I ”Dilemmat” är det du som konsument och medlem som vägleder oss i vårt arbete. Dilemmat handlar denna gång om så kallad ”innehåller-inte-marknadsföring”. Titta på filmen och rösta nedan. Observera att det inte handlar om den sortens märkning som man använder för att varna allergiker, t ex ”Fri från gluten”.
Loading ...
Här kan du läsa om hur det gick med ”Dilemma” nr 1, som handlade om hur tillverkarna deklarerar vegetabilisk olja.
Comments on this entry are closed.
Censurerade du min kommentar 🙁 ?
Hej Joakim, Nej jag censurerade verkligen inte din kommentar. Jag har aldrig censurerat någon kommentar, utom direkta spam förstås. Din kommentar hamnade i mitt för närvarande alldeles för tajta spamfilter så jag såg inte att den hade kommit in. Upptäckte den just!
Inehållsförteckning på en produkt ska finnas och texten bör förstoras och förtydligas så att kunden kan lätt orientera sig. Jag tycker också att i vissa fall kan en produkt märkas med vad den inte innehåller. Det är ok att det står inga konserveringsmedel eller inga färgämnen. Samtidigt håller jag med att det kan vara vilseledande att t ex skriva att produkten inte innehåller något socker när den i själva verket innehåller sötningsmedel.
Har hittat en märkning som jag tycker är alldeles galet fel. Loka har börjat märka sitt mineralvatten med ”inget tillsatt socker eller sötningsmedel”. För mig är det självklart att inga mineralvatten innehåller detta. Det ska ju bara vara vatten och kolsyra. Nu kanske kunder börjar tro att t ex ramlösa har socker i sitt vatten eftersom Loka skriver ”inget tillsatt…” på sina flaskor. På en produkt som normalt innehåller socker kan en ”inget tillsatt socker”-märkning vara på sin plats om man inte tillfört det. Men på mineralvatten?? Det är ju helt uppåt väggarna!
David: Jag har letat efter Lokas mineralvatten med ”inget tillsatt socker eller sötningsmedel” men kan inte hitta. Det låter jättetokigt, men var hittar jag flaskor med sådan märkning?
Hej Louise
För det första så tillverkar inte Leksandsbröd Dala-Järna knäcke.
Sen är det som du vet så att det mesta bröd på marknaden märks med fulkorn, nyttighet och nyckelhål men innehåller i regel alltid både socker och fett och, en av de största knäckebrödsorterna i hyllan innehåller både socker och fett. I de mätningar som har gjort så visar det sig att konsumenten inte har någon aning om skillnaden i fullkornsmängd eller vilka knäckebröd som innehåller socker och fett eller inte. Utan majoriteten av konsumenterna tror att dessa produkter innehåller både socker och fett
Hej Peter,
Det här var riktigt illa. Jag ber en miljon gånger om ursäkt. Det är ju Pyramidbagaren som tillverkar Dala Järnabrödet. Ni på Leksandsknäcke märker ju med ” 100 % fullkorn, inget tillsatt socker”. Samma problematik, men rätt måste vara rätt. Vi får rätta till filmen, eller påpeka detta på annat sätt.
När jag undersökte senaste så fanns det sex knäckebröd av 48, och av dessa bara ett tradtionellt rågknäckebröd, som hade tillsatt socker. Änglamarksbrödet, rågbröd, hade av någon anledning också tillsatt socker men enligt uppgift så försvinner sockret vid gräddningen.
Ja, må så vara, att folk tror att knäckebröd i regel innehåller socker. Med er märkning så underbyggs ju den vanföreställningen. Eller hur?
Nej tvärt om, knäckebrödet är endast 10% av den totala brödhyllan och där är det en djungel av hälsopåståenden och fullkornspåståenden. Majoriteten av konsumenterna tror att ett mörkt mjukt bröd ”bakat på mörk sirap” skulle vara lika nyttigt som ett knäckebröd med 100% fullkorn, och de flesta konsumenter utgår från att dessa knäckebrödsprodukter som du pratar om innehåller fett och socker och är vilseledda idag då det tror att de handlar så nyttigt som de skulle vilja när det köper tex ett mjukt bröd med olika fullkornssymboler på.
Det är idag ett större problem att konsumenten vilseleds av all märkning som ger sken av att produkten innehåller mer nytta än vad den gör och då går konsumenten fel om vi inte har vår märkning
Hej igen Peter,
Jag är helt överens med dig om att det är en djungel i brödhyllan av olika hälsopåståenden. Därför har vi satt igång ett stort projektarbete av studenter på SLU som granskar märkning av bröd med hälsopåståenden i de svenska brödhyllorna.
Projektet avrapporteras i morgon, du får rapporten i veckan, om du inte redan har fått den.
Det vore väldigt bra om rapporten resulterar i vi kan städa bort en mängd yviga och säkert också lagvidriga påståenden.
Men som du också vet är vi mycket skeptiska till trenden att marknadsföra livsmedel med vad de inte innehåller. Det är en trend som är ohållbar i längden. Därför vår kritik mot såväl Leksandsbröd som Dala-Järnaknäcke/Pyramidbagaren.
Tycker det är en viktig konsumentupplysning också vad en vara INTE innehåller. Jag är t ex allergisk mot glutamat, och det går mycket snabbare att läsa på framsidan än i de pyttesmå bokstäverna. För övrigt FINNS faktiskt knäckebröd med fett, t ex julknäcke, men på detta paket handlar det ju om att jämföra med andra brödsorter tycker jag.
Hej Åsa, ja, liten text på förpackningar är ett elände. Det håller jag verkligen med om. Men jag anser att vi ska arbeta hårt för större text, och det kommer en EU lagstiftning om det snart, och inte öppna för ”innehåller inte” marknadsföring, förutom förstås på laktos, glutenfria produkter förstås, men där är ju lagstiftningen redan tydlig.
Läste vad du skrev ovan, Louise om ”laktosfritt” etc. Då kanske Konsum kan kämpa för att det alltid måste anges PROCENT laktos på förpackningarna! Nu får man gissa/testa själv. Har ett laktosintolerant barn (som alltså tål en viss mängd). det skulle underlätta oerhört att få veta. Det är tydligen så att man inte vill ange detta i Sverige? Vet du varför?
Åsa: Jag kan inte frågan och vet inte varför det inte står procent laktos i dag, men jag ska absolut ta upp detta med med både Coop och mejeribranschen.