Flaskvattnet fortsätter att flöda skriver Helsingborgs Dagblad. Men det stämmer faktiskt inte. Försäljningen av buteljerat vatten har minskat med 22 procent mellan 2006 och  2010. Det är en uppseendeväckande siffra och ett solklart trendbrott för en produkt vars försäljning ökade vålsamt snabbt i början av 2000-talet.*

2007 publicerade Konsumentföreningen Stockholm en rapport ”Vatten på flaska- en onödig lyx”, som visade att utsläppen av växthusgaser hade ökat från 20 000 ton per år 2003 till 32 000 ton 2006 på grund av ökad försäljning. En livlig debatt utbröt och många konsumenter fick sig nog en tankeställare. Varför släpa hem vatten på flaska från butiken för dyra pengar när man lika gärna kan dricka vatten ur kranen tänkte de, och försäljningen sjönk drastiskt. ”Förlorar man 15 – 20 procents försäljning  på bara några år, då har man problem”, som en vd för ett stort företag sa när jag berättade om flaskvattnets öde.

Nåväl, nu stiger konsumtionen en aning igen, och det är framförallt  vatten utan kolsyra som ökar. Konstigt. Det finns ju lika gott ur kranen på de allra flesta ställen i Sverige. Eller hur?

*) 2006 konsumerades 267,4 miljoner liter buteljerat vatten mot 1999 då vi drack 126,6 miljoner liter

Gästbloggare, Adam Svensson

Eftersom Konsumentföreningen Stockholm är en väldigt gammal förening springer vi i ibland på intressant information från förr. På kontoret hittade jag en gammal prisbok från 1962 som tillhörde en Konsumbutik. För att ta reda på hur prisutvecklingen på mat har varit under de senaste 50 åren gick jag till ett Coop Extra för att kolla upp priset på samma eller likvärdiga produkter. Många varumärken finns inte längre kvar men eftersom produkterna är någorlunda homogena tror jag inte att märkets värde har en avgörande betydelse. Dock finns det en mängd andra faktorer som spelar en stor roll på hur priserna ser ut.

En intressant upptäckt var hur mycket större alla förpackningar är idag. O’boy och kaffe köper vi idag nästan i bulk medan det var lyxprodukter i små förpackningar för ett halvt sekel sedan. Mindre förpackningar ger ökade kostnader i hantering och förpackningsmaterial.

Den viktigaste aspekten, som vi ofta förbiser i hur det var förr, är inflationen. Det kanske är svårt att tro men sedan 1962 har vi haft en inflation på 952,75 %. Vad vi kan tro är att varor har blivit dyrare medan det egentligen är värdet på valutan som har minskat. Här kan man enkelt räkna om värdet.

Inom jordbruket och tillverkning har det skett en otrolig utveckling när vi ser till effektiviseringen. Mer spannmål per hektar kan skördas och färre arbetstimmar behövs i både jordbruk och tillverkningen med alla maskiners hjälp. Storskalig produktion med minimerad arbetsinsats ger lägre kostnader.

När vi gick med i EU förändrades mycket i handeln. Att analysera exakt vilken betydelse det har för priset skulle kräva mer utrymme än vad jag har plats med här.

Momsen har sedan 1962 pendlat både upp och ner, från 6,4 % till dagens 12 % för livmedel.

Bostadskostnaderna har generellt höjts vilket har gett ändrade förutsättningar för hur mycket vi kan eller är villiga att spendera på mat. Men samtidigt har den disponibla inkomsten ökat vilket gör att vi i dagens läge har mer pengar i hushållet att spendera på annat än de fasta utgifterna.

Det finns givetvis andra faktorer som inte nämns här. T.ex. kan vi inte, av givna skäl, göra någon jämförelse av matens kvalitet nu mot då.

Adam Svensson, Konsumentföreningen Stockholm

Ska man skratta eller gråta? Var i Italien några dagar i höstas och bland annat åt och drack mycket gott. En kväll när vi  beställde vatten fick vi in den här flaskan på bordet.

En pimpad Pellegrinoetikett designad av Bulgari, juveleraren som också gör svindyra väskor, klockor och annat.  Vad blir nästa genidrag för att få flaskvattnet att sticka ut i mängden?

GOD JUL!

I artikel efter artikel läser jag att vi handlar för 7000 kronor per person i julhandeln. Nej det gör vi förstås inte. Det är fel. Det säger väl sig själv. Så himla mycket pengar har knappt någon av oss att handla julklappar och mat för. Och ”per person” handlar ju om både spädbarn och åldringar. Fel, fel, fel.

Rätt är att vi förväntas handla för ca 1 500 kronor mer i december månad jämfört med november och januari. Det blir TOTALT cirka 7 000 kronor.

Handlar det om slarv av journalister eller om rent uppsåt från handelns branschorganisationer som vill att vi ska handla mer. Att vi ska känna oss lusiga om vi inte gör av med lika mycket pengar som alla andra. ” Himmel, 7000 kronor handlar alla andra för till jul, då kan inte jag vara sämre!”…typ.

Det handlar om slarv av journalister. I HUIs rapport står klart och tydligt att det handlar om 1500 kronor ytterligare köp i december. Men man får leta. Och det gitter väl varken PR-byråer eller journalister, eller har tid med. Så här står det på sidan 6, HUIs ”Julprognos 2011″.

Julens köplust bidrar till att december månad är handelns klart starkaste försäljningsmånad. Årets prognos innebär att det i själva verket shoppas för cirka 14,2 miljarder kronor mer i december än vad det shoppas för i genomsnitt under årets övriga elva månader. Detta skulle innebära en merförsäljning per person på 1 500 kronor i december månad.

Finns det nanopartiklar i maten på butikshyllorna?

Ja förvisso, naturligt förekommande sådana som till exempel vissa proteiner finns i maten. Men nanopartiklar som medvetet tillförs maten för att på ett eller annat sätt förbättra näringsvärden, smak, konsistens eller på andra sätt ändra livsmedlets egenskaper finns inte på marknaden ännu, och lär inte komma på ett bra tag heller.

Det var den samfällda bedömningen vid Kungliga Skogs-och Lantbruksakademiens( KSLAs) seminarium i går. Skälet är att regelverket är strängt och säkerhetsbedömningarna blir för svåra, omfattande och dyra. Livsmedelsförpackningar som förbättrats med hjälp av nanoteknik kan däremot dyka upp på marknaden. Där är jag positiv! Tänk yoghurt- och ketchupförpackningar där allt innehåll åker ut i ett huj! Det vore verkligen en innovation, och där är riskvärderingen lite enklare. Då gäller det bland annat att se till att partiklarna stannar i förpackningen och inte migrerar till maten. 

Inom en vecka ungefär så läggs alla föredrag ut på www.ksla.se. Läs och begrunda! Det är ett väldigt spännande område som ger stora möjligheter. Men, som vanligt med alla ny teknik, det gäller att hålla tunga rätt i mun så att vi inte drar på oss nya problem.

Tack alla duktiga föreläsare, och tack all publik som kom med kloka inpass och funderingar!

Siffror från Handels Utredningsinstitut, HUI, visar att detaljhandeln backde i juli. Vi handlade inte lika mycket i sommar som förra året. HUI tror  att vi konsumenter har blivit mer försiktiga eftersom det är ekonomiska orostider.

Men kan det inte vara så att många av oss har börjar tröttna på att konsumera, att köpa mer och mer? Att många av oss faktiskt känner oss ganska nöjda med det vi har. Vi har tillräckligt med kläder och skor i gardroben, vi  behöver inte fler just nu. Barnens kläder handlar vi på Blocket eller byter med grannen. Och så vi  köper lite mindre mat för att vi tar vara  bättre på den vi har och slutar hiva så mycket i sophinken. Och köksinredningen får faktiskt duga några år till. Vi behöver inte ha ett sprillans nytt. Och allt detta gör vi, inte i första hand för att vi  oroar oss så mycket för sämre tider ty domedagsprofeterna accelererade ju sina utsagor först under augusti. I juli var det ganska lungt på den fronten.

Nej, att handeln backar  tror jag främst handlar om att vi har gripits av tidens trend, den som handlar om hushållning, att ta tillvara. Till och med ”tanten” har blivit trendig  läste jag häromdagen.  Det skrivs böcker om ”tanter”, och unga tjejer som gärna betraktar sig som tanter möts på kaféer med något rejät handarbete eller hembakat i (tant)väskan.

I tantbegreppet ligger att ta vara på det mesta, att sköta om sina saker, att hushålla och hellre satsa på kvalitet än kvantitet. Vi kanske håller på att bli tanter allesammans!

I fredags när jag gick hem från jobbet var Medborgarplatsen full av folk som gjorde reklam för nya Bregott, ”Bregott mindre”. Förbipasserande bjöds på en liten bytta som smakprov.

Vanliga Bregott innehåller 75 procent fett, nya ”mindre” innehåller 43 procent. Säkert ett genidrag av Arla att lansera ett matfett som inte uppfattas som ett lättmargarin men ändå är fettsnålt.. Margarin är nämligen helt ute, smör är inne.

Marknadsundersökningsföretaget YouGov frågade härförleden ett antal svenskar hur nyttiga respektive onyttiga de tyckte att olika sorters fetter var när de används till matlagning/bakning och stekning. Livsmedelsverkets råd om att använda flytande fetter verkar ha gått hem. Som nyttigast angavs olivolja följt av rapsolja och solrosolja. Fast på fjärde plats kom smör. Här lyssnar man inte på Livsmedelsverket, som varnar för mättat fett.

Absolut onyttigast betraktades margarin.  Så många som hälften av konsumenterna ansåg att margarin är onyttigt mot 2 av 10 för smör. Så hade det inte sett ut för tio år sedan. Intressant.

”Bregott mindre” innehåller smör och rapsolja, men mest vatten. ”Den goda smaken får det av grädde”. Hur mycket grädde undrar jag. Ska ta reda på det. Men visst – det låter ju gott.

Fast själv begriper jag inte varför man överhuvud taget ska kleta på något på smörgåsen. Det går så bra med bara ett gott pålägg. Förutom på nybakat bröd. Då ska det vara äkta smör!

Som trogna läsare vet så har jag en favorit bland mejeriförpackningar. Ecolean. Säljs inte i Sverige. Men däremot i Danmark. Enligt en test där så smakar mjölk bättre i Ecoleanförpackning än pappersförpackning! Inte vet jag om det stämmer, men kul ändå. Undra vilket mejeri som blir först med Ecolean i Sverige? Förpackningen säljer som tusan i fjärran länder i alla fall. Och det blir knappt något svinn, det är enkelt att pressa ur all yoghurt ur förpackningen.

Lite spännande att läsa den danska artikeln. Medan försäljningen av fetare mjölk stiger i Sverige så vill många danskar ha så lite fett i mjölken som möjligt. Så där ökar minimjölkförsäljningen.

Jag har säkert fem par jeans som bara ligger i garderoben. Jag använder dem aldrig. De är fula. Det vill säga av  jättefint snitt när jag köpte dem för si sådär tre – fem år sedan. Men i dag är de helt ute, bylsiga och fel färg. Å andra sidan ”kan de ju vara bra att ha”. Till trädgårdsarbete. Fast hur många jeans behöver man i trädgården? Ett par, eller möjligen två. Och trädgårdsjeans har jag ju redan. Så där ligger de och tar plats i garderoben.

Jag ska skicka dem till Myrorna. Och platsar de inte där så kanske de går till bilindustrin. För nu har Ford beslutat att använda jeans till ljudisolering i bilar. Så himla bra. Och när bilarna går till skroten så hoppas jag att fibrerna återanvänds igen, till något annat. Så får de längre liv.

Den 4 april kl 13 – 17.15 hålls vårt årliga medlemsmöte och seminarium. ”Påklädd eller avklädd – ett möte om våra kläder. Välkommen! Anmäl dig här. Där kommer vi bland annat att diskutera vad som händer med våra kläder när vi har tröttnat. För idag sliter vi inte kläder. Vi köper och slänger.

Allt upprepar sig säger min Mamma. Och nu är jag i den åldern att jag börjar upprepa Mammas mantra. Någon som känner igen inkavantarna och sockorna som börjar dyka upp igen? Vi som var ungdomar under det glada 70-talet får tydliga flashbacks. Inte sant?

Läser i nyhetsbrevet Dagens Handel att H&M ska lansera träskor. Och tydligen är US  Armyjackor på gång också. Och näbbstövlar läser jag i dag i DN. Allt upprepar sig!

Nu är det bara cruschlackstövlarna som fattas.