Nä‘ nu går skam på torran land tänkte jag när jag såg rubriken ”Kärringtand ger en vitaminkick” i ATLs nyhetsbrev.

Att i stort sett varenda råvara i dag har ett forskningslabb bakom sig som rotar fram nyttigheter i grönsaker, kött, fisk och allsköns annan mat, det vet jag ju. Efter farligheter rotas aldrig. Men kärringtand! Herre min skapare tänkte jag och drog en djup suck.

Nu var det faktiskt inte någon som skulle få oss människor att äta Kärringtand, utan en forskare som hade kommit på att kor möjligen skulle kunde få sig en vitaminkick av blomman. Men snart kommer säkert kärringtanden farandes på restaurangmenyer, i GI kost och som extraherade lyckopiller i hälsokostbodarna. Vänta bara…

Riktigt bra att Konsumentverket ålägger livsmedelskedjorna att skärpa sig när det gäller priskampanjer. Lovar man att sänka priset på ”hundratals” varor, så ska det vara lägre pris på minst 200 varor, till exempel. Bakgrunden till verkets agerande är ICAs kampanj ”kompispriser” som Konsumentverket kritiserar.

Prisinformationen i livsmedelsbutiker lämnar mycket i övrigt att önska. För ett år sedan släppte vi rapporten ”Extrapriser, multiprisr, superduperpriser” där vi ger mängder av exempel på otydlig prismärkning. I sommar ska jag slita skosulorna i matbutiker igen och se om det har skett någon förbättring. Hopps verkligen det. Jag rapporterar!

Till min stora förvåning har Coop fortfarande krav på att Coops så kallade ”Sprättägg” ska vara bruna. Såååå dumt! Det är hönsproducenterna själva som ska bestämma vilken hönsras som passar dem bäst. Det ska inte Coop lägga sig. Tycker jag.

Vita höns värper vita ägg, bruna höns värper bruna ägg. Några undantag finns men märkligare än så är det inte. Bruna ägg kan tyckas mer naturliga och sörgårdsaktiga, men det är en skimär.  Den vanligaste bruna hönsrasen är mer aggressiv än den vita, även om det säkert finns sprättäggsgårdar där de bruna hönorna fungerar utmärkt. Men bruna höns har jämfört med vita har större fallenhet för att bråka och hacka varandra än de vanliga vita, även om  aveln de senaste åren har gjort att de bruna hönsen har lugnat ner sig.

Coops sprättägg togs fram när det knappt fanns några höns i frigående system utan så gott som alla höns satt i trånga burar. Det ska Coop ha all heder av! Hönsen  har också en något större yta att röra sig på än i vanliga frigångssystem. Det är också bra. Men Coop, sluta diktera hönsras utan överlåt det beslutet till dem som begriper bäst, det vill säga hönsproducenterna.

Du som inte hade möjlighet att delta i vårt seminarium om kosmetika, ”Hudnära”, i måndags. Här har min kära kollega Adam Svensson knåpat, klippt och klistrat ihop alla duktiga talares föredrag och många bilder i videoklipp. Se och begrunda! Och kommentera gärna, eller ställ en fråga, så kan vi vidarebefordra den till respektive talare. PS 10/4: I dag har SR ekot inslag om eventuella risker med kosmetiska produkter..

Jean-Pierre Barda	Hedvig von Mentzer	Olof Holmer

På KfS webbplats kan du se alla videoklipp, här är ett av dem.

Och när du ändå är inne på vår hemsida. RÖSTA FRAM DINA FÖRTROENDEVALDA!

Använd din röst och var med och välj förtroendevalda i föreningen. Som tack kan du välja mellan att få ett träd i Vi-skogen eller ett paket Änglamarkskaffe. Möjligheten att rösta pågår t o m den 15 april.

Nej, nej, nej. Så blev utfallet av vårt ”Dilemma” där vi frågade om det är okej med viss engelsk text på livsmedelsförpackningar eller ej.

En klar majoritet av KfS Medlemspanel och övriga av de 800 personer som röstade tycker att ingen text ska vara på engelska. Utom möjligen namnet på gröten vars förpackning vi tog som exempel. Nämligen gröten ”Great”. Själv tycker jag också att namnet är fyndig.

Vi frågade även Livsmedelsverket som skickade frågan vidare till den kommunala livsmedelstillsynen i Södertälje. De har ansvar för Lantmännen Cerealia som gör varumärket ”Axa”. De sa också nej klart och tydligt till engelsk text och har ålagt Lantmännen Cerealia att ändra produktinformationen. Men det var inte bara den engelska texten som fick anmärkning:

• Information om namn och adress på tillverkare saknas på svenska. På produkten finns endast en webbadress och det är inte tillräckligt.
• Bruksanvisning på svenska saknas.
• Näringsvärdesdeklarationen ska uppges per 100 g alternativt per 100 ml. På AXAs förpackning anges den per 50 g. Man får deklarera näringsvärde per portion om portionsstorleken anges, men det är inte klart uttryckt på förpackningen.
• I näringsvärdesdeklarationen anges inga enheter utan bara värden. Utan enheter säger näringsvärdena ingenting.
• Ingredienserna anges inte i fallande ordning som sig bör.

Tack alla som har sagt sitt och hjälpt oss med vårt Dilemma! Nu vet vi vad som gäller, naturligtvis inte bara för gröten Great utan för alla livsmedelsförpackningar. Viktig text måste anges på svenska.

Uppdatering: Intervju i Rapport längst ner.

Jag har testat senapssill. Upptäckte att alla sillburkar utom en har helt fel jämförpris angivet i butikshyllan.Som kund har man noll koll på vad sillen kostar. Jämförpriset ska anges med  kilopriset på sillen, såsen oräknad, ”om såsen är avsevärt billigare än huvudvaran” enligt prisinformationslagen. Och det måste man ju anse att den är i detta fallet. Medvetet eller omedvetet slarv, okunskap, snikenhet. Inte vet jag. Men jag blir förbannad!

Det började med att jag retat mig på all senapssås som blir kvar när man ätit upp sillen i burken. Knappt hälften är sill, får alltid slänga en massa sås som blir över. Känns det igen?

Nyfiken i en strut köpte jag hem sju olika burkar med senapssill från Coop , ICA och Citygross för att kolla sillinnehållet. Alla burkarna innehåller mer sås än sill, om än bara någon procent.Det skiljer våldsamt mycket i pris, det blev jag också varse. Därför kunde jag inte låta bli att blindtesta sillarna. Vilken är godast? Den dyraste, billigaste eller den mitt emellan?

Smakpanelen: Christian, Malin, Tomas, Charlotte, Carina och Pam

Sagt och gjort. Två av pojkarna, deras flickvänner och två goda vänner fick bli den högst ovetenskapliga smakpanelen när de var hemma på middag i söndags. Sägas ska dock att en är kock och de övriga mycket matintresserade. Vilken av senapssillarna vann? Vilken förlorade?

Bäst blev Torekovs senapssill från Fiskexporten med minst sill 120 gram ( 46 % ) och mest sås 140 gram  (54 %) . Den vann. Som god tvåa kom Falkeskogs senapssill med något mer sill i burken, 49 %.

Sämst ut kom Coops Prima hovmästarssill. Det vill säga Coops premiumprodukt, den som ska vara godast och finast av alla. Fem av sex i panelen var utan att tveka helt överens. Synd. Kanske är det hovmästarsåsen som gör det. ”För söt” angav någon. Men vad jag kan se av ingrediensförteckningen så skiljer sig inte den i ingredienser  från de andra senapssåserna.

Samtidigt med testet upptäckte jag alltså att det är fel jämförpris på sillburkarna. Och apropå det så är nog inte sill den enda varan där det felas.

Jag skickar förstås bloggen till alla livsmedelskedjor med uppmaning att skärpa sig. Ska även ta upp frågan med Konsumentverket. De ska se till  att prisinformationslagen följs. I love jämförpriser! Korrekta sådana…

”OBS” i tabellen anger att Fiskeexportens sill hade fel jämförpris på ICA Maxi, Häggvik, 146:85.

Nej blev svaret när vi frågade vår medlemspanel om det är okej med engelsk text på livsmedelsförpackningar. Förutom att kalla gröten för ”Great”, det kan ganska många acceptera. Jag med.

Vi har talat med Lantmännen som äger AXA som gör gröten Great och redovisat Medlemspanelens åsikter. Anledningen att texten är på engelska är att förpackningen också marknadsförs i både Norge och Danmark. Eftersom man anser att det inte finns plats för alla tre språken skriver man viss text på engelska. Norska hade väl i så fall legat närmare till hands – eller? Det förstås ju lätt av både svenskar och danskar.

Nu anmäler vi förpackningen till Livsmedelsverket, så får vi se vad de säger. Det är lag på att viktig text som till exempel tillagningsanvisningar, ska vara på svenska.

Tack alla röstande och kommentatorer. Det är ovärderligt att få hjälp med våra ”Dilemman”! Så här blev resultatet på frågan: Vilken information på en livsmedelsförpackning är okej att ha på engelska? 800 personer har röstat.

Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:

”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/

Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.

Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder,  släng inte vatten,  släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva  har  jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.

Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga?  Kanske det. Vad säger du?

150 000 tuppar ska slaktas för att ta tillvara hyaluronsyran i tuppkammarna. Det läser jag i ATLs nyhetsbrev. Syran används av läkemedelsbolag till ögonoperationer. Tupparnas kammar innehåller höga halter hyaluronsyra som bland annat används vid operationer av grå starr. Det går inte att hitta andra alternativ av tillräckligt hög kvalitet enligt läkemedelsbolaget. det är okej att slakta tupparna tycker jag, som har en pappa som är nästan blind. Man får ju hoppas att köttet också kommer till nytta…

Men hur många tuppar går åt för att göra oss tillfälligt rynkfria? Restylan är nämligen också baserad på hyaluronsyra läser jag. Och hemma i badrumsskåpet tronar en ansiktkräm med hyaluronsyra. Den fick jag med mig från Tyskland när min vanliga kräm tagit slut. Tar jag mig en titt på burkarna på apotekshyllorna så hittar jag mängder med krämer med syran i. Intressant. De lär vara fuktighetsbevarande och marknadsförs med att de fyller igen rynkor. Fast kanske är syran i krämerna syntetiskt framställd? Vad vet jag…men jag hoppas på det. 

Restylan sprutas ju in i ansiktet och gör verkan – det har jag minsann sett på väninnor- men att smeta hyaluronsyran på huden, är det lika effektivt? Inte har jag sett någon skillnad än, tyvärr.

Nåväl, skönhetsmedels effekter och mer därtill ska vi diskutera vid vårt nästa årliga seminarium som går på temat ”Smink, krämer och allsköns ting”. Det äger rum måndag 26 mars 2012 på Folkets hus i Stockholm. Välkommen!

PS 15/11 2011:  Tur jag känner folk duktigt folk som kan något i ämnet. Jag frågar Ulf Åkerström, ACO hud, om tuppkammarna. Han  informerar  mig om att inga tuppar slaktas för att göra mig slät i hyn. Här är en länk som berättar  att hyaluronsyran som används i skönhetskrämer är biosyntetiskt framställd genom fermentation (jäsning). tp://www.bioresearchonline.com/product.mvc/Hyaluronic-Acid-HyaCare-0001 . Så nu vet vi det!

Kan man inte få slut på korkade produkter som marknadsförs av oseriösa företag?

I går damp ”Vivatap ” från företaget Biosoft ner i vår brevlåda. Vivatap ska ”ge nytt liv till ditt kranvatten. Innehåller 18 tepåsar som ger upp till 36 liter renare och friskare dricksvatten”. På fakturan om 39 kronor läsar jag att eländet ”verkar bakteriehämmande och stärker immunförsvaret”. Dessutom ”tillförs vattnet många viktiga mineraler, och eftersom 2 av 3 personer har brist på kalcium så stärks bentätheten samt gör att muskler, hjärta och nervsystem fungerar optimalt. Den lilla magiska påsen drar till sig föroreningar, bakterier och klor och ger ett ”kjempegott” vatten”.

Hur länge ska oseriösa företag få verka på marknaden? Har tillsynsmyndigheter inga muskler alls i fall som detta? Spelar det roll att företaget är baserat i Norge, som inte är med i EU för att få företaget fällt?

Jag ringer upp Livsmedelsverket. Nej, företag som marknadsför produkter i Sverige oavsett var de är baserade, ska naturligtvis följa svensk lag.

Nu anmäler jag företagets marknadsföring till rätt instans, Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna, eftersom vår brevlåda är belägen i den kommunen, så får vi se vad som händer. Jag anser att marknadsföringen är vilseledande och att företaget använder otillåtna hälsopåståenden.