Nej, nej, nej. Så blev utfallet av vårt ”Dilemma” där vi frågade om det är okej med viss engelsk text på livsmedelsförpackningar eller ej.

En klar majoritet av KfS Medlemspanel och övriga av de 800 personer som röstade tycker att ingen text ska vara på engelska. Utom möjligen namnet på gröten vars förpackning vi tog som exempel. Nämligen gröten ”Great”. Själv tycker jag också att namnet är fyndig.

Vi frågade även Livsmedelsverket som skickade frågan vidare till den kommunala livsmedelstillsynen i Södertälje. De har ansvar för Lantmännen Cerealia som gör varumärket ”Axa”. De sa också nej klart och tydligt till engelsk text och har ålagt Lantmännen Cerealia att ändra produktinformationen. Men det var inte bara den engelska texten som fick anmärkning:

• Information om namn och adress på tillverkare saknas på svenska. På produkten finns endast en webbadress och det är inte tillräckligt.
• Bruksanvisning på svenska saknas.
• Näringsvärdesdeklarationen ska uppges per 100 g alternativt per 100 ml. På AXAs förpackning anges den per 50 g. Man får deklarera näringsvärde per portion om portionsstorleken anges, men det är inte klart uttryckt på förpackningen.
• I näringsvärdesdeklarationen anges inga enheter utan bara värden. Utan enheter säger näringsvärdena ingenting.
• Ingredienserna anges inte i fallande ordning som sig bör.

Tack alla som har sagt sitt och hjälpt oss med vårt Dilemma! Nu vet vi vad som gäller, naturligtvis inte bara för gröten Great utan för alla livsmedelsförpackningar. Viktig text måste anges på svenska.

Uppdatering: Intervju i Rapport längst ner.

Jag har testat senapssill. Upptäckte att alla sillburkar utom en har helt fel jämförpris angivet i butikshyllan.Som kund har man noll koll på vad sillen kostar. Jämförpriset ska anges med  kilopriset på sillen, såsen oräknad, ”om såsen är avsevärt billigare än huvudvaran” enligt prisinformationslagen. Och det måste man ju anse att den är i detta fallet. Medvetet eller omedvetet slarv, okunskap, snikenhet. Inte vet jag. Men jag blir förbannad!

Det började med att jag retat mig på all senapssås som blir kvar när man ätit upp sillen i burken. Knappt hälften är sill, får alltid slänga en massa sås som blir över. Känns det igen?

Nyfiken i en strut köpte jag hem sju olika burkar med senapssill från Coop , ICA och Citygross för att kolla sillinnehållet. Alla burkarna innehåller mer sås än sill, om än bara någon procent.Det skiljer våldsamt mycket i pris, det blev jag också varse. Därför kunde jag inte låta bli att blindtesta sillarna. Vilken är godast? Den dyraste, billigaste eller den mitt emellan?

Smakpanelen: Christian, Malin, Tomas, Charlotte, Carina och Pam

Sagt och gjort. Två av pojkarna, deras flickvänner och två goda vänner fick bli den högst ovetenskapliga smakpanelen när de var hemma på middag i söndags. Sägas ska dock att en är kock och de övriga mycket matintresserade. Vilken av senapssillarna vann? Vilken förlorade?

Bäst blev Torekovs senapssill från Fiskexporten med minst sill 120 gram ( 46 % ) och mest sås 140 gram  (54 %) . Den vann. Som god tvåa kom Falkeskogs senapssill med något mer sill i burken, 49 %.

Sämst ut kom Coops Prima hovmästarssill. Det vill säga Coops premiumprodukt, den som ska vara godast och finast av alla. Fem av sex i panelen var utan att tveka helt överens. Synd. Kanske är det hovmästarsåsen som gör det. ”För söt” angav någon. Men vad jag kan se av ingrediensförteckningen så skiljer sig inte den i ingredienser  från de andra senapssåserna.

Samtidigt med testet upptäckte jag alltså att det är fel jämförpris på sillburkarna. Och apropå det så är nog inte sill den enda varan där det felas.

Jag skickar förstås bloggen till alla livsmedelskedjor med uppmaning att skärpa sig. Ska även ta upp frågan med Konsumentverket. De ska se till  att prisinformationslagen följs. I love jämförpriser! Korrekta sådana…

”OBS” i tabellen anger att Fiskeexportens sill hade fel jämförpris på ICA Maxi, Häggvik, 146:85.

Nej blev svaret när vi frågade vår medlemspanel om det är okej med engelsk text på livsmedelsförpackningar. Förutom att kalla gröten för ”Great”, det kan ganska många acceptera. Jag med.

Vi har talat med Lantmännen som äger AXA som gör gröten Great och redovisat Medlemspanelens åsikter. Anledningen att texten är på engelska är att förpackningen också marknadsförs i både Norge och Danmark. Eftersom man anser att det inte finns plats för alla tre språken skriver man viss text på engelska. Norska hade väl i så fall legat närmare till hands – eller? Det förstås ju lätt av både svenskar och danskar.

Nu anmäler vi förpackningen till Livsmedelsverket, så får vi se vad de säger. Det är lag på att viktig text som till exempel tillagningsanvisningar, ska vara på svenska.

Tack alla röstande och kommentatorer. Det är ovärderligt att få hjälp med våra ”Dilemman”! Så här blev resultatet på frågan: Vilken information på en livsmedelsförpackning är okej att ha på engelska? 800 personer har röstat.

Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:

”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/

Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.

Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder,  släng inte vatten,  släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva  har  jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.

Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga?  Kanske det. Vad säger du?

150 000 tuppar ska slaktas för att ta tillvara hyaluronsyran i tuppkammarna. Det läser jag i ATLs nyhetsbrev. Syran används av läkemedelsbolag till ögonoperationer. Tupparnas kammar innehåller höga halter hyaluronsyra som bland annat används vid operationer av grå starr. Det går inte att hitta andra alternativ av tillräckligt hög kvalitet enligt läkemedelsbolaget. det är okej att slakta tupparna tycker jag, som har en pappa som är nästan blind. Man får ju hoppas att köttet också kommer till nytta…

Men hur många tuppar går åt för att göra oss tillfälligt rynkfria? Restylan är nämligen också baserad på hyaluronsyra läser jag. Och hemma i badrumsskåpet tronar en ansiktkräm med hyaluronsyra. Den fick jag med mig från Tyskland när min vanliga kräm tagit slut. Tar jag mig en titt på burkarna på apotekshyllorna så hittar jag mängder med krämer med syran i. Intressant. De lär vara fuktighetsbevarande och marknadsförs med att de fyller igen rynkor. Fast kanske är syran i krämerna syntetiskt framställd? Vad vet jag…men jag hoppas på det. 

Restylan sprutas ju in i ansiktet och gör verkan – det har jag minsann sett på väninnor- men att smeta hyaluronsyran på huden, är det lika effektivt? Inte har jag sett någon skillnad än, tyvärr.

Nåväl, skönhetsmedels effekter och mer därtill ska vi diskutera vid vårt nästa årliga seminarium som går på temat ”Smink, krämer och allsköns ting”. Det äger rum måndag 26 mars 2012 på Folkets hus i Stockholm. Välkommen!

PS 15/11 2011:  Tur jag känner folk duktigt folk som kan något i ämnet. Jag frågar Ulf Åkerström, ACO hud, om tuppkammarna. Han  informerar  mig om att inga tuppar slaktas för att göra mig slät i hyn. Här är en länk som berättar  att hyaluronsyran som används i skönhetskrämer är biosyntetiskt framställd genom fermentation (jäsning). tp://www.bioresearchonline.com/product.mvc/Hyaluronic-Acid-HyaCare-0001 . Så nu vet vi det!

Kan man inte få slut på korkade produkter som marknadsförs av oseriösa företag?

I går damp ”Vivatap ” från företaget Biosoft ner i vår brevlåda. Vivatap ska ”ge nytt liv till ditt kranvatten. Innehåller 18 tepåsar som ger upp till 36 liter renare och friskare dricksvatten”. På fakturan om 39 kronor läsar jag att eländet ”verkar bakteriehämmande och stärker immunförsvaret”. Dessutom ”tillförs vattnet många viktiga mineraler, och eftersom 2 av 3 personer har brist på kalcium så stärks bentätheten samt gör att muskler, hjärta och nervsystem fungerar optimalt. Den lilla magiska påsen drar till sig föroreningar, bakterier och klor och ger ett ”kjempegott” vatten”.

Hur länge ska oseriösa företag få verka på marknaden? Har tillsynsmyndigheter inga muskler alls i fall som detta? Spelar det roll att företaget är baserat i Norge, som inte är med i EU för att få företaget fällt?

Jag ringer upp Livsmedelsverket. Nej, företag som marknadsför produkter i Sverige oavsett var de är baserade, ska naturligtvis följa svensk lag.

Nu anmäler jag företagets marknadsföring till rätt instans, Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna, eftersom vår brevlåda är belägen i den kommunen, så får vi se vad som händer. Jag anser att marknadsföringen är vilseledande och att företaget använder otillåtna hälsopåståenden.

Är jag sur och otacksam som gnäller över alla rabattkuponger jag  får från KappAhl? Ja kanske, men måttet är rågat när till och med folk står och delar ut  rabattkuponger från KappAhl utanför T-banan. Det hände mig häromdagen. Det var inte många som tog erbjudandet när jag gick förbi. Tycker att företaget förstör sitt varumärke, ständiga rabatter visar ju knappast något större självförtroende. Tydligen är de inte heller någon större hit , läser jag i Dagens Handel.

Om Konsumentföreningen Stockholm  lyckas koppla rabatter på Sister och Brothers till oss medlemmar hoppas jag att de aldrig att de gödslar lika mycket  med kuponger.  Då känns det ju inte som ett erbjudande, då känns det som om man först höjer priset med 25 % för att sedan dra av rabatten. Eller har jag fel?

I december förbjöds kosmetikajätten L’Oréal att ”vid vite om 1 miljon kronor” påstå att deras krämer har vissa effekter och mycket annat.  Har L’Oréal  följt Marknadsdomstolens dom? Nej säger Konsumentombudsmannen (KO), som nu stämmer L’Oréal inför tingsrätten. Företaget är förvånat enligt en blänkare i media. De tycker att de har följt marknadsdomstolens dom till punkt och pricka.

Möjligen glömde L’Oréal att domen förstås också gäller marknadsföring  på internet. 

Det är lite märkligt att media inte mer uppmärksammar att  kosmetikaföretagens yviga reklam har strypts rejält. Eller hur? Det är ändå en jättestor bransch som år efter år har marknadsfört sig på samma sätt. Nu dras klutarna åt i Sverige och på andra håll i världen. Det är bra.

”Ät kött från gräsätande kor så får du i dig de nyttiga omega 3 fettyrorna”. Det kan man ofta läsa.

Det har skrivits spaltmeter om Omega 3 i kött, ochdet nyttiga fettet har  förts fram som ett tungt vägande skäl till varför vi ska äta ekologiskt kött. Ekologiska kor och får äter nämligen mer grovfoder som hö, ensilage och bete än andra kor som äter mer spannmål. Och det ger mer Omega 3 i köttet.

Förvisso, men hur mycket? Är det i halter som spelar roll för vår hälsa?

Nej, vill jag påstå.

Vi ska helst få i oss tre gram Omega 3 fetter per dag enligt Livsmedelsverkets kostråd. Äter vi 200 gram kött per dag ( och det är mycket!) från gräsätande kor så får vi i oss 144 milligram Omega 3*. Det är i och för sig fyra gånger så mycket som från kött från kor som får mer spannmål i fodret. Men ändå… Det är pyttelite i det stora hela.

Välj mycket gärna ekologiskt kött hagmarkskött eller annat kött från djur som har fått äta mycket gräsbaserat foder. Det är bra för korna, det är bra för miljön. Men vill du ha i dig Omega 3 så ät en portion sill, makrill eller lax eller sätt till ett par matskedar rapsolja när du lagar mat. Där kan man snacka om höga halter!

Källa: Jana Pickova, forskare, SLU

I dag har radion ett inslag om att kött- och mejeriindustrin betalar forskning som framhåller LCHF-dieten (Low Carb High Fat =  mycket protein och fett och lite kolhydrater)  som en nyttig och bra diet och bantningsmetod. Det hade förvånat mig mer om forskningsanslag hade saknats från den branschen.

Jag vågar påstå att snart sagt varenda livsmedelsråvara har en forskningsstation bakom sig som petar fram nyttigheter ur maten. Ofta finansieras forskningen av branschorganisationer eller industrin som har ekonomiska intressen av råvaran eller ingrediensen. Forskningsresultaten behöver inte vara fel för det. Är de granskade och publicerade i välrenommerade vetenskapliga tidskrifter ska det vara en garant för att forskningen är gjord på korrekt sätt och att resultaten den aktuella forskningen går att lita på. Sedan måste förstås resultat upprepas i fler studier för att kunna vila på säker grund.

Det man dock kan misstänka är att det är de positiva resultaten som publiceras, medan man håller inne med de studier som inte talar till livsmedlets, råvarans eller ingrediensens fördel. Inte sant?

I dag skriker någon  löpsedel ut hur nyttigt det är med mörk choklad. Flera studier visar detta. Det skulle förvåna mig mycket om kakao eller chokladbranschen saknades som finansiärer av den forskningen.

PS Oj vilket liv det blev på kommentarssajten till Ekots inslag. Det retade upp LCHF-förespråkare till den milda grad. Mängder av kommentarer. Se länken ovan. Många kommentarer handlar om att  LCHFdieten inte alls behöver innehålla mycket kött. 

PSS: Här har branschorganisationen Svensk Mjölk skrivit om sin forskning kring kor och ett uthålligt jordbruk. Jag vet också att deras pengar också går till forskning om  förbättrade djuromsorg, minskad juverinflammationer med mera. Även om statens anslag till forskningen i Sverige är omfattande är det utmärkt att privata forskningsfinansiärer också träder in. Ofta är det en förutsättning för att forskare ska få statliga forskningsanslag.

PSSS Så här jämförde reportrarna växthusgasutsläpp från LCHF-diet med Livsmedelsverkets kostråd