I går skällde jag på Findus för deras märkning ”utan konserveringsmedel” på frysta färdigrätter. I dag berömmer jag.

För beröm ska Findus ha för informationen på deras nya förpackningar. Bland annat för att de på baksidan av förpackningarna avbildar den frysta maträtten precis som den ser ut när den kommer ur förpackningen. Häftigt. Det har så vitt jag vet inget annat företag gjort tidigare.

Dessutom informerar Findus om varför man använder en viss tillsats, om man nu gör det. Det är lite banbrytande. Heja!

PS Just nu såg jag att Findus bemött min kritik mot deras märkning och även tar bort märkningen med ”utan konserveringsmedel”. Ännu mer beröm åt Findus för snabbt agerande. Läs deras svar här.


Vid mitt studiebesök hos Findus diskuterade vi företagets nya märkning på deras frysta produkter. Där är vi absolut inte överens.

Att det står ”utan onödiga tillsatser ” på paketen kan till nöds gå an ett kort tag. Företaget plockar bort så gott som alla tillsatser i sina produkter just nu, liksom t ex Dafgårds och många andra som säljer fryst mat.

Men ”utan konserveringsmedel” och ”utan transfetter” är en helt oacceptabel märkning tycker jag. Den vilseleder och förvirrar.


  1. Findus frysta rätter har ju aldrig haft mycket av konserveringsmedel i sig. Behövs inte. De är ju frysta. Det hjälps inte att konsumenter enligt undersökningar tror att det är konserveringsmedel i fryst a rätter. Märkningen ska bort!
  2. Hur mycket transfetter har det funnits i de frysta färdigrätterna de senaste åren? Inga alls. Det lilla som fanns togs bort helt 2007. Det är tre år sedan. Bort med märkningen – nu genast!

Hallå Livsmedelsverket! – varför agerar ni inte?

Om nu Coop som ett av de första företagen har fått märkningen Klimatekonomisk DirektReklam från Posten”, varför berättar inte Coop om det i ett pressmeddelande eller någon annan stans?

Jag tittar runt på Coops nya hemsida och där, längst ner, hittade jag informationen i förra veckan. Vi alla som retar oss på direkreklamen är faktiskt intresserade.

Texten ”Klimatekonomisk” på reklamen anger att trycksaker är Svanenmärkta. Företagen som producerar trycksakerna ska vara miljöcertifierade. Hänsyn tas till var tryckeriet ligger och hur trycksakerna kan transporteras. Posten i sin tur ställer miljökrav på sina transporter och klimatkompenserar distributionen av utskicket. Coop styr också utskicken så att de främst går till områden där kunderna finns.

Att det också går att få reklamen som e-post direkt från sin butik hade jag ingen aning om. Hur många vet det?

Hur många färre reklambroschyrer går ut nu än tidigare? Hur mycket mindre miljöutsläpp till luft och vatten blir det? Det vore intressant att veta och knappast jättesvårt att räkna ut.

Varför skryter inte Coop mer?

Till exempel om att 172 000 hotellbokningar har skett 2009 genom Coops hotelcheck. Det tycker jag är imponerande och sannerligen god medlemsnytta. Erbjudandet handlar om att bo på bra hotell 2 nätter för 2 personer för 1398 kronor. Min lillasyster som bor i Skåne var överlycklig när hon och hennes man kunde bo på hotell i Stockholm i helgen för en billig penning.

27 900 personer har bokat resa med Apollo och fått 500 kronor i rabatt. Inte dumt det heller.

6,4 miljoner kronor har totalt samlats in till Vi- skogen och Utan gränser genom att Coop har gjort det möjligt för oss att trycka på biståndsknappen när man pantar burkar med mera. Bra jobbat av oss.

Skryt Coop!

 

PS 15 februari: I dag kom ett pressmeddelande från Coop. Medlemmarna har samlat in 21 miljoner kronor till Kooperation Utan gränser och Vi-skogen. Heja!

Erbjudandet om att gå med i en bokklubb dimper ner i brevlådan. Kuvertet är knöligt av den numera obligatoriska ”presenten”. Kan inte låta bli att öppna trots att jag lovat mig själv att aldrig någonsin mer gå med i en bokklubb. För att se vad som ligger i. Tar fram två tingestar, varav den ena redan med spricka i plasten. Begriper först inte vad det är. Men det är två kylskåpsmagneter av pissdålig kvalitet.

Här har någon i Sverige ägnat energi åt att beställa, säkert från Kina, något fullständigt onödigt som kommer att antingen hamna i sophinken direkt eller också klamra sig fast på kylskåpet någon månad tills de går sönder helt och hållet. Ge mig en blyertspenna eller något annat användbart om ni absolut måste skicka med något! För jag förstår att det är effektiv marknadsföring. Jag går ju på det.

Av pur nyfikenhet öppnar jag också kuvertet från ”Hembakat”. Där uppmanas jag att

  • ”Öppna pajen och se vad du får”
  • ”Fästa permiemärkena på ditt svarskort”
  • ”Lägg svarskortet i svarskuvertet och skicka in redan i dag”

Känner mig löjlig när jag öppnar pajen. Måste det verkligen gå till så här? År efter år?

Slänger pajen i papperskorgen.


”Det är alltid värre än man tror” – ”Får vi föreslå kickoff med inomhuskidbacke, berg och dalbana och världens kanske bästa räkmacka”. Uppslaget i dagens Svenska Dagbladet speglar en absurd verklighet.


Dafgård, framsidaBjöd in mig för en tid sedan till Gunnar Dafgård AB. Var nyfiken på deras arbete med ”skafferimetoden”. Efter att ha blivit grymt kritiserade för tillsatsstinna frysta färdigrätter av Mats- Eric Nilsson i boken ”Den hemlige kocken” bestämde sig Dafgårds. Deras produkter ska framöver bara  innehålla ingredienser som förekommer i ett vanligt skafferi. Familjen Dafgård- för det här är verkligen i alla hänseenden ett riktigt familjeföretag- påbörjade ett stort utvecklingsarbete.

Hur gick det?

- Det har gått bra, det är roligt, men inte alldeles enkelt berättar Magnus Dafgård, vice Vd och barnbarn till Gunnar Dafgård som la grunden till detta jätteföretag.  Att byta ut potatismospulver och göra potatismos av riktig potatis kräver till exempel ett helt annat kunnande. Kvaliten på potatisen varierar under året, det påverkar färg och konsistens. Inköpare och produktionspersonalen har fått lära nytt för att få till ett gott och snyggt potatismos. Skoj och utvecklande tycker alla.

Svårast har varit att få jämn och fin färg på köttbullar, kåldolmar och såser utan att använda färgämne. Soja vill Dafgårds inte använda, det är en allergen, så det har fått bli ett naturligt färgämne som utvinns från bränt socker i, för övrigt samma som också ger färg till Coca Cola. Tuffast har prisförhandlingarna med livsmedelskedjorna varit, att få täckning för våra ökade kostnader för råvarorna säger Magnus.

Dafgård_innehållI Mats- Eric Nilssons bok lyfts Dafgårds ”Jennys kåldolmar” fram som ett varnande exempel på ”fusket i livsmedelsindustrin”. Rätten innehöll 67 ingredienser. Visserligen hade Mats- Eric räknat alla ingredienser i margarinet tre gånger, dels när det penslades på kåldolmarna, dels när det förekom i sås och potatismos. Detta oräknat så kvarstod 53 ingredienser, varav många tillsatser. Knappast något som Mor Jenny hade petat i kåldolmarna på sin tid.

I dag innehåller Jennys kåldolmar 20 ingredienser. Titta på förteckningen. Inga konstigheter här. Visst är det bra jobbat av ett företag som tillverkar livsmedel i mycket stor skala?

Går till Bokhandeln och tittar i senaste upplagan av ”Den hemlige kocken”. På omslaget ståtar fortfarande Jennys kåldolmar med sina 67 ingredienser och jag hittar ingen fotnot om Dafgårds skafferimetod och att ingredienserna i dag är reducerade till 20.

Men det kommmer väl i nästa upplaga.

KappAhlkatalogJag får rabattkuponger på KappAhl gång på gång. KappAhl börjar ju likna Hemtex- med ständiga rabatter och reor. Så tänkte jag i går när en, i och för sig väldigt tilltalande, julkatalog damp ner i brevlådan. Denna gång med kupong med 30 procents rabatt på ett dam, herr och barnplagg.

Kan man inte lika gärna sänka priserna direkt tänker jag, surt. Det har gått inflation i rabattkupongerna.

Så jag ringer upp KappAhl och frågar vad de håller på med. Och får veta att rabattkuponger inte ges till alla.

Etersom jag handlar några gånger om året på Kapp-Ahl med mitt Coop Medmerakort så räknas jag som en lojal kund. Då får jag mycket rabattkuponger. Medan just den snygga julkatalogen går ut till alla hushåll.

OK. Det blev ingen Hemtexvarning denna gång. Fast man ska nog inte gödsla med kuponger ens till bra kunder. Det har KappAhl också börjat fundera över, förstås.