I dag skriver DNs Karin Bojs om sambandet mellan hög konsumtion av kött och charkprodukter och cancer. Bland annat nämns nitrithaltiga charkprodukter som en riskfaktor.

Enligt EUs regler får charkföretag högst tillsätta 150 mg nitrit per kilo chark. Danmark har på grund av kopplingen mellan nitrit och cancer begärt undantag, där får man blanda in 60 – 100 mg beroende på produkt. För EU ekologisk chark är högsta tillåtna gräns 50 mg.

Det verkar som om många charktillverkare i Sverige ligger på den högsta gränsen, ca 140-150 mg.

Nitrit blandas i chark för att skydda mot den mycket elaka bakterien clostridium botulinum, men nitrit påverkar också korvar och annat så de får en mer tilltalande rosa färg.

Det är hög tid att Livsmedelsverket antingen, kräver undantag från EUs regler och sänker den tillåtna halten nitrit i charkprodukter  alternativt går ut med en stark rekommendation till tillverkarna att sänka nitrithalten till åtminstone Danmarks nivå.

Norges livsmedelsmyndighet  har i dagarna antagit nya kostrekommendationer där man bland annat lyfter fram att norrmännen inte bör äta mer än 500 gram tillagat rött kött och chark i veckan.

När får vi ett sådant råd, tro?

Omdiskuterade tillsatser som nitrit och även andra tillsatser kan troligen hållas på en lägre nivå om temperaturen i kyldiskarna sänks.

Eftersom jag har haft otur med tidigare mobiltelefoner så har jag alltså köpt en försäkring privat. Tycker inte att föreningen ska stå för kostnader för en ny mobiltelefon om jag klantar mig, tappar eller får en telefon fuktskadad.
Försäkringen kostade 1495 kronor. Svindyr, men så fick det bli. Jag tackade min skapare för försäkringen när mobilen föll i toaletten.
Väl hemkommen från min långa resa i måndags gick jag glad och nöjd till Phone House för att äntligen hämta en ny telefon. Min egen telefon gick ju inte att laga, det visste jag ju från början.

Men jag fick ingen ny telefon.

Jag fick en ”ersättningstelefon”, allt enligt Phone House – och Apples antar jag- finstilta försäkringsvillkor. Det kan vara en ny iPhone 4 , men det kan också vara en gammal som har reparerats till fullgott skick, sa säljaren. Självrisk 500 kronor. Totalt har jag alltså betalat 2000 kronor för en försäkring för att få en, troligen gammal, telefon.
OK. Om jag inte hade haft Phone House försäkring, vad hade jag då fått betala? Då hade jag haft möjlighet att få samma telefon för 1995 kronor (!). Kan jag få en ”ersättnings” iPhone 4S med bättre kamera i stället för den här mobilen (alltid något tänkte jag…)? Nej, det går absolut inte. Det godkänner inte Telia. Säljaren föreslog att jag skulle ta ersättningsmobilen, sälja den på Blocket för 2000 kronor, och köpa en ny för 2 800 kronor genom att förlänga abonnemanget.

Någonstans där tappade jag bort mig i resonemanget och begav mig till Telia.

På vägen bestämde jag mig att för att jag inte vill ha med varken Apple eller Phone House att göra. Aldrig mer. Jag kommer att ta ”ersättningstelefonen” och sälja den på Blocket. Så köper jag en ny Samsung direkt av Telia för en hundralapp mer i månaden än vad det fasta abonnemanget kostar. Visserligen tvingas jag teckna ett 24-månaders abonnemang och det hatar jag, men jag får bita i det sura äpplet.

Samsung har bättre kamera och video och en radio som man inte behöver ladda ner från nätet utan som går utan störningar både morgon och kväll. Dessutom två års garanti till skillnad från iPhone som bara har ett års garanti, trots att den går sönder lättare enligt uppgift från flera försäljare jag har talat med. Så är det med det.

PS: Se kommentar från Phone House nedan

Vigo tuggummi har varit en het fråga under dagen. Det är fler organisationer än oss som ifrågasätter reklamen för tuggummit. I reklamen påstås att man ska bli snygg, pigg eller smart om man tuggar tuggummit. Inte riktigt så enkelt skulle jag vilja säga. Vigo Beauty innehåller betakaroten som ska ”bibehålla hudens elasticitet”, något man enkelt kan få i sig genom att äta morötter. Så samma påstående skulle man kunna säga om en billig påse morötter. Samtidigt råder det knappast någon brist på betakaroten hos svenskarna, så tillskottet kan till och med vara överflödigt om man håller en balanserad kost.

Att EFSA (Europeiska myndigheten för livmedelssäkerhet)har godkänt näringspåståendet om betakarotens påverkan på huden och koffein och ökad koncentrationsförmåga betyder ju inte att produkterna i sig har den effekten. Att därför signalera att man blir snygg är överdrivet. Många konsumenter vill hitta genvägen till att bli smart och snygg men tyvärr måste jag göra er (och mig) besvikna, varken tuggummi, vitamindrycker eller vitamintabletter fixar den biffen. Det är även förvånande att apoteken, som vi har högt förtroende för, tar in produkter med sådana här reklampåståenden i sitt sortiment. Det är illa att Coop också gör det. Se gärna klippet från Nyhetsmorgon. Här är även artiklar från DN, SvD och GP

Idag är det Adam Svensson på KfS som gästbloggat

I dag talade jag på Findus 70-års jubileum, om att inte slänga mat.

Värdefullast i hemmet är två ting, ägg och frys sa jag. Lär man sig utnyttja dem båda så sparar man pengar och miljö. Av ägg kan man göra en god omelett eller frittata ( ännu godare än omelett) av i princip vilka matrester som helst. Och har man en frys så kan frysa in allt från avocado och annan frukt till äggvita och bröd för att äta vid bättre tillfällen.

Findus visste vad de gjorde när de bjöd in mig, för jag älskar frysta grönsaker. Färskare än färskt! Bara att hälla upp precis så mycket som man behöver och  koka någon minut. Inget skalande och hackande. Snabbt, bekvämt och gott. Och med i stort sett lika mycket näringsämnen som de vi köper i butiken, om inte fler, om man bortser från dem man plockar direkt från landet, alldeles nyskördade.

Tydligen är vi konsumenter, både i Storbritannien och Sverige, lite skeptiska till frysta grönsaker. En duktig engelsk forskare som också talade idag  hade ett förslag, att företag som säljer fryst ska marknadsföra dem som ”Färsk fryst”. God idé tycker jag. För det är ju precis vad de är. Grönsakerna blancheras och fryses in snabbt efter skörd. Grönsaker som lagras länge förlorar näring på sin väg till butik och hem till oss.

Fisk fryser man in direkt på båtarna efter fångsten. Gillar fryst torsk. Men fet fisk tycker jag förlorar lite på frysning. Å andra sidan är det gott att ha frysta makrillfiléer till hands om man blir riktigt sugen och inte orkar åka och handla.

Vi blev bjudna på god mat, bland annat en helt fantastisk fryst torsk, ryggbiten. Ska be att få receptet! Återkommer.

Har just läst ett bra blogginlägg av Anna Billing, ICA handlare i Lund, om fairtrade- och kravodlade bananer med efterföljande kommentarer.

Här klagar några på att Fairtrade och Kravmärkta bananerna oftast säljs i plastpåsar, och hur dåligt det är för miljön.

Nej, nej och åter nej!!! Att det ska vara så svårt att få fram att förpackningar inte alltid är av ondo. Även många miljöengagerade människor med goda kunskaper tror att förpackningar är fy! Förpackningar är av godo- om de är bra!

Och det är plast runt bananer.

1. Bananklasar packas för det allra mesta i bananlådor på plantagerna, och bananlådorna kläs invändigt med ganska tjock plast. Detta för att bananerna ska behålla fukten, plasten skyddar också mot stötar och annat som kan förstöra de lättförstörda bananerna.

2. Om bananklasarna, t ex Fair trade och Krav, packas i små plastpåsar på bananplantagen, så kläs inte lådan in med plast. Alltså blir det jämförelsevis inte så mycket mer plast totalt sett.

3. Plastpåsarna kring  bananerna du hittar i butikerna skyddar bananerna och gör att de håller sig fräscha längre än konventionella bananer utan plast. Plasten gör att fukten behålls-  bananer gillar fukt, de växer ju  i varma och fuktiga områden- och eftersom det är hål i påsarna kan bananerna andas.

4. Således: Bananer gillar plastpåsar, de behåller kvalitén bättre och butikerna slipper slänga ofräscha bananer. Miljöbelastningen av själva odlingen av bananer, även Kravbananer belastar som bekant miljön, är vida överlägsen miljöbelastningen av plastpåsen. Måste bananen slängas för att den har skadats på något sätt har den negativa miljöpåverkan av odlingen skett helt i onödan.

Man kan kanske i stället fråga sig varför inte alla bananer säljs i plastpåsar… Och då är skälet, precis som Anna skriver, att personer som bara vill köpa några få bananer utesluts, eller måste klippa upp plastpåsen. Och det är bökigt förstås. Och givetvis skulle man vilja ha annat en plast runt bananerna, något material som är bättre för miljön. Om jag förstår jobbar man med det, men det är inte alltid så lätt att få fram ett material med samma funktion. Säkert kommer det så småningom!

Nej tack säger Citygross i stora annonser till kött som packas i gas. Håller med. Visst är det roligare att köpa kött som styckats i butik och säljs av hängivna köttmästare.

Men, det är ganska lätt för Citygross att säga totalnej till gasat kött. Citygross är en kedja med enbart stormarknader, väldigt stora stormarknader. De storsatsar på svenskt butikstyckat kött och sätter en heder i det.

Mindre butiker har generellt  med den prispress som finns i dag, oftast inte råd att butiksstycka kött. Det kan man beklaga, men så är det.  Det kräver mycket personal med god utbildning i kötthantering. 

Då kan skivat kött som styckas på annat håll och hålls i skyddande atmosfär vara ett alternativ. Det stora felet som alla livsmedelskedjor gör  är att de använder helt fel gas. En gas med hög syrehalt som gör köttet segt. Detta har jag skrivit spaltmeter om i bloggen och ordar inte mer om det.

Livsmedelskedjor: Byt gas bums, till en bättre gas, så kan faktiskt jag, i motsats till Citygross, säga ja till skivat kött som styckats och packats någon annan stans. Under förutsättning att det har mörats länge innan det läggs i förpackningen. Helt kött köper jag vacuumförpackat, om det inte finns någon manuell köttdisk i butiken.

För övrigt är det intressant att notera hur Citygross bygger sitt varumärke. När tillsatser diskuteras sa man nej till tillsatser och för att köra på ”Äkta vara”. När diskussionens vågor gick höga om att svenska grisuppfödare släppte på sitt förbud mot GMO i foder ( de har återtagit det igen), så gick man ut i stora annonskampanjer och berättade att man bara sålde ”GMO fritt kött” ( en annons som för övrigt prickades av Konsumentverket). Och nu när syrechockat kött diskuteras så går man ut i nästa annonskampanj och berättar om Citygross gasfria kött. Skickligt!

15 maj: Såg just en annons i dag, där Citygross meddelade att de betalar svenska grisbönder 1 krona mer per kilo. Det gör de för att stötta svensk grisproduktion som är i fritt fall. Priset till konsument höjs inte. Heja! Hoppas Coop, ICA och de andra gör detsamma. Själv skulle jag kunna betala mer för bra kött – och hellre äta mindre. Köttkonsumtionen kan faktiskt inte bara öka och öka, då går det åt h-e för vår planet.

Bara 55 procent kött i Coop X-tras köttbullar, 20 procent tomat i Citygross ketchup, 25 procent apelsin i apelsinmarmeladen, luft i lågprisbrödet, vilseledande storlek på förpackningar. Listan kan göras lång på lågprismatens sämre kvalitet enligt tidningen Barometern. Huvvaligen. Man får vad man betalar för säger någon. Håller med.  

Å andra sidan. Har man inga pengar är lågprismaten ett alternativ. Eller om man vill spara ihop till en efterlängtad semester. Man kan spara mycket pengar på lågprismat enligt tidningen. Toppa upp med mycket grönsaker som ger vitaminer och mineraler, så funkar det säkert. Och håll koll på jämförpriserna! Styckpris säger inget om prisnivån.

Fast vilseledande förpackningar kan aldrig accepteras. Inte heller usel kvalitet för högt pris, och det förkommer också som vi alla vet.

Jag ska försöka få tag i hela artikelserien. Den verkar spännande och ligger inte på nätet.

Åke är en färsking som försöker slå sig in på arbetsmarknaden men ständigt blir han ratad för att han inte är helt fläckfri.

Syftet med vår andra film är att förmedla att mat är inget som man tillverkar lättvindigt. Det tar tid, resurser och tålamod att få  fram maten på våra bord. Det är inte som att tillverka bilar, plåt och elektronik in i fabriken och ut kommer en bil. Matkvalitén och skörd påverkas av väder och vind. Även om frukt- och grönsaker inte är är helt ”fläckfria” kan de vara nog så bra och förtjänar att komma till nytta. Följ med Åke Bintje när han  söker jobb bland storstadens stekare.

Nästa vecka gör Margareta entré på slangintematen.se Vi har även samlat många bra restrecept där många av de varor som ofta blir bortkastade istället får agera huvudingrediens, recepten hittar du här.

Åke är en färsking som försöker slå sig in på arbetsmarknaden men ständigt blir han ratad för han är inte helt fläckfri. Missa inte hela avsnittet som släpps på www.slangintematen.se 2011-02-02

(PS 8/11 2011: FICK JUST REDA PÅ ATT HÄLLEN ÄR PÅ UTGÅENDE, DET FINNS ENDST 2 EX KVAR. ELECTROLUX ARTIKELNUMMER  qhc 6600p . SKYNDA ATT BESTÄLL NI SOM HAR HÖRT AV ER OCH UNDRAT VAR MAN FÅR TAG I EN HÄLL MED VRED!)

- Var inte småsnål sa min kollega Ulrika till mig när jag skulle köpa ny spis. Satsa på en induktionshäll. Du kommer aldrig att ångra dig.

Och vad rätt hon hade. Den är superbra. Som en gasspis ungefär, fast utan gas. Med en induktionshäll går det fort och lätt att dra upp eller ner temperaturen. Så nuförtiden tycker jag vanliga spisar är supertröga och blir otålig så fort jag får vänta några fler sekunder på att det ska börja fräsa i pannan. Fast det är ju dumt.

Och Ulrika… jag var inte snål alls. Jag satte till och med på mig spenderbyxorna och satsade någon tusenlapp extra på rejäla vred i stället för att behöva dutta med fingrarna för att höja och sänka temperaturen. Och det ångrar jag verkligen inte. Hur bra som helst. 

För någon på spistillverkarnas utvecklingsavdelningar har inte tänkt alls när gamla hederliga vred böts ut mot keramikhällarnas ”fingerduttande”. Förvisso snyggt, men obekvämt. Och de har inte tänkt på äldre, lite synsvaga personer ( nej, det handlar inte om mig – än-  men goa’ släktingar i min närhet) som helt enkelt inte ser var de små ringarna sitter. Och absout inte hittar de plus- och minustecken som man ska föra fingret till för att reglera temperaturen. Så sorglig, så dumt och så mycket vidbränt .

Jag skickar detta inlägg till Electrolux, Bosch med flera så kanske de får sig en tankeställare.

Finns 2 kvar på elux.