150 000 tuppar ska slaktas för att ta tillvara hyaluronsyran i tuppkammarna. Det läser jag i ATLs nyhetsbrev. Syran används av läkemedelsbolag till ögonoperationer. Tupparnas kammar innehåller höga halter hyaluronsyra som bland annat används vid operationer av grå starr. Det går inte att hitta andra alternativ av tillräckligt hög kvalitet enligt läkemedelsbolaget. det är okej att slakta tupparna tycker jag, som har en pappa som är nästan blind. Man får ju hoppas att köttet också kommer till nytta…

Men hur många tuppar går åt för att göra oss tillfälligt rynkfria? Restylan är nämligen också baserad på hyaluronsyra läser jag. Och hemma i badrumsskåpet tronar en ansiktkräm med hyaluronsyra. Den fick jag med mig från Tyskland när min vanliga kräm tagit slut. Tar jag mig en titt på burkarna på apotekshyllorna så hittar jag mängder med krämer med syran i. Intressant. De lär vara fuktighetsbevarande och marknadsförs med att de fyller igen rynkor. Fast kanske är syran i krämerna syntetiskt framställd? Vad vet jag…men jag hoppas på det. 

Restylan sprutas ju in i ansiktet och gör verkan – det har jag minsann sett på väninnor- men att smeta hyaluronsyran på huden, är det lika effektivt? Inte har jag sett någon skillnad än, tyvärr.

Nåväl, skönhetsmedels effekter och mer därtill ska vi diskutera vid vårt nästa årliga seminarium som går på temat ”Smink, krämer och allsköns ting”. Det äger rum måndag 26 mars 2012 på Folkets hus i Stockholm. Välkommen!

PS 15/11 2011:  Tur jag känner folk duktigt folk som kan något i ämnet. Jag frågar Ulf Åkerström, ACO hud, om tuppkammarna. Han  informerar  mig om att inga tuppar slaktas för att göra mig slät i hyn. Här är en länk som berättar  att hyaluronsyran som används i skönhetskrämer är biosyntetiskt framställd genom fermentation (jäsning). tp://www.bioresearchonline.com/product.mvc/Hyaluronic-Acid-HyaCare-0001 . Så nu vet vi det!

I december förbjöds kosmetikajätten L’Oréal att ”vid vite om 1 miljon kronor” påstå att deras krämer har vissa effekter och mycket annat.  Har L’Oréal  följt Marknadsdomstolens dom? Nej säger Konsumentombudsmannen (KO), som nu stämmer L’Oréal inför tingsrätten. Företaget är förvånat enligt en blänkare i media. De tycker att de har följt marknadsdomstolens dom till punkt och pricka.

Möjligen glömde L’Oréal att domen förstås också gäller marknadsföring  på internet. 

Det är lite märkligt att media inte mer uppmärksammar att  kosmetikaföretagens yviga reklam har strypts rejält. Eller hur? Det är ändå en jättestor bransch som år efter år har marknadsfört sig på samma sätt. Nu dras klutarna åt i Sverige och på andra håll i världen. Det är bra.

Vi fick ju verkligen in en hit med vår anmälan till Konsumentverket av vilseledande reklam för antirynkkrämer. L’Oréal dömdes att vid vite om en miljon kronor sluta med sin vilseledande reklam på flera punkter. Och domen gäller ju inte bara L’Oréal utan reglerna gäller förstås även alla andra företag i branschen. Har de skärpt sig? Nja…Fortsättning följer i den frågan.

Brittiska ASA är också på krigsstigen. Nej, man får till exempel inte sätta på lösögonfransar på modellerna i annonser för maskara. Det ger ett intryck av maskaran har bättre effekt än den i själva verket har. Det är vilseledande säger ASA. Reglerna har förtydligats efter en dom mot en annons för Lancôme med Julia Roberts som modell. Varumärket Lancôme ägs av L’Oréal, som för övrigt äger vart och vartannat varumärke för skönhetsprodukter.

När kosmetikaföretagen ska marknadsföra sina produkter gäller bland annat följande i Storbrittannien:

• Kosmetikaföretagen får inte använda ”före och efter”-bilder där  ”efter-bilden” är manipulerad/fotoshoppad för att ge ett bättre intryck 
• Modellerna får inte fixas till med löshår eller annat som ger tjusigare intryck än vad som kan uppnås med naturligt hår i annonser för hårvårdsprodukter
• Lösnaglar etc får inte användas i annonser för nagelprodukter som ska ökar styrkan, längden eller förbättra formen på naglarna
• Retuschering av linjer och rynkor till exempel runt ögonen i annonser för ögonkräm blir förbjudet
• Manipulering av bilder för maskara som ger intryck av att ögonfransarna blir längre eller tjockare är inte heller tillåtet
• Inte heller är det tillåtet att  lägga på skimmer eller blänk i hår i annonser för hårprodukter som sägs ge ett skinande vackert hår   

Revolution för reklammakare och marknadsförare av kosmetik alltså! Himla spännande. För varför ska just kosmetikaföretag få strunta i allt vad marknadsföringregler heter, år efter år…Domslutet har förorsakat stor debatt i Storbrittannien. Vi vill ju bli lurade! säger många, och tycker reglerna är fåniga. Vad tycker du?

Vi tänker i vart fall ta ett nytt tag i frågan om reklam för kosmetika. Det finns mer att göra på området även i Sverige. Är du förresten intresserad av ett seminarium om kosmetika och dess effekter?  Titta här!

Extrapris, Vårt pris, Multipris, Just-nu pris, Flerköp, Superklipp, Priser alla gillar, Medlemspris, Super Duper, Super Spar, 26 % billigare, Matglada varor, Kan det bli billigare?…

Det är inget fel på fantasin när livsmedelskedjorna ska locka oss att köpa mer. Visst kan man bli trött, inte minst på mängden av skyltar som anfaller en i butikerna i dag.

Men att handeln skulle bluffa, som rubriken är i en artikel i DN idag om vår rapport ” Extrapriser, Multipriser, Super Duperpriser- en rapport om prisinformation i butik” har jag varken menat eller sagt. Blir så sur…att morgontidningarna börjar rubriksätta som kvällstidningar. Nu ligger artikeln ute på DN.se också. Har precis ringt till tidningen och bett dem ändra rubriken, BUMS! Nåväl…

Föreningen är i grunden kritisk till det omfattande systemet med kampanjvaror. Det blir ryckig logistik som driver upp kostnader i hela livsmedelskedjan, kostnader som i slutändan drabbar konsumenten. Ingen inom livsmedelsbranschen som jag har talat med har sagt emot mig. Tvärt om! Samtidigt vet vi att många konsumenter uppskattar extrapriser. Då är det viktigt att informationen är tydlig.

Våra duktiga förtroendevalda och jag själv har besökt ett trettiotal livsmedelsbutiker i Stockholmsområdet, stora som små.

Vi fann bland annat:

• Att ordinariepris många gånger saknas för kampanjvaror i flygblad och på skyltar i butik.
• Att skyltar för varor till ordinariepris och för kampanjvaror ofta är förvillande lika, med samma färgsättning och layout.
• Att multipriserna/flerköpspriserna  -”köp fler och spara mer” – ökar. Ibland är vinsten försumbar eller så blir det riktigt dyrt att enbart köpa ett styck.
• Att multipriser och extrapriser är angivna i en volym/vikt och ordinariepriset i en annan, så man vid en hastig blick förleds att tro att priset är mer förmånlig än vad det är.

Det är dags för livsmedelskedjorna att skärpa sig tycker vi.  Vad tycker du? Läs hela rapporten här och titta på bilder med exempel från butikerna vi har granskat.

Kan inte låta bli att delge er reklamen för skönhetskrämerna Biotherm Skin-Ergetic. Nu ska vi smeta ”10 x broccoli” i ansiktet så att våra trötthetsrynkor försvinner. Plus äpple, soya, citron och sockerrör.

”Day anti ox”krämen har tomat, grapefrukt, granatäpple, äpple och bitterapelseiner som verksam substans, och i nattkrämen ska vi dra på oss te, bovete, ruscus- vad det nu är- soja och tranbär. Nattkrämen stimulerar mikrocirkulationen, tar väck gifter och triggar igång hudens naturliga återbyggnad. Ansiktdragen slätas ut och pluffsigheten försvinner ( fritt översatt av mig.) Låter bra va?

Några små funderingar infinner sig. Att frukt och grönsaker är nyttigt, det vet vi. Vi ska helst äta 1/2 kilo om dagen, minst. Hur mycket frukt och grönsaker har man petat i krämerna, tro? Antioxidanterna i grönsakerna, har de samma effekt om man smetar dem på huden som om man äter dem? Hur drar krämen ut gifterna i huden, och vilka gifter? Och så vidare…

Ska luska i detta vid tillfälle.

Klicka för större bild

Marknadsdomstolens dom i L’Orealmålet får vittgående konsekvenser för all marknadsföring av ansiktskrämer. Det berättade Katarina Ladenfors vid Advokatfirman för Marknadsrätt  vid ett bra frukostmöte som Informationsföreningen höll i morse.

Så jag köpte några magasin i dag för att återigen börja spana på annonser för antirynkkrämer. Har något hänt sedan domen i december 2010? Har inte tid att fördjupa mig just nu mer än att jag ställer mig några frågor. Här är en av annonserna, i Tara nr 4/2011. Det är en annons för Super Glandin Anti Wrinkel cream från Scandinavian Health and Beauty:

Är det verkligen så att apelsinolja, rosmarin och pilträdsextrakt bekämpar rynkor och slapphet och gör huden mer spänstig och elastisk?

Hur bra är det att smeta apelsinolja i ansiktet? Har för mig att den innehåller mängder av ganska irriterande kemikalier. Bara för att en substans kommer från naturen behöver den inte vara bra, även om det verkar som om alla reklammakare försöker inbilla oss det just nu.

Säkert är dosen liten, men har den då någon effekt, om apelsinolja överhuvudtaget har effekt?

”Minskar rynkdjupet, Ökar kollagenproduktionen, Förebygger skador från UV strålar, Motverkar tidigt åldrande” . De två sista påståendena får företaget belägg för enbart genom att blanda upp krämen med en vanlig solskyddskräm.  Är det det vi kunder förväntar oss?

Ett bravo dock för att företaget hänvisar till en ”in vivostudie, dubbelblind” och inte ”in vitrostudie” som betyder att man provat effekten på någon cellkultur i provrör. Det har nämligen inte så mycket med effekter i verkliga livet att göra.

Fortsättning följer…

Expressens kvinnliga krönikörer har listat ”Årets kvinnor” inför kvinnodagen i morgon.   Kronprinsessan Victoria hamnar på första plats följd av Pernilla August och Lina Thomsgård som har grundat av Rättviseförmedlingen. Jag hamnar på 24 plats av 50 nominerade. Roligt och överraskande! Vårt arbete med att få kosmetikaföretaget L’Oréal fällt för vilseledande har krönikörerna uppmärksammat. 

Expressen ringde i förra veckan och vill ha svar på frågan vad som är den viktigaste för ett jämställt samhälle. Jag hasplade ur mig något. När jag  hade tänkt efter formulerade jag mig så här: 

Expressens fråga: Vad är det viktigaste för att få ett jämställt samhälle?

Jag: Att vi gör upp med våra könsroller. Men jag skulle gärna se en dag för männen också. De finns också mängder av bra killar och män som också drar ett lass. Bilderna som män möter är antingen av kvinnomisshandlare, alfahannar eller töntar.   Själv har jag tre pojkar och är kanske just därför extra uppmärksam.  Kvinnor i Sverige har tagit ett långt steg fram även om det fortfarande finns mycket kvar att göra. Killarna halkar efter på många plan, bland annat i skolorna och har svårare att komma in på vissa utbildningar. Hade samma utveckling skönjts bland tjejer hade det troligen blivit ett ramaskri och åtgärder satts in.

Eller hur?

Varför ska just kosmetikaföretag  få inbilla oss vad som helst i reklam och broschyrer? Den frågan ställde vi oss år 2006. Vi gjorde ett digert granskande arbete av mängder av annonser och lämnade sedan in en hel rapport till Läkemedelsverket där vi frågade om föreliggande reklam verkligen stämde överens med de lagar och regler som gäller för vederhäftighet etc.

Vi frågade oss bland annat om företagen ska kunna hänvisa till effektstudier ”in vitro”  det vill säga på substrat i laboratoriemiljö, och om det verkligen ska vara tillåtet att retuschera bort rynkor på modeller i annonser för antirynkkrämer.

För att göra en väldigt lång historia kort så föll i dag marknadsdomstolens dom i  ”L’Oréalmålet”. Ett mål som har följts med intresse av den globala kosmetikaindustrin och som i har sitt ursprung i vår anmälan av sex kosmetikaannonser till Konsumentombudsmannen och där sedan KO med utgångspunkt i  två av annonserna stämde L’Oréal inför marknadsdomstolen. Läs vårt pressmeddelande.

Och Yes!!! L’ Oreal fälldes på så gott som samtliga punkter. Domen gör att det kommer att ställa mycket högre krav på kosmetikaföretagens marknadsföring. Så utmärkt!

Bra jobbat av oss, och bra jobbat av Konsumentombudsmannen, speciellt Gabriella Fenger- Krog, jurist på KO som förde talan i domstolen mot L’Oreals advokater.

Nu gäller det för oss att återigen studera reklam i magasin och broschyrer och följa upp att företagen verkligen följer MDs krav på annonsering. Annars blir det nya anmälningar.

Här är våra krav och önskemål från 2006, som fortfarande ligger fast.

• För att få använda påståenden om en kosmetikas effekt i marknadsföringen ska produkten ha testats dubbelblint mot en placebo eller en standardiserad krämbas. Standardiserade vetenskapliga metoder ska användas.

• Produktens effekt in vitro ska inte kunna åberopas i marknadsföringen.
In vitro betyder att effekten provats på något substrat i laboratoriemiljö, ” i glas”

• Testpersonerna ska vara relevanta för målgruppen och för det som påstås i reklamen.

• Det bör finnas ett oberoende system för utvärdering av produkternas effekt, antingen ett certifieringssystem eller standarder för till exempel antirynkeffekt hos antirynkprodukter. Termerna som används skulle kunna harmoniseras.

• För att visa att påståendena i marknadsföringen har genomgått en oberoende vetenskaplig granskning kan en särskild logotyp finnas på produkten.

• Biverkningar och eventuella restriktioner för hur produkten ska användas ska stå klart och tydligt på förpackningen.

• Konsumenten ska kunna få ta del av den dokumentation som ligger till grund för påståendena i marknadsföringen. Om reklamen inte refererar till publicerade rapporter utan till interna studier så ska dessa kunna lämnas ut vid begäran.

• Läkemedelsverket ska avsätta erforderliga resurser för att kontinuerligt granska reklam och marknadsföring av kosmetik så att den stämmer överens med gällande regler.

•  Internationella Handelskammaren (ICC) ska ta fram regler för reklam och marknadsföring av kosmetika.

Expressens artikel

Nu ska jag sluta reta mig på att jag inte har en Iphone. Köpte ny mobil för något halvår sedan, var framförallt ute efter en bra mobilkamera. Köpte en ganska klumpig SonyEricsson. Sedan dess har jag suktat efter en Iphone. Det gör jag inte längre.

Min mobil, kommer faktiskt inte ihåg vad den heter, har jag tappat i marken otaliga gånger. Den är bucklig. men den håller. Iphone 3 och framförallt 4:an spricker glaset på skriver DN i dag. Låter bedrövligt. Telefoner tappar man ju allt som oftast. De ska ju klara att fara omkring. Inte att stampas på och inte att slängas i gatan, men de ska bannemig klara att tappas ur en ficka. För sådant sker. Ofta. Min Ericsson klarar det.

Men Ericssontelefoner har en stor nackdel. De tål inte den minsta fukt. Det är i alla fall min erfarenhet med mina tidigare telefoner. Att de inte klarar av att tappas i toaletten, som jag har gjort två (!) gånger, det kan jag till nöds begripa ( brukar ha mobilen i bakfickan och då förstår ni själva…).Men att  man inte kan tala i den när det duggregnar utan att den går sönder är uselt.

Å andra sidan har jag svårt att förstå att man överhuvud taget kan tala med varandra i en telefon, varesig stationär eller mobil. Kunde man fixa sådana superknepigheter redan för 100 år sedan borde man väl kunna fixa en mobil som tål lite regn i dag. Eller hur?

Söndag 21 nov: Jag tar tillbaka allt. Tappade mobilen i snön i går vid 13.00-tiden. När jag äntligen hittade den på kvällen hade den legat i snön  i 10 timmar. Den fungerar utmärkt! Ericsson måste ha löst problemet med fuktkänsliga mobiler. Att en mobil funkar efter ett halvt dygn i blötsnö är faktiskt mer än vad man kan begära. Heja!

Nu ska vi tvaga och smörja oss med ”naturliga” och ”rena” produkter. ”Utan parabener”, ”utan petrokemiska produkter” och ”utan parfymämnen”. Och vi vill ju så gärna att det ska vara bättre än allt det där andra som vi kladdar på oss. Men är den så kallade naturliga kosmetikan bättre än den ”vanliga”? Vi har granskat naturkosmetiken i allmänhet och dess marknadsföring i synnerhet. Idag presenterade vi resultatet i rapporten ”Naturligt – Värderingar eller vetande?”, vid ett fullsatt seminarium.

Någon liknande studie har oss veteligen inte gjorts tidigare. Och det är verkligen på tiden, för detta är en snårig business. Det kan min urduktiga kollega Ulrika Lamberth, som skrivit rapporten intyga. Hon har verkligen slitit sin lockiga kalufs för att reda ut begreppen.

Det finns en uppsjö av olika märkningar, alla med olika certifieringsorgan. Som alla har olika kriterier. Det är omöjligt för en normalbegåvad konsument att begripa skillnaden. Det hela blir inte enklare av att naturkosmetikbranschen och förespråkare från ”vanliga” kosmetikbranschen är oense om naturkosmetikens miljö- och hälsoeffekter. Naturkosmetikbranschen hävdar till exempel att vegetabiliska oljor är bättre än mineraloljor, medan ”vanliga” branschen menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för det. Vem har rätt?

Vi har också reagerat på är att så gott som alla naturkosmetiska produkter marknadsförs med vad de inte innehåller – att det är fria från artificiella parfymer, silikoner, paraffin- och mineraloljor, parabener och annat.  Vi ställer oss tveksamma till så sådan här ”innehåller inte-marknadsföring”. Majoriteten av vår Medlemspanel håller med, 67 procent av de 1 130 som svarade på vår enkät om naturkosmetik tycker att ”innehåller inte-marknadsföringen” får dem att fundera över vad som finns i andra produkter, som inte har samma information. Å andra sidan uppger 37 procent att det är bra information som hjälper dem i valet av kosmetisk produkt.

Vi vill i alla fall att Läkemedelsverket och Konsumentverket sätter ner foten och talar om vad som gäller på det här området. Därför överlämnar vi idag några exempel att begrunda till dem. Även Reklamombudsmannen ska få ta sig en titt på detta.

TV 4 Nyheterna intervjuade Ulrika, så förhoppningsvis blir det ett inslag i kvällens sändning.