad som händer under mörningsprocessen och hur du förvarar kött bäst hemma. Vill du veta mer om gasen och dess funktioner så kan du läsa mer här på AGAs sida.

Se videon så får du svar på hur långhållbarhet det är på köttet.

Det är söndag och sista dagen för Smaka på Stockholm i Kungsträdgården, där vi välkomnar besökare till Änglamarkspaviljongen. Det här är även vårt fjärde och sista dilemma för veckan. Den här gången har vi en lite knepigare fråga, knepigare för att alla kanske inte vet hur kött förpackas innan det hamnar i butikshyllorna. Se videon och ta ställning till frågan sen. Vi lovar att försöka svara på alla frågor som kan komma upp.

Notera: Det finns en omröstning i denna post, för att delta besök sidan.

På följande länkar kan du läsa och rösta i våra tidigare frågor;

En vegetarisk dag i veckan

Ekologiskt eller närproducerat, vad väljer du?

Vill du ha konserveringsmedel i sylt?

Vilken vecka!

Jag har nog världens roligaste jobb.  I veckan har jag;

• Talat på ett seminarium på Lantbruksuniversitetet om ekologisk djurhållning. Där konstaterade samtliga duktiga forskare att mycket talar för ekologisk djurhållning, men att problem finns. Bland annat ökar lung- och ledproblemen hos ekologiska grisar. Problemen inom alla djurslag har sin grund i – enkelt uttryckt -  att dagens djurraser inte är anpassade till ett naturligt beteende, dvs att röra på sig ordentligt. Bland annat håller inte benen. Och det kostar multum och tar tid att avla fram nya raser eller avelslinjer. Läs mer om programmet här.

Läs mer om diskussionerna på SLU på Gunnelas blogg. I nästa vecka läggs alla föredragen ut som webTV på www.slu.se. Det var ett riktigt bra seminarium, så då har du också chansen att lyssna.

Läs mer om problematiken om ekologiskt kött här.

• Deltagit i en debatt i Malmö, anordnad av tidningen Packmarknaden, tillsammans med Eric Lindroth från Tetra Pack och Göran Sajland från Procordia. Vi diskuterade för och nackdelar med olika förpackningar när det gäller att minska matavfallet. Konstaterades, bland annat mot bakgrund av Helen Williams utmärkta studier att mycket ansträngningar har lagts ner för att göra förpackningarna mer miljövänliga. Se video här. Men att det nästan är försumbart om förpackningarna är svåra att tömma så att mat kastas (typ mejeriernas takåsförpackningar för yoghurt). Att mat förfars är det största miljöproblemet i hela livsmedelskedjan. Det var alla överens om. Liksom att man förstås måste arbeta parallellt med andra miljöfaktorer också.

• Varit på möte på Chalmers, med standardiseringskommittén för nanoteknologi. Jag förstår inte allt som sägs, milt sagt, men jag hoppas jag kan bidra med andra infallsvinklar än de tekniska. Efter lunch fick vi en rundvandring kring det nya ”renrummet” på 1000 kvadrat. Där sker bland annat forskning kring nya nanostrukturer. Så himla intressant! Renrummet får inte påverkas av några som helst yttre faktorer som temperatur, luftfuktighet, vibrationer eller partiklar. Allt måste hållas konstant och ”rent” för att inte resultaten av experimenten ska påverkas. Det känns som att titta in i en science fictionfilm.  Forskarna är klädda i vita, totalt heltäckande kläder, typ” rymddräkter” och det är konstiga maskiner och mikroskop  överallt. Helt imponerande!

• Nu är jag kvar i Göteborg och hälsar på mina trevliga föräldrar och försöker hjälpa dem med ett och annat. Lat helg önskar jag er alla!

Den 4:e maj anordnade vi på Konsumentföreningen Stockholm ett seminarium tillsammans med Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling för att åter igen lyfta problemet med att mycket mat slängs i hela livsmedelskedjan. Denna gång var det livsmedelsbranschens tur att lära av varandra och diskutera åtgärder. Nedan följer bilder och videoklipp av föreläsningarna.

Här skulle ett SimpleViewer Flash galleri ha visats. Klicka här för att öppna inlägget i din webbläsare för att se galleriet.

Nedan hittar du fler videoklipp på andra talare.

Förpackningars inverkan på matsvinnet – Helén Williams

Vad slängs, varför slängs det och vad kan man göra åt det? – Ole Jorgen Hanssen

Intervju med Ole Jørgen Hanssen

Norgegruppens arbete med matavfall – Halvard Hauer

Erfarenheter ifrån WRAP i Storbritannien – Louise Ungerth

Matbord för 9 miljarder människor – Hur räcker maten? Anders Nordström

From field to fork – Jan Lundqvist

Erfarenheter av fysisk förstörelse av livsmedel på ICA – Madeleine Andersson

Erfarenheter av fysisk förstörelse av livsmedel på Coop – Mikael Robertsson

Erfarenheter av fysisk försörelse av livsmedel på Findus – Inger Larsson

Hur ska vi minska matsvinnet? – Ingrid Strid

Vill du se Powerpoint-presentationerna som användes så kan du hitta dem här på Axtalk, en mycket trevlig och informativ blogg av Ax:son Johnsons stiftelse för miljö och utveckling

Danmark och Canada har redan förbjudet kemikalien Bisfenol A i nappflaskor. Nu vill svenska Kemikalieinspektionen göra detsamma enligt Svenska Dagbladet.

Canada är tydliga med att det inte finns några vetenskapliga bevis för att ämnet, som bland annat finns i nappflaskor, skulle ha någon hormonstörande effekt i de mycket små halter de förekommer. Men att det finns hypoteser om att även pyttehalter skulle kunna ha negativa hälsoeffekter på spädbarn.

Det finns något som heter försiktighetsprincipen.  Förbjud nappflaskor med Bisfenol A. Det finns nappflaskor på marknaden utan ämnet. De är lite dyrare och har inte riktigt lika klar plast. Så vad är problemet?

Vi kommer att begära i dag att Coop endast säljer nappflaskor utan Bisfenol A. Det borde inte vara svårt. Flaskor utan ämnet finns redan i många butiker.

I övrigt förutsätter vi att Coop med flera följer riskbedömningen av Bisfenol A. Det finns ju fler produkter med ämnet i sig än nappflaskor.

PS. Miljöminstern uttalar sig nu för ett förbud, läser jag. Då är det ändå större anledning för Coop med flera detaljhandelskedjor att agera snabbt och ta bort nappflakorna och inte vänta på att byråkratins kvarnar mal.

PS 2. Många butiker har själva valt att fasa ut Bisfenol A. SvD har gjort en frågat sig för och det visar sig att Axfood redan rensat bort produkter med Bisfenol A medan Coop och ICA fortfarande har dem kvar.

Uppdatering 2010-07-29: Livsmedelsverket och Kemikalieinspektionen ska tillsammans utreda och utvärdera om det är möjligt och lämpligt att införa ett nationellt förbud mot bisfenol A i vissa plastprodukter. Regeringsuppdraget ska redovisas till Miljödepartementet senast den 31 mars 2011. Läs mer här.