Fotbollsplaner med konstgräs stor källa till mikroplaster

av Louise Konsumentkoll den 18 april 2017

För att hålla en fotbollsplan med konstgräs i bästa skick tillförs ofta några ton granulat varje år. Granulatet tillsammans med plastpartiklar som slits av när fotbollsspelarna är i gång är en stor källa till mikroplaster. Näst störst efter däck och vägslitage enligt en ny rapport från IVL. Mikroplasterna hamnar i vattnet som i bästa fall förs till reningsverken. Hur mycket som sedan avskiljs där och blir kvar i avloppsslammet och hur mycket som förs vidare ut till hav och sjöar vet forskarna ännu inte. Illa vilket som. I haven vill vi inte ha mikroplaster och inte heller i slammet som läggs som gödsel på bondens åkrar.  

Om fotboll och konstgräsets koppling till mikroplaster talas det ganska tyst om. Är det för att idrott och fotboll omhuldas så av alla och envar i detta land? Att förbjuda konstgräsmattor är inte att tänka på verkar det som, hur miljövidriga de än är. Om mikroplaster i bodyscrubs och annan kosmetika talas det högljutt om. Där krävs hårdare tag och lagstiftning fast de står för en bråkdel av mikroplasterna. Onödiga, men ändå. 

Jag kan inget om konstgräs så jag ringer till en tillverkare för att veta mer. Så här ligger det till. På en fotbollsplan läggs kompletteringsgranulat om cirka 1 – 4 ton per år, beroende på hur mattan slits. Snöplogas fotbollsplanen slits det mer än om inte. Granulaten förs bort på olika sätt. Till exempel fastnar de på fotbollsskor och släpps i omklädningsrum och i hemma, det sopas upp och skräpet  slängs i brännbara sopor. Inget större problem.  Eller så förs de bort med snöplog eller sköljs bort med regn och mikroplasterna hamnar antingen i avlopp och vidare till reningsverk eller sköljs direkt ut i hav och sjöar. Inte bra.

Vad görs för att minska mikroplaster från fotbollsplaner? Man kan använda ett annat material, t ex expanderad kork som lättare bryts ner, men det är inte så lätt att få tag i. Efterfrågan är större än utbudet. Eller så kan granulat göras av kokosskal. Fast kokos bryts väl inte ner så lätt – eller?

Företaget arbetar för att få fram bättre material helt enkelt och kanske har man en lösning på gång, hemlig just nu.

Mycket forskning återstår för att få koll på hur stor tillförseln är från olika källor och var mikroplasterna slutligen hamnar och konsekvenserna av det. Själva har vi gett i liten slant till forskning om mikroplaster i biogödsel, d v s det som blir kvar när matrester har omvandlats till biogas. Plastpåsar och förpackningar e t c som blanda med matresterna skiljs av innan matavfallet går in i rötkammaren, så förhoppningsvis är det inte så mycket som skavts av. Men det bör undersökas i vilket fall som helst. Återkommer om det.

Utdrag från IVLs pressmeddelande:

”I rapporten har forskarna rankat källorna till mikroplastpartiklar efter storleksordning. Mängden mikroplastpartiklar från trafiken uppskattas till 13 500 ton per år. Konstgräsplaner rankas som den näst största källan med utsläpp på cirka 2 300-3 900 ton per år. Andra källor är syntetfibrer från tvätt som uppskattas till cirka 200-2 200 ton/år, slitage från båtskrov cirka 500-1 500 ton/år och industriell produktion och hantering av plast, 300-550 ton/år. Utsläpp från hygienartiklar som innehåller mikroplaster beräknas stå för cirka 66 ton/år. Det stora spannet i volymer visar på den osäkerhet som fortfarande finns i bakomliggande data”.  

PS 19/4: I går kväll sändes ett SVT inslag om konstgräset och mikroplasterna

     

 

 

 

{ 0 kommentarer… lägg till en nu }

Lämna en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: