I dag skriver DNs Karin Bojs om sambandet mellan hög konsumtion av kött och charkprodukter och cancer. Bland annat nämns nitrithaltiga charkprodukter som en riskfaktor.

Enligt EUs regler får charkföretag högst tillsätta 150 mg nitrit per kilo chark. Danmark har på grund av kopplingen mellan nitrit och cancer begärt undantag, där får man blanda in 60 – 100 mg beroende på produkt. För EU ekologisk chark är högsta tillåtna gräns 50 mg.

Det verkar som om många charktillverkare i Sverige ligger på den högsta gränsen, ca 140-150 mg.

Nitrit blandas i chark för att skydda mot den mycket elaka bakterien clostridium botulinum, men nitrit påverkar också korvar och annat så de får en mer tilltalande rosa färg.

Det är hög tid att Livsmedelsverket antingen, kräver undantag från EUs regler och sänker den tillåtna halten nitrit i charkprodukter  alternativt går ut med en stark rekommendation till tillverkarna att sänka nitrithalten till åtminstone Danmarks nivå.

Norges livsmedelsmyndighet  har i dagarna antagit nya kostrekommendationer där man bland annat lyfter fram att norrmännen inte bör äta mer än 500 gram tillagat rött kött och chark i veckan.

När får vi ett sådant råd, tro?

Omdiskuterade tillsatser som nitrit och även andra tillsatser kan troligen hållas på en lägre nivå om temperaturen i kyldiskarna sänks.

Uppdatering: Intervju i Rapport längst ner.

Jag har testat senapssill. Upptäckte att alla sillburkar utom en har helt fel jämförpris angivet i butikshyllan.Som kund har man noll koll på vad sillen kostar. Jämförpriset ska anges med  kilopriset på sillen, såsen oräknad, ”om såsen är avsevärt billigare än huvudvaran” enligt prisinformationslagen. Och det måste man ju anse att den är i detta fallet. Medvetet eller omedvetet slarv, okunskap, snikenhet. Inte vet jag. Men jag blir förbannad!

Det började med att jag retat mig på all senapssås som blir kvar när man ätit upp sillen i burken. Knappt hälften är sill, får alltid slänga en massa sås som blir över. Känns det igen?

Nyfiken i en strut köpte jag hem sju olika burkar med senapssill från Coop , ICA och Citygross för att kolla sillinnehållet. Alla burkarna innehåller mer sås än sill, om än bara någon procent.Det skiljer våldsamt mycket i pris, det blev jag också varse. Därför kunde jag inte låta bli att blindtesta sillarna. Vilken är godast? Den dyraste, billigaste eller den mitt emellan?

Smakpanelen: Christian, Malin, Tomas, Charlotte, Carina och Pam

Sagt och gjort. Två av pojkarna, deras flickvänner och två goda vänner fick bli den högst ovetenskapliga smakpanelen när de var hemma på middag i söndags. Sägas ska dock att en är kock och de övriga mycket matintresserade. Vilken av senapssillarna vann? Vilken förlorade?

Bäst blev Torekovs senapssill från Fiskexporten med minst sill 120 gram ( 46 % ) och mest sås 140 gram  (54 %) . Den vann. Som god tvåa kom Falkeskogs senapssill med något mer sill i burken, 49 %.

Sämst ut kom Coops Prima hovmästarssill. Det vill säga Coops premiumprodukt, den som ska vara godast och finast av alla. Fem av sex i panelen var utan att tveka helt överens. Synd. Kanske är det hovmästarsåsen som gör det. ”För söt” angav någon. Men vad jag kan se av ingrediensförteckningen så skiljer sig inte den i ingredienser  från de andra senapssåserna.

Samtidigt med testet upptäckte jag alltså att det är fel jämförpris på sillburkarna. Och apropå det så är nog inte sill den enda varan där det felas.

Jag skickar förstås bloggen till alla livsmedelskedjor med uppmaning att skärpa sig. Ska även ta upp frågan med Konsumentverket. De ska se till  att prisinformationslagen följs. I love jämförpriser! Korrekta sådana…

”OBS” i tabellen anger att Fiskeexportens sill hade fel jämförpris på ICA Maxi, Häggvik, 146:85.

Nu vet vi äntligen någorlunda vilken temperatur  hushållen har i sina kylskåp. Bra! För det är ingen som har kunnat svara på de under de många och långa diskussioner vi har fört med livsmedelsbranschen för att de i sin tur ska sänka temperaturen i butiksdiskarna.

Fyra av tio hushåll vet inte vilken temperatur de har i kylskåpet och många har alldeles för varmt. Det visar en undersökning som Konsumentföreningen Stockholm publicerar i dag.

Nu gäller det att sprida budskapet att kylda varor håller nästan dubbelt så länge i + 4 grader som i + 8 grader och tjata på om att en bra  temperatur i kylskåpet är 4 – 5 grader. Om ett tag så fattar alla galoppen. Och då ska vi nog se att även butikerna rätar in sig i ledet. Eller hur?

I mars 2009 började vi vår aktion för att hejda matsvinnet. Då var vi helt ensamma på banan. Nu kan vi snart lägga av. Nej, det menar jag förstås inte, men trappa ner kan vi…. Vår kampanj har gått så himla bra och i dag är det mängder av organisationer, företag, skolor, hushåll, restauranger,  personalrestauranger, forskare,storhushåll, livsmedelsindustri, livsmedelskedjor, förpackningsindustrin, branschorganisationer, myndigheter och många andra som arbetar intensivt för att minska svinnet. Och inte minst Lantnmännen förstås med sin restdejting. Så jätte roligt!

I dag släpps Livsmedelsverkets råd och en vetenskaplig rapport om hur mat ska förvaras. Hur bra som helst!  Heja! Och grattis Anna-Karin Johansson, miljöansvarig, till fint inslag i går i TVs Rapport.

Livsmedelsverket propagerar, liksom vi har gjort länge, för att ha det kallt i kylskåpen, + 4-5 grader. Mycket märkligt  att de inte säger detsamma till livsmedelsindustri och detaljhandel, som fortfarande envisas med att märka kylda produkter med max + 8 grader, som en rekommendation både till sig själva och oss därhemma. Många diskussioner förs just nu om sänkt temperatur, och det är bra, men en tydligt påpekande från en myndighet vore på sin plats.

Livsmedelsverket – ta nu bladet från munnen och ryt till! Vi vill köpa fräscha varor med bra hållbarhet! Inte sant?

Läser just WWFs pressmeddelande om palmolja och att Coop tillsammans med Lidl är sämst när det gäller att använda certifierad hållbar palmolja, så kallad RSPO. En olja som är bättre för miljön än annan. Mikael Robertsson, miljöchef Coop, hur i  ( h-e höll jag på att skriva men man får inte svära…) kan det vara så? Jag bara undrar???

Mikael Robertsson: WWFs rapport är upplagd på ett poängystem. Anledningen att Coop kommer dåligt ut är för att

• Den nordiska konsumentkooperationen har haft en gemensam inköpsorganisation där medlemskapet har funnits, representerat av Finland. Det inköpssamarbetet avslutades 1 januari 2011 och Coop har helt enkelt inte hunnit att gå in med eget medlemskap. Det har varit så många andra frågor att ta i. Därför fick vi ingen poäng. Coop har varit med och stött RSPO från start.
• I alla varukrav de senaste sex-sju åren , så fort vi har omförhandlat eller köpt nya produkter så har Coop krav på certifierad palmolja. Leverantörer som Findus och andra får ju bra poäng i undersökningen och det är just för att vi och andra ställer krav på RSPO certifierad palmolja i deras produkter. I egna varumärken är det självklart. Men vi har inte räknat ut hur mycket certifierad olja vi har, därför kunde vi inte svara på WWFs formulär, och därför får vi inga poäng för det.
• WWFs frågorna är ställda på ett sätt som inte passar in i vårt arbete, men vi saknar också en övergripande strategi för hur vi ska arbeta med frågan. Våra varukrav är förstås mycket viktiga men vi behöver också en plattform för hur vi ska driva frågan vidare, nyckeltal etc. Det har vi inte i dag och det måste vi skaffa oss. Därför får vi låga poäng och det är bara att beklaga säger Mikael Robertsson.

Okej, det var inte  riktigt lika  illa som jag trodde. Men vi måste från föreningens sida  driva på Coops mer så att Coop arbetar mer strategiskt  med viktiga frågor som denna. Det här är inte bra…

Om man kan åka till månen, varför kan man inte göra adventsljusstakar som lyser? När jag packade ner elljusstakarna förra året så fungerade de. Nu får jag inte liv i en enda. Jag blir tokig!

I torsdags deltog jag i en debatt på Kemikalieinspektionens seminarium ”Giftfri vardag”. Bland annat handlade det om alla hormonstörande ämnen vi har mitt ibland oss. Studier från Danmark är alarmerande, bland annat handlar det om sjunkande spermiekvalitet hos män och vi ser samma trend i Sverige. Danskarna har förbjudit parabener, en sorts konserveringsmedel som finns i kosmetika, shampon och så. Man misstänker att de är hormonstörande. ”Fri från parabener” är ett marknadsföringsmantra även i Sverige.

Nu har EUs vetenskapliga kommitté återigen tittat över parabenerna och kommit fram till att det inte är någon fara. Vanlig soja innehåller långt mycket mer hormonstörande ämnen än parabener, det gäller att ha perspektiv på vad som innebär risk menar EU. Och när jag frågar runt  under semiariedagen så menar flera jag talar med att parabenerna knappast utgör någon risk. Riskfyllt kan det däremot vara att byta ut dem mot annat som man har sämre koll på.

Hej och hå, vad ska man tro och vem ska man tro på? Det är sannerligen inte lätt att hänga med. Ungefär 1,3 miljarder kronor har EU länderna hittills lagt ner på forskning kring hormonstörande ämnen. Och mer forskning behövs.

Praliner. I veckan var Anders och jag på Maraboufabriken i Upplands Väsby. Jag älskar industribesök och blir som vanligt alldeles häpen när jag ser alla maskiner som i princip gör samma sak som vi gör i köket hemma, men så himla mycket snabbare. De är så  sinnrikt uttänkta! Otroligt med vilken precision  små teleskoparmarna med sugproppar plockar ner rätt pralin i rätt fack i Aladdinlådan. Sist placeras trillingnöten, den tillverkas för sig. För ungefär 15 år sedan sköttes fabriken av 1400 personer, i dag är de 300. Nästa år kommer 100 % av kakaon i Marabous chokladfabrik att vara certifierad av Rainforest Alliance. Mycket bra.

”Kött som krydda”. Det begreppet  myntade Christina Möller, färgstark, klok och tidigare vd för Coop Provkök. Ät bara en liten bit kött men då av yppersta kvalitet menar Christina. Så klokt!

Vi äter mer kött än någonsin i Sverige och globalt. Det håller inte i längden.  De negativa konsekvenserna i världen för människor och miljö blir för stora. Vi i den rika världen måste dra ner på köttätandet. Hur det ska gå till vet jag inte, men att börja tänka ”kött som krydda”  är en riktigt god idé.

För övrigt tycker Gunilla Skoglund, som är förtroendevald i vår förening, att kött som är förpackat i en så kallad skyddande atmosfär är segt och smaklöst. Gunilla har skrivit till både Coop, branschorganisationer och slakterier i ärendet. Gunilla med flera engagerar sig för att  få fram ett kött i butiksdiskarna vars kvalitet man kan lita på. Läs vad Gunilla skriver.

Är man road och har all tid i världen, kan man precis som Mats-Eric Nilsson i Svenska Dagbladet i dag experimentera med olika kryddor som kanel, chili, vitvinsvinäger och annat för att få till en god soppa. Eller så kan man tillsätta en äkta buljong, egenhändigt kokt på köttben eller fiskrens , kycklingskrov, grönsaker etc.  Brukar själv koka räkskal på spisen med lite vatten efter en räkfrossa och frysa in. 

Visst! Men nu är inte alla så himla roade av att laga mat. Kan man då inte få använda en buljongtärning utan att behöva känna sig som en sämre människa? Har slagit ett slag för Knorrs ekologiska buljongtärning och gör det igen. Den tycker i alla fall jag är god. Javisst, den innehåller jästextrakt som är finsmakarnas nya hatobjekt  efter natriumglutamatet, men i övrigt så är den inte ”E-nummerstinn” som Mats- Eric skriver. Det har hänt mycket på den fronten sedan hans bok ”Äkta vara” kom ut. Heja!

Nåväl, se här ingrediensförteckningen för buljongtärningen: Salt, vegetabiliskt fett, jästextrakt, maltodextrin, stärkelse, kycklingkött ( 4,0 %), kycklingfett, arom, lökpulver, kryddor, persilja, kryddextrakt. Maltodextrin och stärkelse antar jag man har i för att tärningen ska hålla ihop. (För att kunna läsa ingrediensförteckningen  fick jag dock ställa mig under den kraftigaste lampan i hela huset, men texten var så gott som oläsbar ändå. Skäms Knorr! )

I kokböckernas recept kan man ju ange ”ta en buljongtärning eller tillsätt ytterligare kryddor si och så..”för att inte slentrianmässigt  föreslå buljongtärningar. Men sluta hacka på buljongtärningar och dra alla över en kam, de är en bra genväg i köket. Tycker jag!

Fy tusan vad svårt det är att hålla koll. Läste en debattartikel i GP häromdagen, av en företrädare från miljöorganisationen Ren åker- Ren mat. Spannmålen i Kungsörnens mjöl gödslas med slam skrev de och redovisade förhållandevis höga siffror av uppmätt kadmium i fullkornsmjöl, ett ämne som vi bör ha i oss i så låga mängder som möjligt, inte minst barn. Kadmium påverka njurarna negativt.

Konstigt tänkte jag, gödslas Kungsörnens mjöl med slam? Har för mig att Kungsörnens har kontrakt med odlarna av brödsäd att de inte ska gödsla med slam.  Uj,uj, uj det var inte bra…tänker jag.

Men debattörerna ljuger. Jag blir så himla arg. Kungsörnens mjöl gödslas inte alls med slam. Det säger Claes Johansson, Lantmännens  miljöchef, när jag talar med honom. 

Hur tusan ska man som vanlig konsument kunna hålla koll, när till och med jag som har det som arbete har svårt att skilja agnarna från vetet?

Ren åker- Ren mat är starka motståndare till slamgödsling på åkermark. De har de all rätt i världen att vara och det är utmärkt att den diskussionen förs. Men kör för tusan med schyssta metoder! Ljug inte! Miljöfrågorna kommer inte ett endaste steg framåt om miljöorganisationer far med osanning. Skäms!

Nu ska jag försöka få fatt på Semper. Har nämligen för mig att de har ett väldigt lågt gränsvärde för deras fullkornsvällningar och gröter. Återkommer!

PS Kadmium finns naturligt i marken, och på vissa ställen som i Blekinge i höga halter. Dessutom tillförs det från luften, det finns i handels- och stallgödsel ( jämförelsevis lite i Sverige dock) samt kan tillföras via slam från reningsverken. Fullkornsmjöl för övrigt innehåller alltid mer kadmium än vanligt siktat mjöl eftersom skalet siktas bort där kadmiumet har fäste,  se debattartikeln.

PSS 7 okt: Här är ett nytt inlägg från Claes Johansson på Lantmännen samt kommentarer

PSS 8 oktober: Det pågår en högljudd diskussion angående GPs artikel med till dags dato 72 kommentarer, varav många lärorika för den som vill veta mer. 

PSS 8 oktober: Pratade med Semper igår. Nej, deras spannmål till barnmat får inte ha slamgödslats sedan lång tid tillbaka, och de sätter egna (låga) gränsvärden. Eftersom kadmiumhalten skiljer sig från år till år beroende på årsmån, skörd, storlek på kärnor etc kan kadmiumhalten variera och därmed Sempers  gränsvärde. De använder spanmål med så lågt innehåll av kadmium som möjligt varje år. Och som samtidigt uppfyller Sempers övriga kvaliteskrav förmodar jag.

Var i Köpenhamn i helgen. Vilken helskön stad! Kunde inte låta bli att ta mig en titt i livsmedelsbutiker, min vana trogen.

Danskarna förvarar sina livsmedel i + 5 graders temperatur  i hela kylkedjan. Det gör inte vi. I Sverige står det ”förvaras vid max  + 8 grader” på förpackningarna. Det gör att hållbarheten på maten blir mycket kortare. Det gör att  vi slänger av mat i onödan. Detta har jag tjatat om tidigare, och tänker fortsätta med till dödagar, eller tills livsmedelsbranschen har tagit sitt förnuft till fånga och sänkt temperaturen i kyldiskarna.

Alla företag med självaktning gör i dag åtaganden för att minska energianvändning och sin klimatpåverkan. Men innan man har kommit överens om att sänka temperaturen i hela kylkedjan* blir jag inte så imponerad.  Sätt dörrar på kyldiskarna så sänks temperaturen samtidigt som energiförbrukningen minskar!   Win/ Win alltså. Börja nu!

Visst sker det massor av inititativ för att minska matsvinnet just nu.  Det är utmärkt!!! Och det sker också diskussioner om sänkt temperatur. Häromdagen deltog jag i ett sådant möte på SP i Borås. Men det går trögt, för hela kedjan måste vara med på noterna och det är den inte i dag.

Det handlar om pengar för det finns mängder av gamla kyldiskar som inte går att sätta dörrar på säger en del.  Javisst handlar det om pengar säger jag. Våra pengar, när vi tvingas kasta mat i förtid.

Jag kommer inte att ropa halleluja förrän temperaturfrågan är löst.

*) Kylkedjan = Livsmedelsindustri – lager- distribution/transport- butiker. Anges + 5 grader på förpackningarna tillsammans med annan information, så sänker säkert  hushållen temperaturen i kylskåpen. Vilken temperatur som råder hemma i kylskåpen  i dag vet vi inte- det ska vi ta reda på.