Jag ifrågasätter ”Äkta vara”

av Louise Konsumentkoll den 23 oktober 2009

Äkta vara, aktavara.org

”Det är svårt att kritiskt granska något som i grunden är bra”. Så sa en journlistvän till mig för många år sedan. Lite så känns det när jag ger mig på ”Äkta vara” och Mats-Eric Nilsson. Men jag gör det ändå. Förstås! För det är mycket jag är fundersam över. Länk till föreningen ”Äkta vara”.

I Svenska Dagbladet idag finns en intervju med Mats-Eric. Jag vill komplettera intervjun i svenskan med ytterligare några frågor som jag gärna vill ha svar på.

  • När du inte längre är tjänstledig kan du då fortsätta att skriva om mat i t ex SvD om du så ensidigt tar ställning mot mat utan några som helst tillsatser (utom pektin och bakpulver)?
  • Hur mycket kostar det att få en vara godkänd?
  • Hur svårt är det att se på en ingrediensförteckning om ett livsmedel innehåller tillsatser eller ej?
  • Anser eller anser du inte att konsumenter som är skeptiska till tillsatser ska undvika allt från falukorv till mellanmjölk? Och i så fall, vilken korv ska de äta istället?
  • Om konsumenter prioriterar livsmedel i handeln märkta med ”äkta vara”, hur kommer deras hushållsbudget att påverkas?
  • Du säger att det inte behövs tillsatser om man hanterar maten rätt. Kan du utveckla vad du menar med det?
  • Jod är ju en tillsats som finns i salt av folkhälsoskäl, för att vi ska undvika att få problem med sköldkörteln. Kommentar?
  • Du har många gånger uttalat att din kamp mot mat med tillsatser inte handlar om oro för hälsan utan för mat som det inte fuskas och trixas med. Nu stiger oron för maten kraftigt bland oss svenskar enligt olika undersökningar. Främst är man orolig för tillsatser i maten. Kommentar?

Några andra röster om ”Äkta vara”:

Så blir du lurad av Hemlige kocken. Karin Ahlborg, Aftonbladet.
Trovärdighetsbris hos Äkta vara. Joakim Färdig, Blogg: Hygienkonsult.

Uppdatering: Mats-Eric Nilsson i Aftonbladet i dag.

 Uppdatering 26 november:  Mats Eric Nilssons bloggar om mina inlägg om Äkta vara

{ 14 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Affi oktober 26, 2009 kl. 7:32

Såg en reklamsnutt om Äkta vara, det är svårt att genomskåda och se helheter med andra ord man faller lätt i gropen där man gapar och sväljer reklamen.

Svara

Camilla Sparring oktober 26, 2009 kl. 9:08

och jo jag glömde, varan i butiken kommer inte att höjas.
ang hur svårt det är att läsa innehållsförteckningen, tja fråga en äldre person med lite dålig syn, vilket svar får du då?
Det behöver inte vara de dyra varorna som är äkta vara.
Alla ämnen är icke lättförståeliga, fråga födoämnes allergiska barns föräldrar eller vuxna.
Det finns rätt många tillsatser vi bör vara oroliga att stoppa i våra barn… ca 110 st. Falukorven.. tja det finns en gård i Uppsala som heter Lundbygård där kan du åka och köpa dig en fantastisk korv som är riktigt god och saftig.
Kommunerna behöver inte köpa ”äkta vara” märkningen bara de köper äkta råvara det gör de inte idag. Det är det han pratar om. Förlåt mig Louise att jag svarar på frågor som inte är ställda till mig men jag kan svara på några av dem. Denna märkning är bra i många avseenden för det finns många leverantörer och producenter som vill ha denna märkning tryckt direkt på förpackningen. De är stolta över att ha rena produkter och det är ju dit vi vill komma, att göra det enklare för konsumenten inte svårare! Ha det så bra och en stor kram på dig!

Svara

Louise Konsumentkoll oktober 26, 2009 kl. 9:22

Hej Camilla,
Tack för synpunkter! Jag svarar i kväll, just nu ramlar folk in på kontoret, vi har ett seminarium om ”Naturkosmetik” i dag.

Svara

Louise Konsumentkoll oktober 27, 2009 kl. 9:38

Hej igen Camilla,
Det blev inget svar från mig i går kväll. Virusprogrammet körde igång på datorn hemma och då blir den heltrög. Irriterande!

Du, Mats-Eric och alla andra som kämpar för bättre mat gör en jättebra jobb som leder till att vi får bättre mat överlag. Det är inte frågan om det. Jag har väl helt enkelt svårt för fundamentalism vad det än handlar om. Jag tror inte livet blir lättare för konsumenter om all annan mat än Äkta Vara målas ut som mat som det fuskats och trixats med. Jag kan inte uppfatta föreningen ”Äkta varas” programförklaring på annat sätt.

Och jag tror inte det förenklar för konsumenten om den enda falukorv som duger finns i en gårdsbutik i Uppsala. Därmed inte sagt att det är prima kvalitet på alla Falukorvar i butikerna. Och jag tror inte heller att alla föräldrar behöver vara oroliga för 110 tillsatser som finns i vår mat. Jag har respekt för dina åsikter om detta- men där tycker vi helt enkelt olika.
Jag har inget emot logotypen ”Äkta vara” på livsmedel helt utan tillsatser. Det jag har emot är att föreningen skopar ut all annan mat.
Sedan håller jag helt med dig om att ingrediensförteckningarna är ursvåra att läsa på grund av för liten text. Men att konsumenter kan se om det är mycket eller inga tillsatser i produkten, det tror jag inte är svårt. Det går att läsa texten på 90 procent av alla förpackningar, om man inte är synskadad förstås.
Stor kram
Louise

PS Jag har givetvis skickat mina frågor till Mats-Eric, men fick studs på adressen till Svenska Dagbladet som meddelande att Mats-Eric är tjänstledig. Därför frågan i mitt inlägg. Men där kanske jag har fel.

Svara

Minna oktober 26, 2009 kl. 12:28

Nu börjar det snart brinna i frågan om jakten på E-nummer! Jag får väl hålla med dig, Louise, att det går lite till överdrift det här med Äkta vara. Spontant tyckte jag det var jättebra men nu när jag har läst in mig lite på olika kommentarer i ämnet så tenderar jag att hålla med vissa kritiker. Hur långt måste man gå? Klart att man inte vill ha ONÖDIGA, slentrianmässigt tillsatta ämnen som dessutom kan vara ohälsosamma men det finns ju tillsatser som gör livet lite enklare utan att vara ohälsosamma. Dessa kan man acceptera, tycker jag. Jag gillade en kommentar jag läste: ”Jag tror att vi i första hand ska välja livsmedel som det mixtrats så lite som möjligt med. Jag läser på etiketter och väljer bort mat med långa listor av tillsatser; inte för att tillsatserna är farliga utan för att de ofta är ett tecken på att tillverkaren är slö och oengagerad. Och slöa tillverkare utvecklar sällan de godaste produkterna av de bästa råvarorna”.
Väl talat!

Svara

Minna oktober 26, 2009 kl. 12:30

Ska säga att det var Lisa Förare Winbladh, matskribent på Sydsvenska Dagbladet, redaktör för matsajten Taffel.se, författare, föreläsare och framför allt matälskare, som sade detta kloka som jag tidigare citerade.

Svara

Britt oktober 28, 2009 kl. 7:51

Hej Louise,
Jag är en vanlig matkonsument som skulle vilja att märkningen ”Äkta vara” fanns i min butik. Är det så att det bara är en butik i Uppsala som säljer bra falukorv, då kan jag välja att köpa något annat. Bara för att jag inte kan ta mig till Uppsala behöver jag inte köpa falukorvar av sämre kvalitet.
Sedan kan man naturligtvis själv bestämma var ribban skall ligga för sin egen del. Om man vill undvika tillsatser helt eller om man tycker det är en bra utveckling att andelen tillsatser i färdigmat minskas till förmån för de ”de äkta” råvarorna.
Jag hoppas att märkningen ”Äkta vara” leder till en bättre utveckling av den mat vi äter.
Jag kan inte se att det gagnar oss konsumenter att tex färdigrätter som köttbullar har så lite andel köttråvara. Blir köttbullarna dyrare med mer kött kan jag, om jag vill, välja att lägga färre köttbullar på tallriken och en extra potatis istället!
Det känns som att man systematiskt blir undanhållen information om kvaliten på produkten. Att det skall vara så svårt som möjligt att läsa det finstilta på förpackningarna.
Man kan tycka att det är lätt att läsa på innehållsdeklarationen om det finns tillsatser eller inte.
Jag tror dock att många är helt ovetande om att tex kokt skinka som smörgåspålägg kan innehålla så många olika tillsatser, bla smakförstärkare att man inte ens tänker på att läsa det finstilta. Man är helt enkelt okunnig som konsument, och därmed lättledd.
Sedan är det väl en bra början att man minskar på de tillsatser som används bara för att få en produkt med lägre kvalitet. Så kan man diskutera den mindre del tillsatser som används för tex hållbarhet.
Det viktigaste tycker jag att man som konsument på ett lättilgängligt sätt får fakta om maten man köper så att man själv kan välja, och att det finns alternativ att välja på.

Svara

Louise Konsumentkoll oktober 28, 2009 kl. 10:14

Hej Britt,
Klokt talat. Jag håller med om allt du säger. Återigen, det jag vänder mig emot är att ”Äkta Vara” så ensidigt tar avstånd från alla tillsatser och utpekar annan mat som fusk och trix. Och jag är fundersam som du ser av mina frågor till Mats-Eric på lite annat också.
Jag måste kolla det du säger om köttbullar. För några år sedan fick inte färdigjorda köttbullar kallas för köttbullar om de inte innehöll minst 80 procent kött. Sedan togs den regeln bort. Vi drev på för att branschen själv skulle införa frivilliga regler så att kvalitén/köttinnehållet skulle bevaras på den nivån. Men där kanske det har gått snett de senaste åren. Ska göra en djupdykning i köttbullspaketen när jag hinner. Månag hälsnibngar Louise

Svara

Anonym oktober 28, 2009 kl. 10:50

Jag undrar också hur de kan godkänna både gurka, rödbetor, senap och ketchup som äkta vara utan att godkänna E260 (ättika)som tillsats? _Inga_ andra E-nummer än bakpulver och pektin tillåts enligt hemsidan.
Hur lägger man in gurka utan ättika? Har Felix övergått till vinäger i sina inäggningar?

Svara

Louise Konsumentkoll oktober 28, 2009 kl. 16:38

Hej,
Nu har jag tagit reda på detta och lärt mig något nytt! Ättiksprit som används i ekologiska inläggningar som Felix och Druvans ”Äkta vara gurka” räknas som ingrediens, inte tillsats, och tillverkas av ren alkohol, 98 %. Ättiksyra E 260 tillverkas av trä och det är den- Perstorps-som vi oftast träffar på i affären när vi ska lägga in sill, gurka och annat. Så man kan lägga in gurka utan E-nummer/tillsats. ”Äkta vara stämpeln” är korrekt enligt de kriterier som föreningen satt upp.

Svara

Kaktusblomman oktober 28, 2009 kl. 23:28

Vissa tillsatser behövs för att inte bli sjuka, tex nitrit i korv och skinka. Botulism är en livshotande matförgiftning. Askorbinsyra är väl också ganska oförarglig? Man ska inte överdriva det här med tillsatser.

Svara

Anonym oktober 29, 2009 kl. 10:08

Som jag förstår det av beskrivningen på Äkta Vara:
http://www.aktavara.org/Guide.aspx?r_id=27738 så räknas även ättiksprit in under E260. Har de koll på vilken ättika som används i senap och ketchup också?
Sen tycker jag att det är märkligt att ättika är helt OK, bara det används i så stora mängder så att det räknas om ingrediens, inte som tillsats. Märkningen borde inte hänga på sådana teknikaliteter som var gränsen går mellan ingrediens och tillsats.

Svara

Kaktusblomman oktober 29, 2009 kl. 23:06

Ättik´sprit används också i sill för att inte vi ska drabbas av botulism. Det är ett sätt att konserva som använts länge.

Svara

Anonym oktober 30, 2009 kl. 10:40

Det är det jag menar, ättika är ju tydligen helt OK som ingrediens, då borde den vara OK som tillsats också.
Vill de sedan hävda att den ena storskaliga industriprocessen är bättre än den andra när det gäller tillverkning av ättika så får de väl kräva garantier av tillverkaren angående viken ättika de använder, på samma sätt som de inte godkänner alla sorters pektin.

Svara

Lämna en kommentar

{ 1 trackback }

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: