Louise Konsumentkoll

Jag läser gårdagens Metro och stöter på en jätteannons från hälsokostkedjan Life. Den säger att maten har tappat mängder av vitaminer och mineraler på sjuttio år. Underförstått behöver vi kosttillskott som vi kan köpa på hälsokedjan Life. Läs annonsen här, det rekommenderar jag.

Några funderingar:

• På sin hemsida hänvisar Life till två amerikanska studier.  Är det samma näringsinnehåll i  livsmedel som odlas i Sverige som i USA?
• Mjölken, köttet och och osten har tappat 28 – 31 procent av sin näring under de senaste 70 åren. Hoppsan. Vilken sorts näring har de tappat?
• ”Ju mindre näring vi får i oss desto mer proppar vi i oss av dålig mat”. Studier?
• ”Därmed riskerar du att hamna i en ond cirkel av farliga tillsatser, socker, transfetter och tomma kalorier”. Jaså? Källa?
• Vilka tillsatser är farliga? Ge gärna exempel. Och i vilka livsmedel  finns alla transfetter?
• ”Det enda sättet att komma ur den onda spiralen är att ta ansvar för din egen hälsa” skriver Life i annonsen. Och fortsätter ”Antingen äter du så mycket närodlad, ekologisk mat du bara orkar. Eller också så kompletterar du maten med naturliga kosttillskott”. OK Life, men om man äter för mycket närodlat och ekologiskt så att man blir tjock och fet? Hälsosamt?
• Och om jag nu äter den näringsfattiga maten, är det OK, bara jag också äter naturliga kosttillskott?
• Hur ska jag som bor i Sollentuna få tag i närodlat och ekologiskt som inte har transporterats så långt eller lagrats? Kan ni rekommendera någon livsmedelsbutik? Coop har ju ett stort ekologiskt sortiment, men grönsakerna har lagrats och transporterats långt. Jag kanske ska gå direkt till en Lifebutik och shoppa loss?
• Förresten, eko och närodlad mat. Är det bombsäkert att den verkligen är mer näringsrik? Och närodlat, hur många kilometers avstånd till odlaren räknar ni som närodlat? Tacksam för studier som belägger tesen.
• Frukt och grönt innehåller ju massor av andra bioaktiva ämnen än vitaminer och mineraler. Finns de också i kosttillskotten?
• Vad räknas som naturliga kosttillskott? Om man äter vanliga vitaminer och mineraler på burk, slänger man då pengarna i sjön?

Det finns mer i annonsen som jag blir fundersam över, men jag nöjer mig med detta och skickar frågorna till Life och branschorganisationen Svensk Egenvård. Och så hoppas jag på svar.

Jag har nämligen för mig att frågan om att maten har sämre näring i dag än förr i Sverige har stötts och blötts . Svårigheterna att komma fram till fakta är att det inte finns några riktigt bra studier att jämföra med. Men vet Life allt detta så är det bara att gratulera. Och har de en så stor annons- och fler kommer säkert att följa- så måste de ju vara tvärsäkra. Eller hur?

En fundering till: Visst äter vi väl mer frukt och grönsaker i dag än för sjuttio år sedan? Om Lifes teser skulle stämma, då får vi ju troligen i oss mer vitaminer och mineraler + andra nyttigheter i dag än då – eller?

Oavsett om kycklingen kommer från Brasilien eller Sverige så var  i alla lägen försiktig med kyckling. Och alldeles speciellt om du är sjuk eller gammal eller har nedsatt immunförsvar. Hetta alltid upp kycklingen till minst 70 grader och skär inte kyckling och sen något annat utan att tvätta kniven och skärbrädan emellan!

Efter att ha haft en nära släkting som drogs med resistenta campylobaktbakterier i flera år, och var urdålig,  så är jag -  som inte brukar vara petig med hygienen  – trots det väldigt försiktig med kyckling.

Givetvis ska vi som Karin Ahlborg skriver i Aftonbladet i dag, kräva ursprungsmärkning av allt kött så att vi kan välja eller välja bort. Även på restauranger. Men även svensk kyckling dras med problem, inte salmonella som i många andra länder tack och lov, men väl campylobakter. Även om flockarna är betydligt mindre smittade än i andra länder. 

Ca 13 procent av svenska kycklingflockar har bakterien. Den är svår att komma till rätta med. Och 100 procent av Kravmärkt kyckling har campylobacter. Det beror på att den vistas ute och bakterien finns i bland annat jorden.

Så take care out there!

• Ännu en välskriven, klok och informativ krönika  i miljöfrågor av Jenny Jewert i Dagens Nyheter. Denna gången om genmodifierade grödor och om hur dumt det är att växter  riskbedöms efter vilken teknik som används i växtförädlingen, i stället för vilken skada de kan åstadkomma i naturen. Jag håller med henne till 100 procent.

• Äntligen! Nu har Livsmedelsverket lagt ut en speciellt sida på webben med information om att det är viktigt att ta extra tillskott av folsyra innan man blir gravid. Då minskar risken för att fostret ska få ryggmärgsbråck. I ett pressmeddelande skriver Livsmedelsverket att svenska folket har dålig kunskap om att det är viktigt med folsyra.
• Det talade vi om för verket för många år sedan och krävde informationskampanj. Heja! Nu är den här.  Bättre sent än aldrig!  

Efter en del grävande, med anledning av den enorma prisskillnaden på värktabletter i Sverige och Danmark, fick frågan en tvärvändning.Tillverkaren av Panodil, GlaxoSmithKline, förklarar att en burk med 100 Panodil kostar 56 kr (56 öre/tablett) i Sverige. Men det krävs recept för att kunna köpa så många tabletter åt gången. Utan recept får man snällt köpa en ask med max 20 tabletter till priset av 38.50 kr (1.92 kr/tablett) i Apotekets webbshop. Det är samma pris över disk på både Medstop och Coop.

Hur i hela världen kan prisskillnaden på en receptbelagd och receptfri produkt vara så hög som 243%?!

Tar telefonen för att söka svar. Tandvårds- och Läkemedelsförmånsverket säger att de sköter prissättningen på de läkemedel som är receptbelagda och som ingår i högkostnadsskyddet. Det gör Panodil. De styr däremot inte priset på receptfria läkemedel. Där är prissättningen fri.

Jaha- det märks, så att säga.

Även om jag hade mina farhågor inbillade jag mig att en av anledningarna till att slå sönder apoteksmonopolet skulle vara ökad konkurrens och till följd lägre priset. Bör även nämna att prissättningen inte är något nytt påhitt, skillnaden var lika stor när apoteket var helstatligt.

Jag kan acceptera att mindre förpackningar är något dyrare, men att ta ut det mer än tredubbla priset är orimligt.

Kan någon ge mig en acceptabel förklaring?

Bildar aktörerna någon slags kartell för att tillsammans hålla priset uppe? Eller vad är det frågan om?

Uppriktigt sagt Coop:Det är helt sjukt att alla apotek, gamla som nya, nu har exakt samma pris för 20 tabletter Panodil. Gå i bräschen och gör nytta för medlemmarna. Prispressa marknaden!

Återigen ökar alkholkonsumtionen i landet. För något år sedan räknade jag ut att på de senaste 20 år har vi ökat vår konsumtion av sprit med två liter 100 procentig alkohol- från åtta till tio liter per person och år. De är en ökning motsvarande sex flaskor whisky eller vodka per person och år.

Per person och år betyder inräknat spädbarn, åldringar och nykterister. Konsumtionen har alltså stigit betydligt mer än så bland oss som dricker. Och så funderas vi över varför vi svenskar blir allt fetare och drar på oss massa sjukdomar…

Alkohol betyder mängder av kalorier. Vi äter ungefär likandant nu som förr, men vi lägger till ytterligare alkohol. Då blir man tjock. Svårare än så är det inte.

”Systembolaget ökade sin försäljning för samtliga varugrupper under förra året, visar bolagets egna siffror. Störst ökning fanns inom vin, där försäljningen steg med 6,7 procent till strax under 19,5 liter per invånare, medan öl ökade med 4,6 procent, cider och blanddrycker med 3,3 och sprit med 3,1 procent. Cider och blanddrycker håller nu på att gå om spriten i antal liter per invånare – båda ligger på strax över två liter per person och år – medan öl är svenskarnas favoritdryck på Systemet med 24,3 sålda liter per person under förra året” Källa Foodwire.

Prischock på receptfritt kan man läsa i tidningarna. Vad var det jag sa tänker jag.

Ett tips: Köp receptfria läkemedel i Danmark.

Kolla prisskillnaden på Panodil:

Burken med 100 tabletter kostar motsvarande 63,50 SEK i Danmark ( 63 öre per tablett), en ask med 20 tabletter på Apotekets webshop kostar 38.50 kr (1.92 kr per tablett). Det skulle innebära 192,50 SEK för 100 tabletter Panodil på svenska Apoteket.

Givetvis spelar förpackningstorleken roll. Panodil går bara att köpa i förpackning om 20 st i Sverige, man är rädd att större förpackningar stimulerar till läkemedelsmissbruk. Reglerna är satta av Läkemedelsverket. I Danmark kan jag köpa en burk med 100 st. tabletter. Praktiskt tycker jag, den varar ju i flera år. Men förpackningstorleken kan väl inte förklara den enorma prisskillnaden?

Begriper inte varför Danmark har billigare värktabletter än Sverige. Någon? Är de subventionerade av staten?

Och hur är det med läkemedelsmissbrukarna? Är de fler här än där? Jag skickar frågorna till Apoteket , GlaxoSmithKline som tillverkar tabletterna och Läkemedelsverket. De bör veta.

DN har gjort en prisjämförelse och konstaterar att det inte är så stor skillnad mellan det gamla Apoteket och de nya aktörerna på marknaden. Samtidigt tror inte tillverkaren av Panodil att priset kommer att sjunka framöver. Konstigt.

PS. 2010-01-25: I dag fick vi svar från Läkemedelsverket. Tack! Att bara sälja småförpackningar av Panodil och andra läkemedel med paracetamol ( Alvedon bl a) handlar inte om rädsla för läkmedelsmissbruk, utan att stävja självmordsförsök.

Så här skriver Läkemedelsverket: 

Hej och tack för samtalet!

 Anledningen att panodil i större förpackning kan inte säljas receptfritt är risken för överdos vid självmordförsök. Mer om detta kan du läsa via länken nedan:

 http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Lakemedelsverket-receptbelagger-storre-forpackningar-smartstillande-lakemedel-och-laxermedel-/

 Med vänliga hälsningar

 Sahra Barzi

Leg  Apotekare

Oavsett vilket ämne jag funderar över för bloggen i dag så känns alla så otroliga futtiga i jämförelse med den enorma katastrof som har drabbat Haiti. Död, lemlästning - och redan fattiga människor blir ännu fattigare. Vilket paradis på jorden Sverige är i jämförelse med många andra länder. Bland annat för att vi inte drabbas av naturkatastrofer.

En koppling kan dock vara till Svenska Dagbladets utmärkta artiklar om antibiotikaresistens i veckan. Haiti kommer att behöva mängder av antibiotika för att hindra infektioner. Då är det viktigt med potenta läkemedel och en katastrof om de tappar i läkekraft. I dag ser vi att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotikan på grund av den omfattande, ofta onödiga, anvädningen.

Vi måste sätta tryck i frågan internationellt, och se till att antibiotika används endast när det är absolut nödvändigt. Vi måste hjälpas åt. Konsument- och patientorganisationer, läkare, politiker, myndigheter, veterinärer - alla inblandade. Jag tar upp frågan i veckan med paraplyorganistionen Sveriges Konsumenter som har mycket kontakter med konsumentorganisationer i världen. Är frågan på dagordningen där?

Tack vare antibiotikan, sägs det,  har meddellivslängden ökat med 10 år globalt. Värsta scenariot är att meddellivslängden återigen minskar.

Läs mitt tidigare inlägg med frågorna.

Stort tack Mats-Eric för att dina svar, jag vet att du har massor att göra. Jag har det också extra hektiskt den här veckan, så jag kommenterar dina svar lite då och då under kommande dagar i det här inlägget.

Louise Konsumentkoll: När du inte längre är tjänstledig kan du då fortsätta att skriva om mat i t ex SvD om du så ensidigt tar ställning mot mat utan några som helst tillsatser (utom pektin och bakpulver)?

Mats-Eric Nilsson svarar: Att jag är emot tillsatser, och anser att man kan klara sig utan de flesta, kan knappast vara någon nyhet för någon som läst mina böcker eller lyssnat på mina föredrag. Och att jag är med i en förening som valt att skapa en så tydlig märkning som möjligt, med ett minimum av accepterade tillsatser, förändrar knappast detta. Några nyhetsartiklar är dock inte aktuella från mitt tangentbord, allraminst om själva märkningen ”Äkta vara”.

Louise:

OK, anledningen att jag undrade är ju för att föreningen Äkta vara än så länge inte är en allmän förening utan består av fem medlemmar varav du och din familj utgör fyra av dem. Föreningen Äkta Vara är ju emot alla tillsatser utom bakpulver och pektin. Du anser att man kan klara sig utan ”de flesta”.  Finns det några andra tillsatser som du tycker kan behövas då och då?

Louise Konsumentkoll: Hur mycket kostar det att få en vara godkänd?

Mats-Eric Nilsson svarar: Det är en fråga för föreningen Äkta vara Sverige, som sköter märkningen.

Louise:  Jag har frågat tidigarer via en kommentar på sajten men kunde inte hitta något svar då.  Och du är ju en av fem medlemmar i föreningen – varför kan inte du svara direkt?

Louise Konsumentkoll: Hur svårt är det att se på en ingrediensförteckning om ett livsmedel innehåller tillsatser eller ej? Läs mer »

Jag begriper inte riktigt hur avregleringen av apoteksmonopolet ska gynna oss konsumenter. Ideologiskt tycker jag det är helt rätt. Det är bra med fri konkurrens och jag vill gärna köpa Alvedon och näsdroppar på Konsum . Men det hade man väl kunnat besluta om ändå utan att stycka sönder Apoteksbolaget i mindre bitar.

Med en avreglerad marknad får vi fler apotek. Det kanske är en poäg för glesbygden, men vem vill etablera sig i Norrlands inland? Och inte lider jag brist på apotek i dag i Stockholmsområdet. Vem gör det? Läs mer »