Jag läser gårdagens Metro och stöter på en jätteannons från hälsokostkedjan Life. Den säger att maten har tappat mängder av vitaminer och mineraler på sjuttio år. Underförstått behöver vi kosttillskott som vi kan köpa på hälsokedjan Life. Läs annonsen här, det rekommenderar jag.

Några funderingar:

  • På sin hemsida hänvisar Life till två amerikanska studier.  Är det samma näringsinnehåll i  livsmedel som odlas i Sverige som i USA?
  • Mjölken, köttet och och osten har tappat 28 – 31 procent av sin näring under de senaste 70 åren. Hoppsan. Vilken sorts näring har de tappat?
  • ”Ju mindre näring vi får i oss desto mer proppar vi i oss av dålig mat”. Studier?
  • ”Därmed riskerar du att hamna i en ond cirkel av farliga tillsatser, socker, transfetter och tomma kalorier”. Jaså? Källa?
  • Vilka tillsatser är farliga? Ge gärna exempel. Och i vilka livsmedel  finns alla transfetter?
  • ”Det enda sättet att komma ur den onda spiralen är att ta ansvar för din egen hälsa” skriver Life i annonsen. Och fortsätter ”Antingen äter du så mycket närodlad, ekologisk mat du bara orkar. Eller också så kompletterar du maten med naturliga kosttillskott”. OK Life, men om man äter för mycket närodlat och ekologiskt så att man blir tjock och fet? Hälsosamt?
  • Och om jag nu äter den näringsfattiga maten, är det OK, bara jag också äter naturliga kosttillskott?
  • Hur ska jag som bor i Sollentuna få tag i närodlat och ekologiskt som inte har transporterats så långt eller lagrats? Kan ni rekommendera någon livsmedelsbutik? Coop har ju ett stort ekologiskt sortiment, men grönsakerna har lagrats och transporterats långt. Jag kanske ska gå direkt till en Lifebutik och shoppa loss?
  • Förresten, eko och närodlad mat. Är det bombsäkert att den verkligen är mer näringsrik? Och närodlat, hur många kilometers avstånd till odlaren räknar ni som närodlat? Tacksam för studier som belägger tesen.
  • Frukt och grönt innehåller ju massor av andra bioaktiva ämnen än vitaminer och mineraler. Finns de också i kosttillskotten?
  • Vad räknas som naturliga kosttillskott? Om man äter vanliga vitaminer och mineraler på burk, slänger man då pengarna i sjön?

Det finns mer i annonsen som jag blir fundersam över, men jag nöjer mig med detta och skickar frågorna till Life och branschorganisationen Svensk Egenvård. Och så hoppas jag på svar.

Jag har nämligen för mig att frågan om att maten har sämre näring i dag än förr i Sverige har stötts och blötts . Svårigheterna att komma fram till fakta är att det inte finns några riktigt bra studier att jämföra med. Men vet Life allt detta så är det bara att gratulera. Och har de en så stor annons- och fler kommer säkert att följa- så måste de ju vara tvärsäkra. Eller hur?

En fundering till: Visst äter vi väl mer frukt och grönsaker i dag än för sjuttio år sedan? Om Lifes teser skulle stämma, då får vi ju troligen i oss mer vitaminer och mineraler + andra nyttigheter i dag än då – eller?

I går skällde jag på Findus för deras märkning ”utan konserveringsmedel” på frysta färdigrätter. I dag berömmer jag.

För beröm ska Findus ha för informationen på deras nya förpackningar. Bland annat för att de på baksidan av förpackningarna avbildar den frysta maträtten precis som den ser ut när den kommer ur förpackningen. Häftigt. Det har så vitt jag vet inget annat företag gjort tidigare.

Dessutom informerar Findus om varför man använder en viss tillsats, om man nu gör det. Det är lite banbrytande. Heja!

PS Just nu såg jag att Findus bemött min kritik mot deras märkning och även tar bort märkningen med ”utan konserveringsmedel”. Ännu mer beröm åt Findus för snabbt agerande. Läs deras svar här.


Vid mitt studiebesök hos Findus diskuterade vi företagets nya märkning på deras frysta produkter. Där är vi absolut inte överens.

Att det står ”utan onödiga tillsatser ” på paketen kan till nöds gå an ett kort tag. Företaget plockar bort så gott som alla tillsatser i sina produkter just nu, liksom t ex Dafgårds och många andra som säljer fryst mat.

Men ”utan konserveringsmedel” och ”utan transfetter” är en helt oacceptabel märkning tycker jag. Den vilseleder och förvirrar.


  1. Findus frysta rätter har ju aldrig haft mycket av konserveringsmedel i sig. Behövs inte. De är ju frysta. Det hjälps inte att konsumenter enligt undersökningar tror att det är konserveringsmedel i fryst a rätter. Märkningen ska bort!
  2. Hur mycket transfetter har det funnits i de frysta färdigrätterna de senaste åren? Inga alls. Det lilla som fanns togs bort helt 2007. Det är tre år sedan. Bort med märkningen – nu genast!

Hallå Livsmedelsverket! – varför agerar ni inte?

Jag har fortsatt att reta mig på dumma schampo- och duschkrämflaskor som man inte kan tömma på ett enkelt sätt. Se videon! Vilken schampoförpackning tycker du är korkad?

Att kunna få ut det sista ur flaskan är väl värt att ha i åtanke när du prisjämför schampo, tänk på hur mycket pengar som blir kvar om du använder ett dyrare schampo.

Den morotsmobb som vi skrev om i förra veckan genomfördes enligt plan med succé. Jättekul att se ett slag för att uppmuntra någon som gör gott, istället för att ständigt jaga de som vi tycker borde göra bättre ifrån sig. Ca: 50 personer samlades på Medborgarplatsen för att tillsammans tåga in för att köpa rättvisemärkta rosor.

Adam Svensson, KfS, var där och dokumenterade, och givetvis köpte rosor. Ett filmklipp finns här och mer bilder finns på Facebooksidan.

Förra veckan besökte jag (Anna Carlsson) och en kollega Den stora matdagen. Utställarna lät oss smaka på diverse nyheter och det var ju i och för sig trevligt. Men mest intressant var ändå de trendspaningar som BAS och Foods & Friends presenterade.  De berättade om mycket kul som händer ”där ute”. Allt från en urflippad hamburgerrestaurang i USA, Heart Attac Grill, till mer vettiga grejer som Food Bargains.

Food Bargains är en webbaserad livsmedelsbutik där du bland annat kan köpa mat med kort datum och utgånget datum till ett lågt pris. Kul att höra talas om tycker förstås vi, som jobbar för att mängden slängd mat ska minska. Food Bargains köper även in partier av mat som blivit över av olika anledningar. Allt för att sälja vidare förstås. Företaget säljer till privatpersoner och levererar till hela England. Hemkörningen kostar 55 kr.

Tänk vad lite sinne för affärer och kreativitet kan göra! Någon som har hört talas om något liknande i Sverige?

Dagens gästbloggare är Anna Carlsson, informatör, KfS.

Man kan hänga ut och bespotta det som är dåligt. Eller så kan man belöna det som är bra. Det är det som är en ”carrotmob” eller morotsmobb går ut på. På söndag belönas Coop Extra vid Medborgarplatsen med en carrotmob. Varför? Jo, för att butiken säljer Rättvisemärkta rosor på Alla Hjärtans dag.

Det hela går till enligt följande: Vi samlas på Medborgarplatsen vid ingången till Coop Extra kl. 14.00 på söndag (14/2). I samlad tropp går vi in i butiken och köper en varsin bukett Rättvisemärkta rosor. Initiativtagare till evenemanget är Rättvisemärkt. Men vi (Konsumentföreningen Stockholm) kommer också att finnas på plats, med några av våra ambassadörer.

Evenemanget finns även på Facebook.

Titta på ett inslag om carrotmob i KGO-TV.

 

Idag skriver Fri Köpenskap om en handlare i Östersund som säger sig ha ökat försäljningen av mat med kort datum och nedsatt pris. Det borde innebära att butikens matsvinn har minskat. Vilket är fantastiskt och mycket glädjande att höra med tanke på att vi drivit frågan om att minska matsvinnet nu en tid. Som jag tidigare har rapporterat har åtta av tio uppmärksammat debatten om att det slängs mycket mat i onödan. Det är många.

Butikschefen på Hemköp i Östersund berättar också att ökningen inte gäller någon särskild kategori av kunder – utan alla. Vilket förstås är särskilt glädjande.

Den som medvetet handlar mat med kort datum har fattat galoppen. Det är inte butikerna ELLER individen som ska minska matavfallet. Det är båda – tillsammans.  Berätta gärna för oss om andra kreativa handlare som förstår hur affärer och miljö kan gå hand i hand.

Nu tar vi nästa steg i vår ”Släng inte maten”-kampanj. Vill du vara med? Vi behöver 20 frivilliga som kan vara med och mäta hur mycket flytande föda som spolas ner i vasken i det egna hushållet – under två veckor. Som tack för hjälpen får du ”Vår kokbok” samt två biobiljetter. Intresserad av att vara med? Kontakta Anna Carlsson, anna.c@konsumentforeningenstockholm.se.

Du som är intresserad kan anmäla dig och läsa mer här.

Läs KfS tidigare undersökning ”Rapport från en slaskhink”, mars 2009.

Prischock på receptfritt kan man läsa i tidningarna. Vad var det jag sa tänker jag.

Ett tips: Köp receptfria läkemedel i Danmark.

Kolla prisskillnaden på Panodil:

Burken med 100 tabletter kostar motsvarande 63,50 SEK i Danmark ( 63 öre per tablett), en ask med 20 tabletter på Apotekets webshop kostar 38.50 kr (1.92 kr per tablett). Det skulle innebära 192,50 SEK för 100 tabletter Panodil på svenska Apoteket.

Givetvis spelar förpackningstorleken roll. Panodil går bara att köpa i förpackning om 20 st i Sverige, man är rädd att större förpackningar stimulerar till läkemedelsmissbruk. Reglerna är satta av Läkemedelsverket. I Danmark kan jag köpa en burk med 100 st. tabletter. Praktiskt tycker jag, den varar ju i flera år. Men förpackningstorleken kan väl inte förklara den enorma prisskillnaden?

Begriper inte varför Danmark har billigare värktabletter än Sverige. Någon? Är de subventionerade av staten?

Och hur är det med läkemedelsmissbrukarna? Är de fler här än där? Jag skickar frågorna till Apoteket , GlaxoSmithKline som tillverkar tabletterna och Läkemedelsverket. De bör veta.

DN har gjort en prisjämförelse och konstaterar att det inte är så stor skillnad mellan det gamla Apoteket och de nya aktörerna på marknaden. Samtidigt tror inte tillverkaren av Panodil att priset kommer att sjunka framöver. Konstigt.

PS. 2010-01-25: I dag fick vi svar från Läkemedelsverket. Tack! Att bara sälja småförpackningar av Panodil och andra läkemedel med paracetamol ( Alvedon bl a) handlar inte om rädsla för läkmedelsmissbruk, utan att stävja självmordsförsök.

Så här skriver Läkemedelsverket: 

Hej och tack för samtalet!

 Anledningen att panodil i större förpackning kan inte säljas receptfritt är risken för överdos vid självmordförsök. Mer om detta kan du läsa via länken nedan:

 http://www.lakemedelsverket.se/Alla-nyheter/NYHETER-2009/Lakemedelsverket-receptbelagger-storre-forpackningar-smartstillande-lakemedel-och-laxermedel-/

 Med vänliga hälsningar

 Sahra Barzi

Leg  Apotekare



« Tidigare inlägg