I dag skriver DNs Karin Bojs om sambandet mellan hög konsumtion av kött och charkprodukter och cancer. Bland annat nämns nitrithaltiga charkprodukter som en riskfaktor.

Enligt EUs regler får charkföretag högst tillsätta 150 mg nitrit per kilo chark. Danmark har på grund av kopplingen mellan nitrit och cancer begärt undantag, där får man blanda in 60 – 100 mg beroende på produkt. För EU ekologisk chark är högsta tillåtna gräns 50 mg.

Det verkar som om många charktillverkare i Sverige ligger på den högsta gränsen, ca 140-150 mg.

Nitrit blandas i chark för att skydda mot den mycket elaka bakterien clostridium botulinum, men nitrit påverkar också korvar och annat så de får en mer tilltalande rosa färg.

Det är hög tid att Livsmedelsverket antingen, kräver undantag från EUs regler och sänker den tillåtna halten nitrit i charkprodukter  alternativt går ut med en stark rekommendation till tillverkarna att sänka nitrithalten till åtminstone Danmarks nivå.

Norges livsmedelsmyndighet  har i dagarna antagit nya kostrekommendationer där man bland annat lyfter fram att norrmännen inte bör äta mer än 500 gram tillagat rött kött och chark i veckan.

När får vi ett sådant råd, tro?

Omdiskuterade tillsatser som nitrit och även andra tillsatser kan troligen hållas på en lägre nivå om temperaturen i kyldiskarna sänks.

Kan man inte få slut på korkade produkter som marknadsförs av oseriösa företag?

I går damp ”Vivatap ” från företaget Biosoft ner i vår brevlåda. Vivatap ska ”ge nytt liv till ditt kranvatten. Innehåller 18 tepåsar som ger upp till 36 liter renare och friskare dricksvatten”. På fakturan om 39 kronor läsar jag att eländet ”verkar bakteriehämmande och stärker immunförsvaret”. Dessutom ”tillförs vattnet många viktiga mineraler, och eftersom 2 av 3 personer har brist på kalcium så stärks bentätheten samt gör att muskler, hjärta och nervsystem fungerar optimalt. Den lilla magiska påsen drar till sig föroreningar, bakterier och klor och ger ett ”kjempegott” vatten”.

Hur länge ska oseriösa företag få verka på marknaden? Har tillsynsmyndigheter inga muskler alls i fall som detta? Spelar det roll att företaget är baserat i Norge, som inte är med i EU för att få företaget fällt?

Jag ringer upp Livsmedelsverket. Nej, företag som marknadsför produkter i Sverige oavsett var de är baserade, ska naturligtvis följa svensk lag.

Nu anmäler jag företagets marknadsföring till rätt instans, Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna, eftersom vår brevlåda är belägen i den kommunen, så får vi se vad som händer. Jag anser att marknadsföringen är vilseledande och att företaget använder otillåtna hälsopåståenden.

I vintras bloggade jag om oskicket att skriva ”inget socker tillsatt” på juicer, som om det skulle vara något speciellt. I Sverige innehåller vad jag har sett inte några juicer med tillsatt socker. Skånemejerier med flera kommenterade att den märkningen är korrekt enligt EU lagstiftning. Må så vara, men i Sverige är det vilseledande. Eller har jag möjligen haft fel?

Så häromdagen scannade jag även av ICA Focus i Göteborgs stora utbud av juicer och tyckte äntligen att jag hittat en juice med socker i ingrediensförteckningen.  ”Pomegranate juice” står det på framsidan. Varumärke Takdaneh. Men nej, det är inte en juice, det är en dryck. ”Granatäpple fruktdryck” står det på den svenska påklistrade etiketten på kortsidan. Innehåll ”Juicekoncentrat med granatäpplen ( 56 %) vatten och socker”. Alltså långt ifrån en juice, som ska innehålla 100 % juice från frukt, såvida den inte är supersur då tillåts det också lite socker.

I  övriga EU länder får kanske det som ska kallas för  ”dryck” i Sverige kallas för ”juice”. Är det svaret på att EU reglementen tillåter ”inget socker tillsatt” i märkningen för att särskilja sockrad juice från osockrad. Eller?

Hur som helst. Hur ska svenska konsumenter kunna tas ur villfarelsen att juice ofta är sötad när de stöter på Skånemejeriers/Pauluns m fl påståenden om ”inget socker tillsatt”  på förpackningarna? Det har jag väldigt svårt att förstå.

Enligt min mening handlar det inte om konsumentupplysning som Skånemejerier hävdar i en kommentar.  Det handlar om att Skånemejerier och Pauluns och också Arla ( fast inte lika framträdande) vill lyfta fram sina juicer som alldeles speciellt hälsosamma ( inget tillsatt socker). Fast de inte är det  i jämförelse med andra juicer.

Till syvende och sist handlar det om  företag vill tillskansa sig en konkurrensfördel, som den de facto inte har.

Under två mycket stimulerande dagar har jag vistats i Uppsala på Forum för miljöforskning och diskuterat mat och miljö tillsammans med över 300 forskare och andra kunniga personer. Tack Formas, Naturvårdsverket och Mistra för väl genomfört och lärorikt arrangemang.

Här saxar jag några rader ur mina digra anteckningar:

• Världens befolkning är inte problemet, ens på sikt. Det är  hur vi använder våra resurser som är problemet (Hans Rosling, KI)
• Sluta att diskutera vargar- ägna er åt de stora frågorna! (Hans Rosling om resurshushållning och fattigdomsbekämpning- uppmaning riktad till Naturvårdsverket med flera)
• Samtidigt som tillväxtsiffror presenteras för olika länder ska också ländernas ökning av växhusgaser presenteras (Hans Rosling) 
• Naturen är full av överraskningar (Johan Rockström om planetens förmåga att motstå prövningar upp till ”tipping point”/tröskeleffekt)
•  Vi måste sluta att prata i termer om ekologiskt eller konventionellt jordbruk utan sikta på ett hållbart jordbruk i nya former, det måste  till en ny ”grön revolution” på befintlig jordbruksmark. (Johan Rockström, Stockholm Environment Institute)
• Förmena inte kineser eller indier att bygga dammar för vattenkraft. Utvecklingen som måste till för att lyfta människor ur fattigdom är inte vacker. (Hans Rosling)
• Skäll inte på gentekniken, skäll på patenträtten (Torbjörn Fagerström, SLU)
• Naturskyddsföreningen är inte moståndare till genteknik som sådan. Tekniken kan användas till bra och dåliga saker (Svante Axelsson, Naturskyddsföreningen)
• Vi har varken kunskap eller teknik på plats för att mäta risker med hormonstörande ämnen (Leif Busk, Livsmedelsverket m fl)
• Liten kunskap finns om tillförsel av olika metaller till kroppen, förutom bly och kvicksilver. Vi har hittat höga halter av arsenik och mangan i bland annat risbaserad bröstmjölksersättning. (Marie Vahter, KI)
• Varför tillsätta mangan och järn till bröstmjölksersättningar. Spädbarn har inte järnbrist.(Marie Vahter, KI)
• Surdeg bryter ner sockret i spannmålen, det ger minskad risk för akrylamid även om brödet hårdgräddas (Lillianne Abramsson, SLV)
• Enklaste sättet att få i sig gifter är att köpa hälsokostpreparat på internet (Ulla Beckman Sund, SLV)
• I spåret av debatten om tillsatser och ”industrimat” väljer fler företag numera en mildare konservering. Bakterierna stressas för att överleva vilket kan öka toxinbildningen och resultera i ökat antal matförgiftningar (Peter Rådström, Lunds universitet)

- Jag har hittat en jättebra juice, säger min man Ulf som vill gå ner några kilon. -Den här har inget tillsatt socker! Han är lycklig men jag blir bara trött och sur.

Precis som vi har fått Arla att ta bort loggan med ”inget socker tillsatt” på sin Godmorgon Juice så kommer Paulún och säger samma sak på sin förpackning. Bluff och bedrövelse!

Ingen dryck som kallas juice får tillsättas socker. Ingen! Såvida juicen inte är gjord av speciellt sura bär, men någon sådan har jag inte sett på den svenska marknaden.

Så det är inget speciellt alls med Pauluns juice vad det anbelangar. Och inte heller Skånemejeriers Bravojuice som ger blanka f-n i att ta bort sin vilseledande logga. Företagen vill förstås inbilla folk  som min Ulf att deras juicer är alldeles speciellt nyttiga.

Vi för en kamp mot märkningar som ”fri från” , ”utan”, ”innehåller inte”. Det är stor risk för vilseledning. Tala om vad produkterna innehåller och inte vad de inte innehåller  upprepar vi med dårars envishet.

Livsmedelverket- var är ni? Gör något! Det är ni som har tillsynen över dessa giganter.

Skickar inlägget till Procordia, som gör Pauluns juicer och till Skånemejerier som absolut vet bättre men tänker ”går det så går det” . Och till Livsmedelsverket förstås.

Som vanligt i Göteborg besöker Pappa och jag Knipplafisk på Olskrogstorget. Kan varmt rekommenderas. Fantastisk fisk och duktiga och roliga grabbar och tjejer bakom disken. Pappa och jag är sugna på räkor och där ligger de på is, vackert röda och glansiga. Hade det inte varit Knipplafisk så hade jag kanske befarat att räkorna färgade med röd azofärg. Men det är ju vinter och bästa säsongen för räkor, då är de romstinna och röda mot sommarens bleka, magra. Och inte skulle Knippla sälja färgade räkor heller, för den delen.

Förra året uppmärksammade vi att färgade räkor landade i Sverige. Ringer Peter Källman, ordförande för Sveriges Fiskhandlare. Frågar hur det är med den saken i dag.

- Nej, nu har oskicket upphört säger Peter.  Så bra säger jag. Då kan vi på Konsumentföreningen Stockholm vid utvärderingen av vårt arbete 2010 bocka av frågan om azofärgade räkor, och och peta in den under rubriken: ”Påverkat till resultat”.

Läs gärna bloggdebatten om de färgade räkorna.

Räkor färgas med azofärgämnen

Räkor färgas med azofärgämnen, fortsättning

Ofärgad räka

Bojkotta färgade räkor

GOTT NYTT ÅR!

Även om jag sannerligen inte håller med Mats-Eric Nilsson i allt så tycker jag ändå att Mats-Eric är väl värd Sveriges Konsumenters pris ”Blåslampan”.

Mats-Eric är författare till böckerna ”Den hemlige kocken”, ”Äkta Vara” och nu senast ”Döden i grytan”. Böckerna har fått hela livsmedelsindustrin att granska vad de stoppar i sina produkter och många onödiga tillsatser har försvunnit sedan böckerna kom ut.

Trots en del övertoner har han initierat en alldeles nödvändig debatt.

Grattis Mats-Eric!

För några veckor sedan kom ett larm i Svenska Dagbladet om att vitamin B 12 förstörs i mat som tillagas i mikrovågsugn. Det larmas också om detta i boken ”Döden i grytan” av bland andra journalisten Hennrik Ennart som var den som skrev artikeln om B 12 i  Svenska Dagbladet.

I vår rapport ”Myter om maten” säger vi att det är en myt att maten skulle bli mer näringsfattig om man tillagar den i mikrovågsugn. Skulle vi vara helt fel ute är det förstås allvarligt.

Så jag rotar i frågan och behöver inte rota länge förrän jag hittar en artikel på samma ämne i Råd och Rön. Där säger nutritionist Irene Mattission att mikrar man så lite som 10 gram kött i fem minuter på 500 W, som forskarna hade gjort, så är det konstigt att det överhuvud taget finns kvar någon näring  kvar. Om näringsämnen bevaras eller inte handlar om hur mycket och hur länge man värmer maten och inte om vilken teknik som används.

Och det stämmer med den kunskap vi har fått på vägen. Och beläggs av  Anki Sundin i bloggen  ”Ngruppen – Vetenskaplig kost och näringslära” som verkar vederhäftig. Läs den! Jag lärde mig mycket.

Vilken toppendag! Jag har umgåtts med några av alla de 250 charkföretagare som finns i Sverige och lärt mig massor! Och så har jag  lyssnat på inspirerande talare som till exempel Håkan Jönsson, etnolog, Lunds universitet.

I dag har jag lett en diskussion om kyla i kyldiskar på ”Chark SM” i Göteborg med ICA,Citygross och Scan som medverkande. Helt klart är att ICA tänker ta lång tid på sig att få en vettig temperatur i alla kyldiskar i butikerna.

Så här gick ICAs resonemang: Eftersom det finns många av oss konsumenter som inte begriper att vi ska ha låg temperatur i vår kylskåp så så spelar det ingen roll om ICA sänker temperaturen i sina kyldiskar.

Så himla lågt att skylla på oss konsumenter!!!

För det första så verkar det inte som om ICA begriper att  att många av oss redan har fattat att en temperatur om 4 – 6grader i kylskåpet håller maten fräschare än handelns sunkiga + 8 grader som är regel.

För det andra: Hur ska de av oss som inte har uppfattat att temperatur är viktig för hållbarheten på livsmedel någonsin kunna fatta det, om handeln håller emot, så att industrin är tvungen att tillverka varor för  + 8 grader och skriva på förpackningarna att det är i den temperaturen de ska förvaras? Jag bara undrar.

Att sätta dörrar på kyldiskarna för att få ner temperaturerna kostar för mycket pengar var ett annat töntigt argument. Inte bara töntigt förresten, utan faktiskt ganska arrogant.

Vi har högst temperatur i kyldiskarna i hela Europa, övriga länder ligger på + 4 – 5 grader, några få på + 6 , några väldigt få på + 7 grader. Vi betalar rejält för vår mat. Skulle inte det kunna vara argument nog att ge oss fräschare och hållbarare varor? Jag bara undrar…

Citygross tänker i alla fall inleda försök med att sätta dörrar på kyldiskarna i en ny stormarknad i Skövde och studera konsekvenser för miljö och ekonomi.

Jag har inte hört en enda handlare som har ångrat sig när de har investerat i dörrar på kylarna, så jag begriper inte riktigt att Citygross ska börjar studera frågan först nu.  Jag trodde faktiskt att de redan hade låg temperatur i alla sina kyldiskar, bland annat för att de driver på för minimera tillsatser.

Sänkt nitrithalt förutsätter låg förvaringstemperatur för charkprodukter. Annars kan riktigt elaka bakterier växa till.

Jag blir vansinnig! Om livsmedelsindustrin och handeln ser till att vi lätt kan läsa texten på alla förpackningar, så tror jag faktiskt att vår misstro mot maten skulle minska.

Jag och en kollega köpte var sin sallad på Coop Extra. Texten på förpackningarna är så liten så att man endast med stor svårighet kan se vad maten innehåller. Och varför får man inte veta hur många kalorier det är i maten eller hur mycket fett och fibrer det är?

Vi konsumenter läser framförallt informationen på förpackningarna på mat vi inte köper så ofta. Som sådana här sallader och andra enportionsrätter till lunch. Det är ju inget konstigt med det.  Därför blir det extra intressant med sådan information. Skärpning alla!

Här är ett bra exempel på hur det kan se ut.

Det här inlägget skickar jag till Coop förstås, men också andra livsmedelskedjor och  Livsmedelsföretagens branschorganisation, så hoppas vi på snabb ändring.

Tryck på du också!