Båda bilderna visar jordgubbar som har plockats på samma plats vid samma tidpunkt. Bilden är tagen sju dagar efter de har plockats. Visst ser de till höger godast ut?
Jordgubbarna till vänster har förvarats i en ask, utan någon annan förpackning. De till höger har lagts i en ask som sedan förpackats i en tunn plastpåse med hål i.
I tisdags, vid vårt seminarium ”Varför slänger vi så mycket mat?” lyssnade vi på Johanna Berlin, forskare vid SIK i Göteborg. Rubriken var ”Förpackningar på gott och ont”. Johanna visade bland annat bilden på jordgubbarna.
Är det en bra eller dålig utveckling att jordgubbar, frukt och grönsaker kan hålla sig friska och fräscha länge i butikshyllorna med hjälp av extra förpackningsmaterial? Det har jag grunnat på sedan Johannas föredrag.
Nu har jag bestämt mig för vad jag tycker. Men vad tycker du?
![348853721_a973a6cfe4_m[1]](/wp-content/uploads/2011/11/348853721_a973a6cfe4_m1.jpg)
{ 5 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }
Tacka vet jag gå på Bondens marknad och köpa färskt eller få en låda med opaketerade fukter och grönsaker från Ekolådan.
Fast jag kan ju med gott samvete svara alla som är så förbannade på att de bananer som är paketerade i plastpåse med Rättvisemärkt att låta bananerna ligga kvar i påsen eller om det inte är hål i påsen så tycker jag att de skall se till att det blir det annars borde de ju kunna ligga kvar i påsen men öppnad. Då kan man ju försvara de lite dyrare bananerna.
Kan man hitta metoder för att förlänga hållbarheten på maten utan att tillsätta konserveringsmedel så är det bra. Med längre hållbarhet så kommer vi nog att slänga mindre mat och kunna spara en massa pengar och energi.
Hej! Var på medlemsmötet i tisdags, väldigt bra och intressanta föreläsningar var det.
Bland annat det där med förpackningar har man ju funderat en del på, och det var kul att få lite nya perspektiv än att de BARA är av ondo.
Överlag är det väl bra att man kan få grönsaker och frukt att hålla sig fräscha längre på det här sättet, om det – som föreläsaren menade – är så att förpackningen ändå står för en ganska liten del av produktens miljöpåverkan. Man kan ju som sagt slippa tillsatser i själva produkten, som vi annars får i oss med begränsad kunskap om effekterna på hälsan. Dessutom måste ju mer mat slängas i butikerna om den blir dålig snabbt och inte hinner säljas (Vilket gör att kostnaderna ökar för butikerna som därmed kanske måste sätta högre priser i onödan).
Skulle dock inte skada om man också ansträngde sig för att göra miljövänligare förpackningar, väldigt myket görs ju idag av plast som skapar föroreningar och är svårt att återvinna.
Att KRAV- och Rättvisemärkta bananer ofta ligger i plastpåsar tror jag också beror på att det för ett par år sedan, innan de förpackades så, var butiker som upptäckte att KRAV-bananerna försvann fast den registrerade försäljningen av dem var väldigt liten. Kunderna hade bytt ut eller tagit bort de små klisterlapparna på bananerna och på så sätt fått betala ett lägre pris för dem. Plastpåsarna kan nog vara ett sätt att försöka hindra detta, för i butiker som tagit initiativet att BARA sälja ekologiska bananer ligger de utan förpackning.
Hej Louise,
Grattis till en väldigt lässvärd blogg.
Det finns en klassisk sanning kring förpackningar och miljö: det är att innehållet är alltid oändligt mycket värdefullare också ur miljösynppunkt. Man kan kosta på ganska mycket på förpackningen om det har en positiv effekt på innehållet – ex ur hållbarhetssynpunkt. Jag deltog på ett intressant seminarium i Karlstad i vintras som berör det. Länkar till saltåbloggen om det: http://saltakvarn.wordpress.com/2008/11/29/sma-forpackningar-kan-vara-bra-for-miljon/
Hej Johan och ni andra som har kommenterat,
Javisst är det bra med förpackningar som gör att känsliga livsmedel håller sig längre. Och tack Johan för bra länk till ditt blogginlägg om förpackningar, jag ska genast ta kontakt med forskaren Helene Williams, Karlstad.
Jag vill passa på att tipsa alla som är intresserade av ämnet att ta del av dokumentationen som vi har lagt ut på vår hemsida från vårt seminarium 31 mars. Där finns bland annat fler exempel från Johannas Berlins föredrag ”Förpackningar på gott och ont”.
Just nu håller jag på att kolla upp en förpackning ”på ont”, 80 grams röd stenbitsrom ligger i en glasburk som väger 150 gram, alltså mer än själva rommen. Varför så mycket glas?
Den frågan ska jag ställa till ABBA seafood. Kanske finns det någon teknisk förklaring- Återkommer!