Louise Konsumentkoll

Vid mitt studiebesök hos Findus diskuterade vi företagets nya märkning på deras frysta produkter. Där är vi absolut inte överens.

Att det står ”utan onödiga tillsatser ” på paketen kan till nöds gå an ett kort tag. Företaget plockar bort så gott som alla tillsatser i sina produkter just nu, liksom t ex Dafgårds och många andra som säljer fryst mat.

Men ”utan konserveringsmedel” och ”utan transfetter” är en helt oacceptabel märkning tycker jag. Den vilseleder och förvirrar.

1. Findus frysta rätter har ju aldrig haft mycket av konserveringsmedel i sig. Behövs inte. De är ju frysta. Det hjälps inte att konsumenter enligt undersökningar tror att det är konserveringsmedel i fryst a rätter. Märkningen ska bort!
2. Hur mycket transfetter har det funnits i de frysta färdigrätterna de senaste åren? Inga alls. Det lilla som fanns togs bort helt 2007. Det är tre år sedan. Bort med märkningen – nu genast!

Hallå Livsmedelsverket! – varför agerar ni inte?

Läser i ATLs nyhetsbrev följande:

”En ny och bättre märkning av smörgåsskinka är också på gång i Sverige. Där ska tydligt framgå att skinkan är sammansatt och inte kommer från en hel muskel. Märkningen kan bli verklighet på förpackningar i butikerna tidigast i höst.
- Vi håller på att förankra detta hos Livsmedelsverket, därefter ska vi kräva detta av samtliga företag som är anslutna till KCF, säger Rutegård.”

Heja och äntligen säger jag! Särskilt med tanke på debatten som blossade upp om köttklister.

Säkert kommer det också att leda till att det blir fler skinkor gjorda av hela stycken, så kallade helmuskelskinkor, i butikernas charkdiskar.

Till skillnad från min gode vän Jan Bertoft på organisationen Sveriges Konsumenter tycker jag att det kan vara okej med klistrad fläskfilé under förutsättning:

• Att det står med stor och tydlig text på paketet att köttsstycket består av flera olika stycken och som är ihopklistrade med trombin
• Att köttstycket till 100 % består av vad det utger sig för att vara, t ex filéer och inget annat
• Att priset är väsentligt mycket lägre än på hel filé , typ 40 – 50 procent lägre

Då står det var och en fritt att köpa köttet och man kan som konsument göra ett medvetet val.

En anledning att vara skeptisk är att det finns massor av tillfällen till fusk från köttindustrins sida.  Möjligen är det skälet så stort att handeln helt och hållet ska avhålla sig från produkten.

Jag skulle bli förvånad om den blir en storsäljare.

PS 12 februari: Såg just att Köttbranschens VD Åke Rutegård chattar med Sydsvenskans läsare om ”köttklistret”.

PS 16 februari: Ledare om köttklister i Värmlands folkblad

Tack alla 929 personer som hittills har röstat i vårt dilemma om ”innehåller inte”-marknadsföring. Resultatet visar att ungefär hälften av er tycker att det kan vara okej med ”innehåller inte”-märkning ibland, t ex när en tillsats just har tagits bort. Dvs under en övergångsperiod. Ta del av resultatet i sin helhet – samt Coops reaktion, i filmen.

Procordia skriver i ett pressmeddelande att de genomför ett omfattande arbete med att se över ingredienser och tillsatser i den mat och dryck man tillagar. Man stöder uthållig produktion av palmolja genom att köpa certifikat för Green Palm oil motsvarande den mängd palmolja som används i mat från Procordia. Bra så. Men längre ner i pressmedelandet studsar jag till. Så här skriver företaget:

”Procordia har också beslutat att flera tillsatser och ingredienser inte ska användas alls i produktionen av företagets  produkter: smakförstärkare (glutamat), industriellt framställda transfetter, genmodifierade råvaror, bestrålade råvaror och azofärgämnen.”

Va? Jag som inbillade mig att det inte på länge har funnits industriella transfetter eller azofärgämnen i produkterna och aldrig någonsin genmodifierade eller bestrålade råvaror. Är jag för godtrogen eller är det Procordia som nu vill framstå som speciellt framsynt?

Jag ringde och pratade med Göran Sajland, kvalitetschef på Procordia. Han tycker att det är dags att de talar om vad Procordia gör. Må så vara. Men i pressmeddelandet låter det som att det är just nu som Procordia har fattat dessa beslut, fastän det egentligen är beslut som fattades för länge sedan. (Vilket ju är jättebra!) Det finns risk att en del tolkar det som att många andra livsmedelsföretag håller på med transfetter, GMO och Azo. Så är det inte.

Nu är jag riktigt arg. Jag är så trött på företag som helt medvetet bryter mot regler när det gäller marknadsföring och märkning av livsmedel. Här är två aktuella exempel.

1. Valio kallar sitt nya margarin för ”Mjukt smör”. Javisst, det står att det också innehåller rapsolja. Men smör är namnskyddat enligt EU-regler och man får inte kalla något annat än smör för smör. Det vet Valio. Men Valio försöker ändå. Går det så går det.

2. Skånemejerier lanserar med buller och bång en Juice ”Bravo friskus” med laktobaciller. De bryter nästan mot varenda regel som finns när det gäller vad man får säga och inte säga i reklam om ett livsmedels påverkan på hälsan. Det vet de om. Dessutom står det 100 % juice på deras hemsida. Det som kallas juice får inte innehålla något annat än 100 % juice, så den upplysningen är helt onödig, och dessutom vilseledande för de många som inte känner till detta. Uselt.

Läs mer »

Nu ska vi tvaga och smörja oss med ”naturliga” och ”rena” produkter. ”Utan parabener”, ”utan petrokemiska produkter” och ”utan parfymämnen”. Och vi vill ju så gärna att det ska vara bättre än allt det där andra som vi kladdar på oss. Men är den så kallade naturliga kosmetikan bättre än den ”vanliga”? Vi har granskat naturkosmetiken i allmänhet och dess marknadsföring i synnerhet. Idag presenterade vi resultatet i rapporten ”Naturligt – Värderingar eller vetande?”, vid ett fullsatt seminarium.

Någon liknande studie har oss veteligen inte gjorts tidigare. Och det är verkligen på tiden, för detta är en snårig business. Det kan min urduktiga kollega Ulrika Lamberth, som skrivit rapporten intyga. Hon har verkligen slitit sin lockiga kalufs för att reda ut begreppen.

Läs mer »

Det var frågan i vårt första ”dilemma” som vi presenterade genom ett Webb TV- inslag för en tid sedan. De flesta (94%) av de cirka 1 300 personer  som såg inslaget ville veta vilken sorts vegetabilisk olja ett livsmedel innehåller. Det tycker inte att det räcker med att skriva vegetabilisk olja på förpackningen. Vi fick även 126 kommentarer och budskapet i dem är detsamma.

Så nu har vi förstås pratat ytterligare med Coop och överlämnat resultat och kommentarer. Coop tycker att diskussionen är viktig, tackar för synpunkterna och tycker att det är bra att medlemmarna på ett bra och enkelt sätt kan säga sin mening. Nu ser man över möjligheterna att tydligare märka ut på förpackningarna vilken sorts olja eller fett livsmedlet innehåller.

Vi kommer inte att släppa frågan utan rapporterar successivt hur det går!

Nästa Dilemma presenterar vi i november. Det kommer också att handla om information på livsmedelsförpackningar.

Kosmetikajätten L’Oréal som i princip äger vartenda stort varumärke i branschen, vägrar att rätta sig efter Konsumentombudsmannens uttalande och ska fortsätta att ha stora förpackningar till små krämburkar.Deras ytterförpackning med skönhetskrämen Lancôme Aqua Fusion är dubbelt så stor som burken i sig. Vilseledande tycker KO. Det struntar vi i säger L’Oréal, vars argument är att konsumenterna  känner till hur stor burken är och därmed lurar man ingen.

L’Oréal har efterföljare.

Det skulle kunna rymmas två niveakrämer i förpackningen på bilden, men det finns bara en. Men Nivea lurar inte uppmärksamma kunder. För på ena kortsidan av förpackningen visas en bild på burken i rätt storlek.

Men hur kan företag som L’Oréal och Beiersdorf, som gör Nivea, agera så idiotiskt och djupt miljöovänligt att de använder större förpackningar än vad som krävs?  För att transportera produkterna blir det dubbelt så många lastbilar, dubbelt så många kilometrar, dubbelt så mycket fossilt bränsle och däremed dubbelt så mycket växthusgaser och andra utsläpp.  För förpackningarna tar ju dubbelt så stort utrymme än nödvändigt.

Det är inte alltid lätt att påverka livsmedelsbranschen, men inte så himla svårt heller. Ett exempel:

Jag skickade mitt inlägg om Arlas mycket vilsledande logga ”inget socker tillsatt” som finns på  juicepaketen, till Arla. Nu har jag fått svar.

Så här skriver Malin Hammarström, Rynkeby foods, som ingår i Arla koncernen:

”Symbolen tillkom då vi i undersökningar såg att väldigt många konsumenter tror att juice innehåller tillsatt socker. De flesta känner inte till att juice är ett skyddat begrepp och endast får användas på drycker som som innehåller 100 % juice av frukt/grönsaker. Läs mer »