Vi äter ännu mer kött än DNs uppgifter i dagen tidning. 63,5 kilo kött per person och år skriver DN, en ökning med 1,8 kilo kött på ett år. Men det är värre än så. Kycklingköttet är inte med i statistiken. Konsumtionen av kyckling har fördubblats på tio år. I dag äter vi 18,2 kilo kyckling , en ökning med 4,6 procent på ett år. Totalt äter vi alltså 81,7 kilo kött i genomsnitt per person och år, inräknat spädbarn, åldringar och vegetarianer, så egentligen mycket mer än så i genomsnitt per ”normalkonsument”- eller hur man nu ska uttrycka det.

Men det är heller inte riktigt hela sanningen. Kött krymper vid tillagning, fett skärs bort ( kanske) och vi äter inte ben. Om det till nöds skulle vara ben på styckningsdetaljerna, det är det knappast någonsin numera. Så mindre än 81 kilo hamnar till slut i våra magar

Oavsett, vi äter massor mer kött än vi gjorde för tjugo år sedan. Och det tror inte jag är bra, vare sig för hälsan eller planeten.

Häromdagen fick vi ett brev från en medlem. Per blir inte glad när han får vårt medlemsblad ”Medlem Stockholm” skriver han, och jag känner mig riktigt träffad. Hör här:

”Jag blir sannerligen inte glad när jag får något skriftligt från er. Alltid kritik och pekpinnar mot oss som handlar hos er. Nu sist får vi skäll och påstås slänga 20-25 procent av vår mat. /…/ Vidare klagar ni på att vi slänger vatten. /:::/ Tidigare har ni kritiserat att vi inte stänger av TVn på natten/…/

Klaga i stället på all reklam, alla energislukande evenemang och alla eluppvärmda indrottsarenor men lämna oss vanliga människor i fred. Jag ser INTE fram mot era hurtfriska men sadistiska pekpinnar i nästa numer. Ni låter som en del präster från förr som hotade med helvetet om församlingen inte gjorde bot och bättring.” Så avslutar Per sitt brev.

Det ligger en hel del i Pers resonemang. Staplat på varann kommer föreningen ofta med pekpinnar. Släng inte mat, släng inte kläder,  släng inte vatten,  släck ljuset , köp ekologiskt och rättvisemärkt, ät inte så mycket kött, gör si och gör så….Medan vi själva  har  jättekonsert på Globen i veckan som slösar energi och Coop som vi äger, skickar ut mängder med tryckt reklam i brevlådorna.

Vår verksamehtsidé är att föreningen ”ska verka för att medlemmarna i sin konsumtion kan bidra till en hållbar utveckling för människor och miljö”. Men är vi alldeles för tjatiga och pekpinneaktiga?  Kanske det. Vad säger du?

Läser just WWFs pressmeddelande om palmolja och att Coop tillsammans med Lidl är sämst när det gäller att använda certifierad hållbar palmolja, så kallad RSPO. En olja som är bättre för miljön än annan. Mikael Robertsson, miljöchef Coop, hur i  ( h-e höll jag på att skriva men man får inte svära…) kan det vara så? Jag bara undrar???

Mikael Robertsson: WWFs rapport är upplagd på ett poängystem. Anledningen att Coop kommer dåligt ut är för att

• Den nordiska konsumentkooperationen har haft en gemensam inköpsorganisation där medlemskapet har funnits, representerat av Finland. Det inköpssamarbetet avslutades 1 januari 2011 och Coop har helt enkelt inte hunnit att gå in med eget medlemskap. Det har varit så många andra frågor att ta i. Därför fick vi ingen poäng. Coop har varit med och stött RSPO från start.
• I alla varukrav de senaste sex-sju åren , så fort vi har omförhandlat eller köpt nya produkter så har Coop krav på certifierad palmolja. Leverantörer som Findus och andra får ju bra poäng i undersökningen och det är just för att vi och andra ställer krav på RSPO certifierad palmolja i deras produkter. I egna varumärken är det självklart. Men vi har inte räknat ut hur mycket certifierad olja vi har, därför kunde vi inte svara på WWFs formulär, och därför får vi inga poäng för det.
• WWFs frågorna är ställda på ett sätt som inte passar in i vårt arbete, men vi saknar också en övergripande strategi för hur vi ska arbeta med frågan. Våra varukrav är förstås mycket viktiga men vi behöver också en plattform för hur vi ska driva frågan vidare, nyckeltal etc. Det har vi inte i dag och det måste vi skaffa oss. Därför får vi låga poäng och det är bara att beklaga säger Mikael Robertsson.

Okej, det var inte  riktigt lika  illa som jag trodde. Men vi måste från föreningens sida  driva på Coops mer så att Coop arbetar mer strategiskt  med viktiga frågor som denna. Det här är inte bra…

Hur kan 200 000 lågenergilampor, med farligt kvicksilver hamna i glasåtervinningen? Jag bara undrar. De ska ju hålla så jättelänge, 6 – 15 gånger längre än en glödlampa. Då måste ju mängder av lampor antingen ha gått sönder eller slutat fungera tidigare än vad man trott. Lågenergilampor är trots allt är något ganska nytt och många ännu inte har växlat om från vanliga glödlampor. Det var bara en fundering apropå Svenska Dagbladets utmärkta artiklar i veckan…. 

I Frankrike har många butiker insamlingskärl för uttjänta mobiltelefoner och annat smått elektronikskrot, och om jag inte missminner mig även lågenergilampor.  Tror mig ha sett det i Sverige också. Om plats finns i butikerna vore det ju väldigt bra. Det får inte vara krångligt att lämna miljöfarligt avfall. Det är det i dag.

Fast när det gäller glödlampor , och inte minst lågenergilampor, är problemet att vi överhuvudtaget inte har vetat var vi ska göra av dem när de går sönder. Och att det är kvicksilver i lamporna är nog en nyhet för många. Naturskyddsföreningen föreslog pant på lamporna i går. Bra idé.

Om man kan åka till månen, varför kan man inte göra adventsljusstakar som lyser? När jag packade ner elljusstakarna förra året så fungerade de. Nu får jag inte liv i en enda. Jag blir tokig!

I torsdags deltog jag i en debatt på Kemikalieinspektionens seminarium ”Giftfri vardag”. Bland annat handlade det om alla hormonstörande ämnen vi har mitt ibland oss. Studier från Danmark är alarmerande, bland annat handlar det om sjunkande spermiekvalitet hos män och vi ser samma trend i Sverige. Danskarna har förbjudit parabener, en sorts konserveringsmedel som finns i kosmetika, shampon och så. Man misstänker att de är hormonstörande. ”Fri från parabener” är ett marknadsföringsmantra även i Sverige.

Nu har EUs vetenskapliga kommitté återigen tittat över parabenerna och kommit fram till att det inte är någon fara. Vanlig soja innehåller långt mycket mer hormonstörande ämnen än parabener, det gäller att ha perspektiv på vad som innebär risk menar EU. Och när jag frågar runt  under semiariedagen så menar flera jag talar med att parabenerna knappast utgör någon risk. Riskfyllt kan det däremot vara att byta ut dem mot annat som man har sämre koll på.

Hej och hå, vad ska man tro och vem ska man tro på? Det är sannerligen inte lätt att hänga med. Ungefär 1,3 miljarder kronor har EU länderna hittills lagt ner på forskning kring hormonstörande ämnen. Och mer forskning behövs.

Praliner. I veckan var Anders och jag på Maraboufabriken i Upplands Väsby. Jag älskar industribesök och blir som vanligt alldeles häpen när jag ser alla maskiner som i princip gör samma sak som vi gör i köket hemma, men så himla mycket snabbare. De är så  sinnrikt uttänkta! Otroligt med vilken precision  små teleskoparmarna med sugproppar plockar ner rätt pralin i rätt fack i Aladdinlådan. Sist placeras trillingnöten, den tillverkas för sig. För ungefär 15 år sedan sköttes fabriken av 1400 personer, i dag är de 300. Nästa år kommer 100 % av kakaon i Marabous chokladfabrik att vara certifierad av Rainforest Alliance. Mycket bra.

Odling av jätteräkor vid våra svenska pappersbruk kan bli verklighet om två år. Spännande forskning tycker jag. Inte minst om räkorna kan  samodlas med tilapia, en fisk som kan leva gott på vegetabilier.

Själv åker jag och tittar på certifierad ekologisk jätteräkodling i Vietnam i vinter. Det ska bli intressant att med egna ögon se hur den fungerar. Jag ska också försöka besöka någon forskningsstation eller universitet i Thailand eller Vietnam som kan berätta om arbetet med att  få fram mer hållbar räkproduktion.

Naturskyddsföreningen och jag har lite olika åsikter i frågan. Jag tror nämligen inte att vi någonsin kommer att få hejd på odling av tropisk räka. Därför gäller det att utveckla så bra metoder som möjligt och sätta stopp för den odling som inte håller måttet. Naturskyddsföreningen är mer hoppfull och tror att man på sikt, med en stark global opinion och bojkott,  kommer att lyckas få slut på all odling. Föreningen anser att det inte går att bedriva räkodling som är okej ur miljösynpunkt. Vi får se hur det går.

I onsdags deltog jag i en paneldebatt om klimatet. Arrangörer var bland andra Hagainitiativet,  Naturskyddsföreningen och Svenska Kyrkan. Det var ett himla bra och intressant möte  med många kloka och initierade talare på ett nästan fullsatt Rival. Bland andra Johan Rockström som alltid är suveränt bra, Thomas Kåberger klok som en pudel, och en tänkvärd  biskop från Lund, Antje Jackelén.

 Själv var jag tvungen att avvika till lunch. Men det är inte hela världen. Jag älskar internet, som gör att man kan få hela seminariet hem till sig och titta i lugn och ro. Ett tack till Naturskyddsföreningen som filmade. Här är länken:http://blogg.naturskyddsforeningen.se/mona/2011/10/27/sverige-kan-presentationer-och-filmklipp/

Strålningen är skadlig och lågenergilampan sparar ingen energi. Det säger miljöingenjören Solveig Silverin i en insändare i Sundsvalls Tidning. Lobbyister fick EU att anamma lagen om att alla vanliga glödlampor ska bytas ut till lågenergilampor, påstår Solveig. Intressant!

Inte vet jag om hon har rätt,  men är det något jag avskyr så är det faktiskt lågenergilampor. Möjligen har jag köpt på mig fel sort, för de sprider så himla tråkigt och dåligt ljus. Och att Strålsäkerhetsmyndigheten varnar för att ha lampan på mindre än 30 centimeter från kroppen enligt Solveig, hade jag ingen aning om. Sänglampan är väl 10 centimeter ifrån mitt huvud, läslampan i soffan kanske 20 centimeter. Kvicksilvret har man ju hört talas men att de skulle avge någon inte så hälsosam radiofrekvent strålning  (vad det nu är) vissste jag inte.

Fast vad säger Strålsäkerhetsmyndigheten med egna ord?  Läser man myndighetens  information om lågenergilampor så verkar man inte behöva oroa sig. Synd tycker jag, jag hade gärna slängt ut mina med buller och bång! (Om det hade funnits något lika energieffektivt alternativ förstås…).

Var hittar jag en lampa med varmt vackert sken som samtidigt ger bra belysning? Någon? Taklampa till exempel? Läslampa?

Finns det nanopartiklar i maten på butikshyllorna?

Ja förvisso, naturligt förekommande sådana som till exempel vissa proteiner finns i maten. Men nanopartiklar som medvetet tillförs maten för att på ett eller annat sätt förbättra näringsvärden, smak, konsistens eller på andra sätt ändra livsmedlets egenskaper finns inte på marknaden ännu, och lär inte komma på ett bra tag heller.

Det var den samfällda bedömningen vid Kungliga Skogs-och Lantbruksakademiens( KSLAs) seminarium i går. Skälet är att regelverket är strängt och säkerhetsbedömningarna blir för svåra, omfattande och dyra. Livsmedelsförpackningar som förbättrats med hjälp av nanoteknik kan däremot dyka upp på marknaden. Där är jag positiv! Tänk yoghurt- och ketchupförpackningar där allt innehåll åker ut i ett huj! Det vore verkligen en innovation, och där är riskvärderingen lite enklare. Då gäller det bland annat att se till att partiklarna stannar i förpackningen och inte migrerar till maten. 

Inom en vecka ungefär så läggs alla föredrag ut på www.ksla.se. Läs och begrunda! Det är ett väldigt spännande område som ger stora möjligheter. Men, som vanligt med alla ny teknik, det gäller att hålla tunga rätt i mun så att vi inte drar på oss nya problem.

Tack alla duktiga föreläsare, och tack all publik som kom med kloka inpass och funderingar!

Fy tusan vad svårt det är att hålla koll. Läste en debattartikel i GP häromdagen, av en företrädare från miljöorganisationen Ren åker- Ren mat. Spannmålen i Kungsörnens mjöl gödslas med slam skrev de och redovisade förhållandevis höga siffror av uppmätt kadmium i fullkornsmjöl, ett ämne som vi bör ha i oss i så låga mängder som möjligt, inte minst barn. Kadmium påverka njurarna negativt.

Konstigt tänkte jag, gödslas Kungsörnens mjöl med slam? Har för mig att Kungsörnens har kontrakt med odlarna av brödsäd att de inte ska gödsla med slam.  Uj,uj, uj det var inte bra…tänker jag.

Men debattörerna ljuger. Jag blir så himla arg. Kungsörnens mjöl gödslas inte alls med slam. Det säger Claes Johansson, Lantmännens  miljöchef, när jag talar med honom. 

Hur tusan ska man som vanlig konsument kunna hålla koll, när till och med jag som har det som arbete har svårt att skilja agnarna från vetet?

Ren åker- Ren mat är starka motståndare till slamgödsling på åkermark. De har de all rätt i världen att vara och det är utmärkt att den diskussionen förs. Men kör för tusan med schyssta metoder! Ljug inte! Miljöfrågorna kommer inte ett endaste steg framåt om miljöorganisationer far med osanning. Skäms!

Nu ska jag försöka få fatt på Semper. Har nämligen för mig att de har ett väldigt lågt gränsvärde för deras fullkornsvällningar och gröter. Återkommer!

PS Kadmium finns naturligt i marken, och på vissa ställen som i Blekinge i höga halter. Dessutom tillförs det från luften, det finns i handels- och stallgödsel ( jämförelsevis lite i Sverige dock) samt kan tillföras via slam från reningsverken. Fullkornsmjöl för övrigt innehåller alltid mer kadmium än vanligt siktat mjöl eftersom skalet siktas bort där kadmiumet har fäste,  se debattartikeln.

PSS 7 okt: Här är ett nytt inlägg från Claes Johansson på Lantmännen samt kommentarer

PSS 8 oktober: Det pågår en högljudd diskussion angående GPs artikel med till dags dato 72 kommentarer, varav många lärorika för den som vill veta mer. 

PSS 8 oktober: Pratade med Semper igår. Nej, deras spannmål till barnmat får inte ha slamgödslats sedan lång tid tillbaka, och de sätter egna (låga) gränsvärden. Eftersom kadmiumhalten skiljer sig från år till år beroende på årsmån, skörd, storlek på kärnor etc kan kadmiumhalten variera och därmed Sempers  gränsvärde. De använder spanmål med så lågt innehåll av kadmium som möjligt varje år. Och som samtidigt uppfyller Sempers övriga kvaliteskrav förmodar jag.