I dag åker min kollega Anna Carlsson till Sveriges Lantbruksuniversitet. Där presenterar hon  fyra projektidéer för de duktiga fjärdeårsstudenterna på kursen Agrosystem. Ett projekt handlar om att  förutsättningslöst, med två Coop butiker som bas, undersöka vilka rutiner etc. som skulle behövas för att man på ett enkelt sätt kan hämta mat som annars skulle kastas. För att sedan distribueras till ideella organisationer som Frälsningsarmen med fler utan att livsmedelssäkerheten äventyras. För- och nackdelar, ekonomiska hinder, varumärkesfrågor och lagstiftningsfrågor ska studenterna bland annat grotta sig ner i. I projektet samverkar vi med företaget Allwin, och Coop förstås.

Hoppas studenterna nappar! Det är ett bra och nyskapande projekt. Precis som SLU-projektet ”Maten som försvann” från i våras.

I Konsumentföreningen Stockholms Föräldrajury kan du som är förälder vara med och göra din röst hörd. Några gånger om året skickar vi ut enkäter via mejl. Enkäter med frågor om konsumentfrågor som rör barn.

Här kan du läsa om resultatet av tidigare enkäter. Resultatet använder vi i vårt påverkansarbete,  till exempel när vi träffar företag och myndigheter.

Just nu pågår en enkät om hur barnfamiljerna löser sin vardagsmiddag. Enkäten heter Långkok eller färdiglagat – du hittar den här.

Gå med i Föräldrajuryn – så får du fler enkäter.

Fredrik Kagg, försäljningschef, Konsum Knäred  installerade en ny frukt- och gröntkyl med dörrar, och blev jätteförvånad. Den nya disken sattes in i juni. Under juli ökade frukt- och gröntförsäljningen med 10,5 procent jämfört med samma tid förra året. Och grönsakerna håller sig fräscha mycket längre. Svinnet minskade med 20 procent. och energikostnaderna har gått ner.

Med den nya disken kan sortimetet av känsligare produkter öka, som knippmorötter och känsliga frukter. Den vanliga frukten exponeras som tidigare på ett fruktbord och vissa grönsaker ska ju också förvaras i lite varmare, som t ex gurka.

Och kunderna har bara berömt den nya disken!

Fredrik tror att han snabbt kommer att tjäna in hela extrakostnaden.

Lönsamhet och miljöengagemang går oftast hand i hand. Heja Konsum Knäred.

Så fram för fler dörrar på fler kylar! Och sänk temperaturen i chark- och delikatessdiskarna. Max 8 grader är för hög temperatur.

I förra veckan skrev Karin Ahlborg i Aftonbladet en dräpa om mejeriernas takåsförpackningar och i dag intervjuas jag med flera i Radio Stockholm om frågan.

Som sagt, jag är fortfarande starkt kritisk till takåsförpackningarna för att de är så svåra att tömma. Lågt räknat så stannar säkert 2000 ton fruktyoghurt kvar totalt i förpackningarna, till ingen nytta, varje år i Sverige. Vilken förstöring av pengar och miljö!

Men takåsförpackningarna är här för att stanna, ett tag i alla fall. Så titta på videon med min söte son som visar hur man tömmer förpackningarna på enklaste sätt.

I dag var det knökfullt på pendeltåget .Det pratades kinesiska, portugisiska, ryska och massor av andra språk. Alla var på väg till en jättekonferens på Älvsjömässan för hjärt - och kärlläkare och forskare, så kallade kardiologer.

I går släpptes nyheten att margarin som tillförts omega 3 inte har någon  märkbar effekt på hjärt och kärlsjukdomar.

Jag tittade förbi Coop Nära i morse. En liten ask vanligt Lätt och Lagom kostade 17.50, en med Omega 3 kostade 24:50.  Man slänger såldes mycket pengar i sjön om man väljer omega 3 - asken. Bra att det blev utrett en gång för alla.

Och Livsmedelsverket bör oberoende av alla diskussioner som pågår i EU kring hälsobudskap i livsmedel omedelbart se över texten på Lätt och Lagom Omega 3.

Där står: ”En näringsriktig kost med långa omega 3-fettsyror från fisk bidrar till att hålla ditt hjärta och dina blodkärl friska”. Må så vara, men sedan kommer ”Med Lätt & lagom Omega 3 på smörgåsen så får du automatiskt i dig de nyttiga omega 3-fettsyrorna från fisk”. Yepp, men tydligen inte så att de ”håller hjärta och blodkärl friska”. Härmed anmäler jag Arla foods forumuleringen till Livsmedelsverket så får de se över om texten är  vilseledande eller ej.

Coop formar just nu sin policy för djurvälfärd. De gör ett gediget arbete. Forskare, branschfolk med flera har inbjudits för att beskriva hur lantbrukets djur i Sverige och andra länder har det i dag. Vad som är bra, vad som kan göras bättre, var forskningen står när det gäller djurvälfärd

Jag deltar i det arbetet.

I dag diskuterade vi bland annat ”kommunikation”.

Vi diskuterade att ekologiska gårdar som levererar till Coop ska kunna visa  sin djurproduktion på Webb-TV.  Men varför bara KRAV-gårdar med ekologisk produktion? Varför inte visa vanlig svensk djurproduktion som står för den absolut största delen av Coops försäljning.  Och varför inte också hur djuren har det i Danmark, Ungern eller Thailand där också mycket kött kommer ifrån?

Slaktsvinsuppfödning

Jag är så trött på glättiga bilder med ”Bregottkor”, grisar bökandes i gyttja, pickande hönor med dessa ständigt gröna ängar i bakgrunden så fort ett lantbruksdjur ska visas på bild. Och där syndar inte bara Coop, utan alla i livsmedelsbranschen.

De flesta kött- och mjölkproducerande djur i Sverige har det hyfsat bra,  inte minst i jämförelse med djur i andra delar av världen.

Men för det mesta går de inte på gröna ängar eller bökar i gyttja. De flesta lever i stallar. Dels för att det ger en rationell och effektiv djurhantering, med lägre arbetskostnader, dels för det är smidigt att kontrollera djurens hälsa, att betäcka dem, att fodra dem och kontrollera att de får i sig tillräckligt med foder så att de har en hög produktion och tillväxt. Och därmed ger billigare kött – och mejerivaror.

Eftersom vi hela tiden matas med tjusiga bilder på lantbrukets djur, så tappar många av oss hakan och blir väldigt indignerade när bilder visar på hur de flesta djur lever. Vi inbillar oss en Disneyvärld med snudd på talade djur med mänskliga egenskaper och så får vi se dem i boxar med gallergrindar (grisar) eller enorma hangarer med kycklingar.

Mitt budskap till Coop är: Visa inte bara upp den glättiga djuromsorgen, som inte alltid är så glättigt heller för den delen. Naturen är inte alltid god.

Visa gärna hur ni vill att djuren ska ha det. Men visa också hur de flesta djur, vars kött Coop säljer, har det i dag. Och stå för det.

Ortsborna kring Peking lider stora kval till följd av sina stinkande soptippar. I hopp om att komma till bukt med stanken föreslår myndigheterna att 100 deodorantkanoner ska lösa problematiken.

I en artikel i HD framgår att de särskilt framtagna kanonerna skjuter ut en vätska som är tillverkad av ett växtextrakt som har till uppgift att dölja den värsta stanken. När detta gjorts läggs soporna under ett täcke som ytterligare ska angripa odören.

Forskare är dock inte helt övertygade om att deodorantkanoner är den bästa lösningen på problemet. Enligt TT-Reuters säger professor Nie Yongfeng att kanonerna är stankneutraliserande verktyg som endast bör användas under särskilda omständigheter. De kan med andra ord inte användas 24-7.

Pekings invånare producerar 18 400 ton hushållsavfall varje dag. Mer än 90 procent av dessa landar på någon av stadens soptippar. I Sverige landar knappt något hushållsavfall på våra soptipparna, eller deponier som det heter. Avfallet bränns upp och blir till energi eller jord eller biogas eller så samlas det in och blir till nya råvaror .

Den vägen går säkert kineserna också, de är bara att de börjar lite senare än vi.

Källa: TT-Reuters, HD.

Cocktailtomater från årets skörd

Skördefesten! Vad tusan gör man med alla godsaker som växer i trädgården? Från att ha varit fem vuxna – dvs med tre hemmaboende pojkar- är vi nu två pers sedan några år tillbaka. Men grönsakslanden och bärbuskarna är dimensionerade för minst fem. Trettio om jag ska vara ärlig.

Häromdagen kom vi på idén att ordna skördefest. Så nu kommer vänner på söndag och äter upp allt vi har odlat. Det enda vi behöver köpa är korvar och dricka. Så här blir menyn, kanske kan den inspirera någon.

Jag torkar tomater i ugnen och fryser in. Sparar mycket plats och blir urgott att ha i grytor och annat!

• Drink: Flädersaft, bubbelvatten, vodka, frysta röda vinbär och hallon
• Grillade korvar , chorizo och salsicca, bostongurka och ättiksgurka
• Tomat- och gurksallad med mynta och rödlök
• Fräst mangold och squash med ugnstorkade tomater, vitlök och timjan.
• Potatissallad med lök, kapris, dressing på vitvin, buljong, örtkryddor från landen och rivet citronskal(köpt)
• Äppelpaj, jättelätt och god smulpaj med smält smör, havregryn, vetemjöl, sirap, socker, nötter och möjligen pumpakärnor.

Nästa år odlar vi lite mindre, tror jag…

Jag blev uppringd av en reporter på Sydsvenskan i helgen. Han berättade om en riktigt fånig tävling som ICA Maxi handlare hade satt igång. Inför skolstarten ordnade de en tävling för barn som besökte butikerna. De skulle kasta bananer genom hål. Riktiga bananer. Och då vet ni hur det går. Splasch säger det. De blir oätbara.

Alla som har besökt en bananodling, och det har jag, vet hur enormt arbetskrävande det är att odla och packa bananer. Vi vet också hur mycket kemiska svampbekämpningsmedel som går åt för att få en hyfsad produktion i de länder där svampen grasserar.  På ICA Maxi slängdes bananer på golvet, som en kul grej.

Jag hade inga svårigheter att ge Sydsvenskan en kommentar. Det finns två ord som passar bra, ”omdömeslöst” och ”respektlöst”.

Det tycker även Kerstin Lindvall, som är ansvarig på ICA AB för  Kvalitet och socialt ansvar. Det är absolut inget ICA-handlare ska hålla på med, säger hon när jag ringer upp och frågar om det verkligen kan vara sant. Hädanefter kastar barnen tennisbollar eller plastbananer och i pris får de bananer att ta med sig hem och äta säger Kerstin.

Bra tycker jag. ”Släng inte maten”! Läs gärna mer om hur vi minskar matsvinnet.

Jag älskar att laga mat, det är bland det bästa jag vet.

Men är det bara jag nuförtiden som inte tycker att all mat måste lagas från grunden utan att många hel- och halvfabrikat visst går att äta med god aptit?

Henrik Ennart och Mats Eric Nilssons senaste bok ”Döden i grytan” spinner på temat ”den verdervärdiga sjukhusmaten”, och säkert är viss sjukhusmat just vedervärdig, men säkert inte all.

Och nu senast säger Miljöpartiet att de ska arbeta för att all sjukhusmat ska lagas från grunden i riktiga kök av utbildade sjukhuskockar.

Döden i grytan

Jag har inget emot det, tvärt om.

Men att åldringar och sjuka människor går ner i vikt, att många har näringsbrist och äter dåligt beror inte alltid på att maten de serveras är dålig. Det beror på att de av andra skäl har förlorat aptiten och hur god, bra och vacker mat de än serveras så går den bara inte att få i sig.

Häromdagen var mina föräldrar och jag sugna på fläsk och bruna bönor. Vilken lycka då att kunna trava iväg till affären och köpa bruna bönor i plastrulle. Här förfasar sig säkert många. Men det var jättegott, speciellt med lite extra ättika i. Eller Felix delikatessköttbullar. .Mums. Och jag gillar frysta soppor till lunch. Smörgåsar med räkost och gurka! Ja, jag vet. Den görs säkert med mängder av tillsatser och bara några få räkor. Men jag tycker det är gott. För att inte tala om frysta grönsaker, enkelt, krispiga och näringsrika, men de kanske inte räknas till halvfabrikat. Eller?

Det är utmärkt att kvalitén på mat diskuteras högt och brett, och väldigt mycket gott för diskussionen med sig. Men jag blir provocerad när alla rusar åt samma håll i debatten, och det knappast ges utrymme för andra åsikter. Och det måste kännas ganska ledsamt för många som lagar mat i offentlig sektor att ständigt få höra denna klagosång, utan några nyanser.