Ungefär tusen medlemmar, branschfolk, forskare, myndigheter och hudterapeuter träffade vi i gå på Folkets Hus vid vårt medlemsmöte/seminarium ”Hudnära”. Tack fantastiska publik, alla duktiga talare och Pernilla Andersson med musiker som gör så bra texter och musik. Vi har fått mycket beröm för eftermiddagen.  Kul! Kolla bilderna!

Bland annat talade vi reklam. Under de senaste veckorna har jag läst mängder av mode- och skönhetsmagasin och tittat på mängder av annonser. Bland annat hittade jag den här för krämen Eucerin som görs av Beiersdorf. Påminner väldigt mycket om den före-och efterbild som diskuterades i L’Oréaldomen. Inte sant? När det gäller vilseledande marknadsföring handlar det om vilket intryck normalkonsumenten får vid en hastig genomläsning, som KO Gunnar Larsson så riktigt påpekade i gårdagens debatt.

Texten i annonsen: ”Få fastare hud och reducera dina rynkor” parat med bilden på ansikte med och utan rynkor lovar ju ganska mycket- eller hur?

”Vad kan en karg ö som Island erbjuda dig som vill orka mer”? Jag borde ha begripit. Borde ha tänkt efter. Att korna på Island inte räcker till för att producera ”Skyr – Isländsk yoghurt” till alla oss i Skandinavien där yoghurten just nu hårdlanseras.

Men jag blir ändå uppretad på att yoghurten varken kommer från isländska kor eller ens görs av något isländskt företag. Inbillade mig det på något sätt. ”Proteinbomburn Skyr ” görs i Norge, av Kavli. Trots tjusiga annonser med islandshästar och fjäll i bakgrunden, folk som bryter på isländska i reklamfilmen, försåtliga frågor som ”vad kan en karg ö som Island erbjuda dig som vill orka mer” och tävlingar där man kan vinna resor till Island.

Kan det verkligen vara lagligt? Jo, jag vet att Falukorv inte måste tillverkas i Falun och att Onsalakorv numera tillverkas någon annan stans och att det är okej.

Men att grundlura mig så här. Får man det?

Ska kolla med Konsumentverket.Känner mig dragen vid näsan…

2012-03-21PS: Nu har jag pratat med Kavli. Yoghurten görs på licens från ett isländskt mejeri. Det borde de upplysa om någon stans. Har letat överallt på Skyrs hemsidaoch kan inte hitta någon uppgift om det. Lurigt!

Jag har bett Konsumentverket pröva om marknadsföringen, annonser och TVreklam, är vilseledande eller ej. Mig har den i alla fall vilselett. Brydde mig inte ens om att titta på burken var Skyr var tillverkad, var så övertygad om att yoghurten var isländsk. Ska också se vad Reklamombudsmannen, RO, säger.

I artikel efter artikel läser jag att vi handlar för 7000 kronor per person i julhandeln. Nej det gör vi förstås inte. Det är fel. Det säger väl sig själv. Så himla mycket pengar har knappt någon av oss att handla julklappar och mat för. Och ”per person” handlar ju om både spädbarn och åldringar. Fel, fel, fel.

Rätt är att vi förväntas handla för ca 1 500 kronor mer i december månad jämfört med november och januari. Det blir TOTALT cirka 7 000 kronor.

Handlar det om slarv av journalister eller om rent uppsåt från handelns branschorganisationer som vill att vi ska handla mer. Att vi ska känna oss lusiga om vi inte gör av med lika mycket pengar som alla andra. ” Himmel, 7000 kronor handlar alla andra för till jul, då kan inte jag vara sämre!”…typ.

Det handlar om slarv av journalister. I HUIs rapport står klart och tydligt att det handlar om 1500 kronor ytterligare köp i december. Men man får leta. Och det gitter väl varken PR-byråer eller journalister, eller har tid med. Så här står det på sidan 6, HUIs ”Julprognos 2011″.

Julens köplust bidrar till att december månad är handelns klart starkaste försäljningsmånad. Årets prognos innebär att det i själva verket shoppas för cirka 14,2 miljarder kronor mer i december än vad det shoppas för i genomsnitt under årets övriga elva månader. Detta skulle innebära en merförsäljning per person på 1 500 kronor i december månad.

- Hur reklamerar jag medicin som inte fungerar, frågade en klok person häromdagen vid ett möte med Konsumentverkets insynsråds. Alla blev svaret skyldigt. Tänker på det när jag läser om hostmedicin som inte funkar. Åtminstone inte bättre än vanligt vatten. Vi köper hostmediciner för 400 miljoner kronor om året. 

Det är ungefär som om man skulle sälja en TV apparat som inte visar bild eller en diskmaskin som inte diskar rent. Då reklamerar vi ju på direkten och för ett jäkla liv. Men med receptfria hostmediciner,  fettreducerande tabletter och allsköns andra mediciner inklusive naturläkemedel och kosttillskott som inte håller vad de lovar, där fogar vi oss beskedligt trots att hundralapparna flyger ur plånboken.

Tydligen har inte hostmedicinernas effekt prövats på många år. Läkemedelsverket godkänner ju all försäljning av läkemedel, och medicin som inte har effekt ska inte säljas. Hur kan de godkänna något sådant här? Det liknar bondfångeri- eller slarv rätt och slätt. Eller så finns det något annat bakom notisen.

Jag ringer Läkemedelsverket men får inte tag i någon som kan svara. Ringer  Kronans Droghandel som berättar att  Läkemedelsverket har ansvar för att återkalla mediciner om de inte har den effekt som åberopas. Om en vara är behäftad med fel får man vanligvis en ny. Frågan är om utebliven effekt kan betraktas som fel…

Jag tror att det är dags att vi konsumenter morskar upp,  ställer krav och för liv. De produkter som säljs på Apoteken och alla andra försäljningsställen som Coop, Statoil med flera ska ha den effekt som sägs på förpackningar och i reklamen. Inte sant? Har de det?  Inte vet jag.

Frågan om reklamationsrätt vid utebliven effekt får bli en uppgift på det nya året. En inte alldeles enkel fråga som kräver en del grävande.

Här hittar jag en rapport från Vetenskapsradion i dag och en intervju.

Kan man inte få slut på korkade produkter som marknadsförs av oseriösa företag?

I går damp ”Vivatap ” från företaget Biosoft ner i vår brevlåda. Vivatap ska ”ge nytt liv till ditt kranvatten. Innehåller 18 tepåsar som ger upp till 36 liter renare och friskare dricksvatten”. På fakturan om 39 kronor läsar jag att eländet ”verkar bakteriehämmande och stärker immunförsvaret”. Dessutom ”tillförs vattnet många viktiga mineraler, och eftersom 2 av 3 personer har brist på kalcium så stärks bentätheten samt gör att muskler, hjärta och nervsystem fungerar optimalt. Den lilla magiska påsen drar till sig föroreningar, bakterier och klor och ger ett ”kjempegott” vatten”.

Hur länge ska oseriösa företag få verka på marknaden? Har tillsynsmyndigheter inga muskler alls i fall som detta? Spelar det roll att företaget är baserat i Norge, som inte är med i EU för att få företaget fällt?

Jag ringer upp Livsmedelsverket. Nej, företag som marknadsför produkter i Sverige oavsett var de är baserade, ska naturligtvis följa svensk lag.

Nu anmäler jag företagets marknadsföring till rätt instans, Miljö-och byggnadsnämnden i Sollentuna, eftersom vår brevlåda är belägen i den kommunen, så får vi se vad som händer. Jag anser att marknadsföringen är vilseledande och att företaget använder otillåtna hälsopåståenden.

Sitter på tåget till Lund, påväg till Swedish Nutrition Foundations -Svensk näringsforsknings-  symposium och 50 –års jubileum där jag ska prata i morgon.

Apropå näring och forskning och hälsa…har just läst en notis i DN, och sedan en längre artikel, om finsk/amerikansk forskning. En stor och tydligen välgjord studie har slagit fast att inte bara är det så att vitamintillskott inte gör någon nytta, utan studien visar till och med en  ökad dödlighet för äldre kvinnor som ätit vitamin och mineraltillskott.

Det är superintressant.

Marknaden för vitaminer och mineralpiller är enorm, det handlar om miljarder kronors försäljning varje år bara i Sverige ,och lägg sedan till reesten av världen…Och vi handlar mer och mer varje år. Vi lider inte av näringsbrist i Sverige, generellt sett, ändå proppar vi i oss näringstillskott. Är det inte konstigt?

Kan det handla om vår tids ständiga upplevelse av ”brist”? Brist på tid, brist på motion, brist på  pengar, brist på näring…Plus skicklig marknadsföring förstås.

Våra vanliga multivitamintabletter innehåller oftast en dos om 100 % av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) , med en lite ökning eller minskning beroende på vilken målgrupp tillskottet riktar sig till.

Den här studien handlar om amerikanska kvinnor, om jag förstår rätt. Den som en gång vandrat omkring i en av USAs ”Vitaminshops” och botaniserat på hyllorna ser att där är skyhöga doser det handlar om. Dubbla eller femdubbla doser av RDI. Kan det spela roll för dödligheten? Vilka doser åt kvinnorna?

Oavsett, att köpa vitamintillskott är att slänga pengarna i sjön vågar jag påstå. Utom om man vill bli eller är gravid, är gammal eller har speciella problem. Eller möjligen tränar på elitnivå.

Att min mat inte skulle räcka som näringskälla, det har aldrig föresvävat mig trots att jag slarvar med maten ganska ofta.

Vi fick ju verkligen in en hit med vår anmälan till Konsumentverket av vilseledande reklam för antirynkkrämer. L’Oréal dömdes att vid vite om en miljon kronor sluta med sin vilseledande reklam på flera punkter. Och domen gäller ju inte bara L’Oréal utan reglerna gäller förstås även alla andra företag i branschen. Har de skärpt sig? Nja…Fortsättning följer i den frågan.

Brittiska ASA är också på krigsstigen. Nej, man får till exempel inte sätta på lösögonfransar på modellerna i annonser för maskara. Det ger ett intryck av maskaran har bättre effekt än den i själva verket har. Det är vilseledande säger ASA. Reglerna har förtydligats efter en dom mot en annons för Lancôme med Julia Roberts som modell. Varumärket Lancôme ägs av L’Oréal, som för övrigt äger vart och vartannat varumärke för skönhetsprodukter.

När kosmetikaföretagen ska marknadsföra sina produkter gäller bland annat följande i Storbrittannien:

• Kosmetikaföretagen får inte använda ”före och efter”-bilder där  ”efter-bilden” är manipulerad/fotoshoppad för att ge ett bättre intryck 
• Modellerna får inte fixas till med löshår eller annat som ger tjusigare intryck än vad som kan uppnås med naturligt hår i annonser för hårvårdsprodukter
• Lösnaglar etc får inte användas i annonser för nagelprodukter som ska ökar styrkan, längden eller förbättra formen på naglarna
• Retuschering av linjer och rynkor till exempel runt ögonen i annonser för ögonkräm blir förbjudet
• Manipulering av bilder för maskara som ger intryck av att ögonfransarna blir längre eller tjockare är inte heller tillåtet
• Inte heller är det tillåtet att  lägga på skimmer eller blänk i hår i annonser för hårprodukter som sägs ge ett skinande vackert hår   

Revolution för reklammakare och marknadsförare av kosmetik alltså! Himla spännande. För varför ska just kosmetikaföretag få strunta i allt vad marknadsföringregler heter, år efter år…Domslutet har förorsakat stor debatt i Storbrittannien. Vi vill ju bli lurade! säger många, och tycker reglerna är fåniga. Vad tycker du?

Vi tänker i vart fall ta ett nytt tag i frågan om reklam för kosmetika. Det finns mer att göra på området även i Sverige. Är du förresten intresserad av ett seminarium om kosmetika och dess effekter?  Titta här!

”Ät kött från gräsätande kor så får du i dig de nyttiga omega 3 fettyrorna”. Det kan man ofta läsa.

Det har skrivits spaltmeter om Omega 3 i kött, ochdet nyttiga fettet har  förts fram som ett tungt vägande skäl till varför vi ska äta ekologiskt kött. Ekologiska kor och får äter nämligen mer grovfoder som hö, ensilage och bete än andra kor som äter mer spannmål. Och det ger mer Omega 3 i köttet.

Förvisso, men hur mycket? Är det i halter som spelar roll för vår hälsa?

Nej, vill jag påstå.

Vi ska helst få i oss tre gram Omega 3 fetter per dag enligt Livsmedelsverkets kostråd. Äter vi 200 gram kött per dag ( och det är mycket!) från gräsätande kor så får vi i oss 144 milligram Omega 3*. Det är i och för sig fyra gånger så mycket som från kött från kor som får mer spannmål i fodret. Men ändå… Det är pyttelite i det stora hela.

Välj mycket gärna ekologiskt kött hagmarkskött eller annat kött från djur som har fått äta mycket gräsbaserat foder. Det är bra för korna, det är bra för miljön. Men vill du ha i dig Omega 3 så ät en portion sill, makrill eller lax eller sätt till ett par matskedar rapsolja när du lagar mat. Där kan man snacka om höga halter!

Källa: Jana Pickova, forskare, SLU

Flera tusen personer har läst mitt blogg om tuggummit Vigo. ”Den dummaste  mest korkade produkten någonsin” skrev jag i ett inlägg. Det  citerades av TT och  fick enormt gensvar både i Sverige och på Fox channel i USA. Och min kollega Adam satt både i TV soffor och radiohus och pratade Vigos reklam eftersom jag själv låg och solade på en grekisk strand när ståhejet bröt ut. 

Sex personer anmälde reklamen till Konsumentverket. Nu läser jag i tidningen Dalademokraten att Konsumentverket har kritiserat reklamen och bett företaget att tona ner sig. Så bra.

Mindre bra är att Eva Fernvall, varumärkesdirektör på Apoteket som säljer tuggummit uttalar sig så här i tidningen om marknadsföringen:

- Det är ett reklamtrick av tillverkaren, men vi testar och ser. Det kan locka till oss kunder som vi annars inte skulle få, säger Eva Fernvall, och så tillägger hon att Apoteket inte ska vara moralens väktare.

Så himla pinsamt uttalande av Eva Fernvall. Hoppas att det är ett felcitat.  Apoteket, som ligger skyhögt i trovärdighet, ska väl inte sälja produkter som marknadsförs med vilseledande påståenden! Tyvärr är det nog inte den enda produkten på deras hyllor där sådant sker. När jag får tid ska jag bland annat granska deras bantningspreparat….

PS Fick just Konsumentverkets brev till Anthula Healthcare där KO talar om att marknadsföringen är vilseledande.Det kan du läsa här: Tillsynsbrev vigo pdf.

Här om dagen var jag hungrig som bara tusan och köpte en påse med nötter och bär i Pressbyrån. Gott och ganska nyttigt tänkte jag. Och nötterna passade också in i min hastigt påkomna GI diet för att gå ner ett kilo eller två efter alla sommardrinkar på verandan.

När jag stjälpte ut innehållet i handen såg jag nästan bara nötter, knappt några bär. Kollade ingrediensförteckningen :  jordnötter (50 %), cashewnötter (20 %), torkad bärmix 30% (socker!!!, ananas (26%), tranbär (16%), blåbär (15%). Räknar till sex jordnötter och nio fruktbitar på förpackningen. Bilden stämmer inte på något sätt med innehållet.

Så sur jag blir. Kan OLW inte hålla sig för god för att vilseleda oss på det simplaste sätt.

För övrigt: 23 kronor för en påse nötmix om 70 gram. Det gör 328 kronor kilot. Och  570 kilokalorier per 100 gram, långt mer än lösgodis…

Fast köpte man tre påsar blev det väsentligt mycket billigare per påse. Men varför ska jag köpa tre när jag behöver en…retar mig på alla ”multipriser”.

24 aug PS: Jag fick hjälp att räkna ut sockerinnehållet, det är  15,8 g sockerarter per 100 Gram. Det ger 10,5 g per 70 gramspåse.  Jag tillhör inte dem som tycker att socker är ett gift, men begriper inte varför man ska tillsätta socker. Nötmixen ska ju vara ett extra nyttigt mellanmål och ananasen i sig är ju söt…