… och läser i dag till frukosten en artikel i Vietnam News om ”klimatsäkra grödor”. Det är Bangladesh Insitute of Nuclear(!) Agriculture, som har tagit fram en ny rissort (BINA Dhan-7) som är mognar 30 dagar tidigare än andra, som är motståndskraftig mot sjukdomar, tål både torka och översvämningar och dessutom ger 4 – 5 ton ris per hektar mot vanligtvis 3 ton. Och eftersom riset mognar tidigare förlängs hela risskörden och fler arbetstillfällen skapas på landsbygden.

I sydvästra Bangladesh berättar en familj i samma artikel om ytterligare en ny rissort, BRRI-47, som tål översvämningsdrabbade salthaltiga jordar. En tredje familj berättar om en ny variant av vete som de har sått, BARI Gom 25, som tål torka, som bara behöver vatten i början men sedan klarar sig utan bevattning eller gödning.

För bra för att vara sant- eller? Inte vet jag. Googlar runt lite och vad jag förstår så väntas kommersiell odling av den nya sorterna först bli godkända i år.

Intressent är att det sker mängder av forskning och utveckling av genmodifierade grödor,GMO, i länder med betydligt sämre förutsättningar än vi har, och som många statliga forskningsinstitutioner och regeringar sätter stort hopp till.
På vårt hotel i Hanoi har jag sett att det just nu pågår en stor konferens om grödor framtagna med modern bioteknik. Kanske därför artikeln i dagens Vietnam News…

Ska i vart fall bli mycket spännande att följa utvecklingen framöver. Kommer grödorna att hålla vad som utlovas?

Vilken himla tur att det finns journalister som Jenny Jewert. Hon formulerar på pricken mina tankar kring GMO, fast så väldigt mycket bättre. Läs hennes artikel i DN i dag om GMO.

EU  har nu satt ner fötterna kring risker och nytta med gentekniskt förändrade grödor och tagit oberoende forskare till hjälp. Det är riktigt bra.

Konsumentföreningen Stockholms inställning till GMO håller, se nedan. Men kanske kan vi stryka en mening i sista stycket. Det verkar som om den offentliga riskforskningen har fått sig en ordentlig skjuts. Vad tycker du?

KfS inställning till GMO
Genteknik bör, liksom andra växtförädlingstekniker, bedömas från fall till fall, gröda för gröda och egenskap för egenskap. Konsekvenser för hälsa och miljö beror inte på tekniken i sig utan på utsädets egenskaper och hur odlingssystemen utformas.
 
Risk- och nyttobedömning för såväl människor, djur och miljö ska göras främst utifrån vilken egenskap som tillförts grödan, oavsett om det är någon typ av genteknik eller annan förädlingsteknik som använts. I dag är det endast egenskaper utvecklade med hjälp av genmodifiering som genomgår omfattande säkerhetsbedömningar.

KfS slår vakt om att alla konsumenter ska kunna välja eller välja bort livsmedel som är framställda med hjälp av modern genteknik.  Det säkerställs genom märkning på livsmedelsförpackningarna, i enlighet med EU:s lagstiftning.

Vi tycker inte att förpackningar med kött behöver märkas när djuren har ätit gentekniskt förändrat foder. Vi vet att en sådan märkning skulle medföra omfattande kostnader och stor byråkrati. Vi vet också att det skulle vara svårt att säkerställa att märkningen var korrekt. Dessutom innehåller aldrig slutprodukten, det vill säga köttet, några spår av genmodifierade organismer även om fodret innehåller det. Om man av etiska skäl vill avstå från kött från djur som utfodrats med foder från växter med genmodifierade egenskaper kan man välja att köpa antingen ekologiskt eller kött märkt med Svenskt Sigill.

Idag behövs det mer offentlig finansiering av forskning och utveckling när det gäller genmodifierade grödor både i Sverige och globalt. Som nu är står ett fåtal företag för majoriteten av det utsäde som produceras. Det är olyckligt.

Genmodifierad lusern (alfalfa) kan orsaka missfall hos kor skriver nyhetsbrevet ATL. Mycket intressant och oroväckande. Om jag inte minns fel från mina lantbruksstudier innehåller klöver och men även lusern växtöstrogener. När jag arbetade på en estancia i Argentina” för år och dag sedan” fick några kor tidiga missfall och/eller blev i bland inte dräktiga. Hypotesen var då att vid viss väderlek och vid speciellt frodiga beten utvecklades för mycket fytoöstrogener som påverkade fruktsamheten. Kan detta också vara fallet med GMO lucernen? Att den nyupptäckta organismen har hormonstörande effekt? Det återstår att se. Jag ska följa frågan med stor uppmärksamhet.

Så här skriver ATL i dag:

”Enligt forskarrapporter har en helt okänd organism hittats i gmo-alfalfa som orsakar missfall hos boskap. Nu höjer forskare ett varningens finger.

Under två mycket stimulerande dagar har jag vistats i Uppsala på Forum för miljöforskning och diskuterat mat och miljö tillsammans med över 300 forskare och andra kunniga personer. Tack Formas, Naturvårdsverket och Mistra för väl genomfört och lärorikt arrangemang.

Här saxar jag några rader ur mina digra anteckningar:

• Världens befolkning är inte problemet, ens på sikt. Det är  hur vi använder våra resurser som är problemet (Hans Rosling, KI)
• Sluta att diskutera vargar- ägna er åt de stora frågorna! (Hans Rosling om resurshushållning och fattigdomsbekämpning- uppmaning riktad till Naturvårdsverket med flera)
• Samtidigt som tillväxtsiffror presenteras för olika länder ska också ländernas ökning av växhusgaser presenteras (Hans Rosling) 
• Naturen är full av överraskningar (Johan Rockström om planetens förmåga att motstå prövningar upp till ”tipping point”/tröskeleffekt)
•  Vi måste sluta att prata i termer om ekologiskt eller konventionellt jordbruk utan sikta på ett hållbart jordbruk i nya former, det måste  till en ny ”grön revolution” på befintlig jordbruksmark. (Johan Rockström, Stockholm Environment Institute)
• Förmena inte kineser eller indier att bygga dammar för vattenkraft. Utvecklingen som måste till för att lyfta människor ur fattigdom är inte vacker. (Hans Rosling)
• Skäll inte på gentekniken, skäll på patenträtten (Torbjörn Fagerström, SLU)
• Naturskyddsföreningen är inte moståndare till genteknik som sådan. Tekniken kan användas till bra och dåliga saker (Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen)
• Vi har varken kunskap eller teknik på plats för att mäta risker med hormonstörande ämnen (Leif Busk, Livsmedelsverket m fl)
• Liten kunskap finns om tillförsel av olika metaller till kroppen, förutom bly och kvicksilver. Vi har hittat höga halter av arsenik och mangan i bland annat risbaserad bröstmjölksersättning. (Marie Vahter, KI)
• Varför tillsätta mangan och järn till bröstmjölksersättningar. Spädbarn har inte järnbrist.(Marie Vahter, KI)
• Surdeg bryter ner sockret i spannmålen, det ger minskad risk för akrylamid även om brödet hårdgräddas (Lillianne Abramsson, SLV)
• Enklaste sättet att få i sig gifter är att köpa hälsokostpreparat på internet (Ulla Beckman Sund, SLV)
• I spåret av debatten om tillsatser och ”industrimat” väljer fler företag numera en mildare konservering. Bakterierna stressas för att överleva vilket kan öka toxinbildningen och resultera i ökat antal matförgiftningar (Peter Rådström, Lunds universitet)

I dag skriver Svenska Dagbladet att alla de stora livsmedelskedjorna arbetar för att säkra upp att  fläskköttet de erbjuder inte kommer från grisar som har fått soja som är genmodifierad. Intressant.

Här är en länk till mina tidigare inlägg om genteknik och livsmedel, om Citygross kampanj, om uttrycket ”medvetet val”-  som jag är kritisk till- tycker det ska heta ”informerat val” i stället, samt om GMO och livsmedel i allmänhet.    https://louisekonsumentkoll.se/?s=GMO

Jag begriper fortfarande inte varför svenska grisbönder gick ifrån sin tidigare hållning  att inte ge grisarna GMO-soja.  Det vore väl en bra konkurrensfördel gentemot allt importerat griskött.

Jag är fullt medveten om att grisbranschen är enormt pressad lönsamhetsmässigt. Så jag ska ta reda på hur mycket högre foderkostnaderna blir för GMO-fri soja per gris och per kilo griskött.

Handlar det om mycket pengar borde väl köttet från grisar som fått som fått GMO-soja vara billigare i butik?  Eller?

Återkommer i frågan!

PS För tydligheten skull: Köttet av grisar som har fått GMO-soja påverkas inte på något sätt av detta  enligt all tillgänglig forskning. Rubriken och några formuleringar i SvDs artikel är något otydliga på den punkten.

Hoppsan vad det brakade till! Debatten har varit superintensiv de senaste dagarna i Svenska Dagbladet om för och nackdelar med genmodifierade grödor. Skoj och nödvändigt. Det ämnet har inte debatterats på länge.

Och kommentarerna har inte låtit vänta på sig.

Själv är jag varken för eller emot genmodifierade grödor. Det beror alldeles på vad tekniken används till. Vilka egenskaper som grödan ges, och vilka konsekvenser det får. Om genteknik är bra eller dålig kan bara bedömas från fall till fall, från gröda till gröda, anser jag.

Men ett uttryck i debatten, oavsett när det används, gör mig allergisk. Det är uttrycket ”medvetet val”, som bland andra Citygross använder i en replik till genteknikföreträdare  i Svenska Dagbladet.

I nio fall av tio när det pratas om ”medvetna val”, så handlar det om att vi konsumenter gör medvetna val när vi väljer ekologiskt, tillsatsfritt, GMO-fritt, rättvisemärkt  eller allsköns andra altruistiska (osjälviska) val.

Ett väldigt medvetet val kan också vara att välja den mat som är billigast. Ty då kanske man får pengar över  att bjuda hela familjen på en välbehövlig semester, eller något annat kul. Det är också ett medvetet val.

För ingen annan kan diktera för mig vad som är ett medvetet val. Det bestämmer jag själv. Eller hur?

Lika negtativ är jag till  uttrycket ”med gott samvete”. Som till exempel ”Du kan äta den med gott samvete” – för att den inte innehåller grädde eller massor av kalorier, för att den är producerad på ett etiskt korrekt sätt etc.

Jag bestämmer själv vad jag ska ha gott respektive dåligt samvete för. Det ska inga marknadsförare göra i mitt ställe. Punkt.

Varför har svenska grisbönder och dess foderföretag sålt ut ett av de så kallade ”mervärden” som på ett positivt sätt skiljer svenskt griskött från andra länders, och som bland annat gör att svenska konsumenter i butik oftast väljer svenskt kött, trots högre pris? Det vill säga att inte utfodra svenska djur med genmodifierad soja, som man kom överens om för många år sedan, när debatten om GMO var som intensivast.

Jag begriper det inte.

I går försäkrade Citygross sina kunder, att köpte man deras färska svenska griskött så kunde man vara säker på att grisarna inte utfordrats med genmodifierad soja. Förr kunde man vara säker på att det gällde allt svenskt griskött, inte bara griskött från Citygross.

Med all respekt för pressad lönsamhet i grisproduktionen tycker jag att den minoritet svenska bönder som nu börjat ge sina grisar GMO-foder är riktigt dumma.

De säljer ut ett av flera skäl att välja svenskt  griskött när vi konsumenter står i köttdisken. Och de förstör för sina kolleger i en pressad ekonomi. För hur mycket mer kostar GMO-fri soja egentligen utslaget per kilo kött? Det ska jag ta reda på. Återkommer.