I dag börjar Stockholm World Water Week där världens vatten sätts i fokus. Scandic hotel är en av de stora sponsorerna. Heja Scandic, och heja Stockholm International Water Institute, SIWI, som håller i trådarna för vattenveckan.

Scandickedjan gör en stor affär av att man inte längre säljer vattten på flaska på restaurangerna, som ett led i arbetet att bidra till bättre miljö.

Men varken i alla pressmeddelanden som går ut eller på deras webbplats talar man om att de tar rejält betalt för vattenkarafferna. Närmare 60 kronor litern kostar det att få bubbelvatten tillverkat av filtrerat kranvatten på Scandics restauranger.

Jag har retat mig på det förr, och gör det i dag också.

Öppenhet och ärlighet  är ledord för företag i dag. Jag har mycket stor respekt för Scandic hotels miljöarbete. Men jag blir helt enkelt besviken att de inte är ärliga och också redogör för att de tar ordentligt betalt för vattnet.

Det är inget fel att tjäna pengar på sitt miljöarbete. Men med Scandics information förleds man att tro att övergången till kranvatten mer eller mindre är en ideell handling från Scandics sida. Det gillar inte jag.

I dag åker min kollega Anna Carlsson till Sveriges Lantbruksuniversitet. Där presenterar hon  fyra projektidéer för de duktiga fjärdeårsstudenterna på kursen Agrosystem. Ett projekt handlar om att  förutsättningslöst, med två Coop butiker som bas, undersöka vilka rutiner etc. som skulle behövas för att man på ett enkelt sätt kan hämta mat som annars skulle kastas. För att sedan distribueras till ideella organisationer som Frälsningsarmen med fler utan att livsmedelssäkerheten äventyras. För- och nackdelar, ekonomiska hinder, varumärkesfrågor och lagstiftningsfrågor ska studenterna bland annat grotta sig ner i. I projektet samverkar vi med företaget Allwin, och Coop förstås.

Hoppas studenterna nappar! Det är ett bra och nyskapande projekt. Precis som SLU-projektet ”Maten som försvann” från i våras.

Fredrik Kagg, försäljningschef, Konsum Knäred  installerade en ny frukt- och gröntkyl med dörrar, och blev jätteförvånad. Den nya disken sattes in i juni. Under juli ökade frukt- och gröntförsäljningen med 10,5 procent jämfört med samma tid förra året. Och grönsakerna håller sig fräscha mycket längre. Svinnet minskade med 20 procent. och energikostnaderna har gått ner.

Med den nya disken kan sortimetet av känsligare produkter öka, som knippmorötter och känsliga frukter. Den vanliga frukten exponeras som tidigare på ett fruktbord och vissa grönsaker ska ju också förvaras i lite varmare, som t ex gurka.

Och kunderna har bara berömt den nya disken!

Fredrik tror att han snabbt kommer att tjäna in hela extrakostnaden.

Lönsamhet och miljöengagemang går oftast hand i hand. Heja Konsum Knäred.

Så fram för fler dörrar på fler kylar! Och sänk temperaturen i chark- och delikatessdiskarna. Max 8 grader är för hög temperatur.

I förra veckan skrev Karin Ahlborg i Aftonbladet en dräpa om mejeriernas takåsförpackningar och i dag intervjuas jag med flera i Radio Stockholm om frågan.

Som sagt, jag är fortfarande starkt kritisk till takåsförpackningarna för att de är så svåra att tömma. Lågt räknat så stannar säkert 2000 ton fruktyoghurt kvar totalt i förpackningarna, till ingen nytta, varje år i Sverige. Vilken förstöring av pengar och miljö!

Men takåsförpackningarna är här för att stanna, ett tag i alla fall. Så titta på videon med min söte son som visar hur man tömmer förpackningarna på enklaste sätt.

Ortsborna kring Peking lider stora kval till följd av sina stinkande soptippar. I hopp om att komma till bukt med stanken föreslår myndigheterna att 100 deodorantkanoner ska lösa problematiken.

I en artikel i HD framgår att de särskilt framtagna kanonerna skjuter ut en vätska som är tillverkad av ett växtextrakt som har till uppgift att dölja den värsta stanken. När detta gjorts läggs soporna under ett täcke som ytterligare ska angripa odören.

Forskare är dock inte helt övertygade om att deodorantkanoner är den bästa lösningen på problemet. Enligt TT-Reuters säger professor Nie Yongfeng att kanonerna är stankneutraliserande verktyg som endast bör användas under särskilda omständigheter. De kan med andra ord inte användas 24-7.

Pekings invånare producerar 18 400 ton hushållsavfall varje dag. Mer än 90 procent av dessa landar på någon av stadens soptippar. I Sverige landar knappt något hushållsavfall på våra soptipparna, eller deponier som det heter. Avfallet bränns upp och blir till energi eller jord eller biogas eller så samlas det in och blir till nya råvaror .

Den vägen går säkert kineserna också, de är bara att de börjar lite senare än vi.

Källa: TT-Reuters, HD.

Jag blev uppringd av en reporter på Sydsvenskan i helgen. Han berättade om en riktigt fånig tävling som ICA Maxi handlare hade satt igång. Inför skolstarten ordnade de en tävling för barn som besökte butikerna. De skulle kasta bananer genom hål. Riktiga bananer. Och då vet ni hur det går. Splasch säger det. De blir oätbara.

Alla som har besökt en bananodling, och det har jag, vet hur enormt arbetskrävande det är att odla och packa bananer. Vi vet också hur mycket kemiska svampbekämpningsmedel som går åt för att få en hyfsad produktion i de länder där svampen grasserar.  På ICA Maxi slängdes bananer på golvet, som en kul grej.

Jag hade inga svårigheter att ge Sydsvenskan en kommentar. Det finns två ord som passar bra, ”omdömeslöst” och ”respektlöst”.

Det tycker även Kerstin Lindvall, som är ansvarig på ICA AB för  Kvalitet och socialt ansvar. Det är absolut inget ICA-handlare ska hålla på med, säger hon när jag ringer upp och frågar om det verkligen kan vara sant. Hädanefter kastar barnen tennisbollar eller plastbananer och i pris får de bananer att ta med sig hem och äta säger Kerstin.

Bra tycker jag. ”Släng inte maten”! Läs gärna mer om hur vi minskar matsvinnet.

I förrgår skrev jag ett inlägg om silverjoner och silversalter, med anledning av två debattartiklar i SvD där åsikter bröts mot varandra.  Ämnena har en antibakteriell funktion i bl.a. sköljmedel när man tvättar kläder.

Vem har rätt om ämnenas miljöpåverkan- tillverkaren Polygiene  eller Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten?

Härär Anders Finnsons, SvensktVatten, svar på min fråga:

”Precis som du skriver i din blogg är det ju oerhört viktigt att vi baserar våra utspel på fakta – annars kan vi i förlängningen inte påverka. Innan vi skrev DNdebattartikeln gjorde vi en grundlig genomgång av både silvrets miljöpåverkan och olika silverprodukter som säljs till konsumenter.

Vi har baserat debattartikeln på bl a på Stockholms stads projekt ”Nya gifter – nya verktyg”, Göteborgs genomgång av antibakteriella ämnen i konsumentprodukter, ett antal forskningsartiklar om silver samt tyska miljödepartementets rapport om silver.

Under resans gång har vi vid flera tillfällen varit i kontakt med Polygiene och berättat vad vi tycker om deras (och liknande produkter). Polygiene har hela tiden svarat ungefär det som står i deras DNdebattreplik.

Det enda som är korrekt i Polygienes replik är att silversulfid inte är speciellt giftigt för vattenlevande organismer.
Vi anser däremot att det inte går att hävda att allt silver blir silversulfid i avloppet och att denna nybildade silversulfid ej påverkar avloppsvattenreningen eller i en framtid övergår till annan form när den kommit ut i vattenmiljön/sedimenten.
Det går inte heller att hävda att silversulfiden ej skulle orsaka miljöproblem i bottensedimenten nedströms reningsverken.
När det gäller kvaliteten på slammet så är silver den metall som vi behöver arbeta allra hårdast med för att få ner till långsiktigt hållbara koncentrationer.

Polygiene låter det även framstå som att deras sköljmedelsprodukt är märkt med  Bluesign. Detta är helt fel, däremot finns det en textilfiber som tagits fram av Polygiene som är Blusesign märkt. Jag ställde frågan direkt till Bluesign när jag hade ett möte med dem i vintras om det nu KO-anmälda sköljmedlet kunde Bluesignmärkas. ”En sådan sköljprodukt kan aldrig bli Bluesignmärkt” var Bluesigns svar.”

Anders Finnson, Svenskt Vatten

Jag läser just Centerpartiets nyss publicerade ”21 punkter för mer miljösmart mat”. Bland annat vill Centern göra ett handlingsprogram för att minska matsvinnet med 20 procent till år 2015. Precis som vi har krävt.

Så bra.

Det borde inte vara svårt att få med samtliga partier på den vagnen, konstigt vore  annars.

Uppdatering! Läs Miljödepartementets svar på vår skrivelse om att ett mål för minskat matavfall borde införas.

Svenskt Vatten och Naturskyddsföreningen anmäler företaget Polygiene till Konsumentombudsmannen för vilseledande marknadsföring. Polygiene säljer ett medel med silversalt som ska ta bort bakterier när man tvättar kläder.

I dag skriver företagets vd på DN debatt att Svenskt Vatten och Naturskyddsföreningen har fel.Kemikalien inte har någon negativ påverkan på vattenmiljön, silverjonerna förenar sig med svaveljoner till olösliga silversulfider som enligt en Institutet för Vatten och Luftvårdsforskning ( IVL) inte är farliga för vattenlevande organismer.

Att driva konsument – och miljöfrågor är inte lätt. Det är mycket möjligt att jag hade reagerat med ryggmärgen om någon journalist hade stoppat micken under truten på mig och bett om ett uttalande om silverjoner i tandkräm eller silversalter i tvätten. Risken finns att jag hade förfasat mig utan att riktigt veta.

Därför är det en god regel, att alltid ta kontakt med tillverkaren eller leverantören för att få reda på mer och höra den andra sidan av saken, innan man uttalar sig. Den devisen försöker vi att leva efter, och det har räddat mig många gånger från att trampa i klaveret. Att anmäla företag till myndigheter och kritisera företag i medier och det sedan visar sig att man är helt fel ute är ungefär det värsta som kan hända en organisation som vill driva opinion och påverka.

Förlorar man trovärdigheten går det inte att påverka alls. Då lyssnar ingen.

Det knepiga i kråksången är att våga sticka ut hakan även om man inte är påläst till 110 procent. För det kan vi aldrig bli. Den frågan brottas vi ständigt med.

Hur som helst. Hur det är med silversaltets påverkan på miljön eller förmåga att bidra till resistenta bakterier vet jag inte i dag. Har Polygiens vd rätt eller Svenskt Vattens? Jag vet inte. Men att vi ska omge oss kontinuerligt med starka antibakteriella medel i munhålan, på kläder, i möbler och andra pryttlar, är jag, liksom Naturskyddsföreningen och Svenskt Vatten rent allmänt mycket skeptisk till. Vi har agerat tidigare i frågan.

Så även jag uppmanar: Köp inte produkterna!

Jag har fnyst lite åt initiativet att märka livsmedel med en så kallad ”klimatmärkning”. Det gör jag inte längre.

Kväveframställning för handelsgödsel orsakar stora lustgasutsläpp (även kallad konstgödsel eller mineralgödsel, d v s motsatsen till stallgödsel som kommer från djuren)  Lustgas är den värsta växthusgasen,  nästan 300 gånger så potent som koldioxid. Bland annat därför kritiseras handelsgödseln, och det ekologiska jordbruket har sagt nej.

Lite på håll har jag de senaste åren hört talas om Yaras (jättelikt globalt företag som säljer handelsgödsel, f d Norsk Hydro) ansträngningar att genom katalysatorteknik minska utsläppen av lustgas vid framställningen av handelsgödsel.

Nu fick jag äntligen tid att luska i hur långt de har kommit. Och bingo!!! De har kommit långt. All kvävehandelsgödsel som Yara säljer  på den svenska marknad är framtagen med katalysatorteknik, vilket nästan halverar utsläppen av växthusgaser, från 7 kg koldioxidekvivalenter per kg N (kväve)  till 4 kg. Och det går att komma ner till 3 kg.

Men så bra!

Värdelöst är däremot att katalysatortekniken inte används för all handelsgödselframställning överallt i världen, den lär inte vara påtagligt dyrare. Till exempel så  köps en tredjedel av all kväve som används i lantbruket i Sverige in från från Ryssland, Polen med fler länder. Där finns inte tekniken utan den släpper ut mängder av växthusgaser.

Jag talar med Yara, de är inte så bekymrade. Det blir kommer koldioxidavgifter  på handelsgödsel om några år , så framöver tvingas alla tillverkare att använda bästa möjliga teknik.

Varför inte redan nu undrar jag. Tekniken finns ju?

Från att ha varit ganska negativ till klimatmärkningen börjar jag nu bli  positiv. Alla företag som vill klimatmärkas, vilket jag hoppas blir många, måste använda gödning framtagen med katalysatorteknik. Så bra. Jag ska titta efter den märkningen.

Jag är nämligen inte principiellt emot handelsgödsel. Rätt använd och med en bra växtföljd är det ett bra  medel för att få bra skördar. Den mesta mat vi köper är producerad med hjälp av kvävegödselmedel. Då är det bra att den framställs med bästa möjliga teknik.

Johan Cejie från KRAV, miljöminister Andreas Carlgren, Elisabeth Gauffin från Sju Gårdar och Sören Persson från Svenskt Sigill presenterar klimatmärkningen 15 juni 2010.