Det här är ett mycket intressant ämne som vi brottas med hela tiden. Allt måste vägas in. EU-direktiv, livsmedelsverkets föreskrifter, design och produktutformning samt önskemål/krav från kunder.

För att skapa lite förståelse så kommer här en enkel förklaring hur vi tänker och (re)agerar:
Designen och igenkännande är livsviktig i all varumärkesuppbyggnad och tar oftast fokus från det ”finstilta”. Jag är övertygad om att vi inte är ensamma om att reta upp ”medvetna kunder” med att fokusera på det som majoriteten av våra kunder faktiskt vill ha; iögonfallande, läckra, spännande och smakrika måltider som man snabbt tar beslut om att köpa eller inte köpa. Vi säljer färdig mat som köps av kunder som för stunden valt att inte laga maten själva, uppskattningsvis i huvudsak för att spara tid.

Undersökningar har visat att köpbeslut i vår produktgrupp oftast tas på mindre än 10 sek totalt sett. Vi har alltså väldigt kort om tid att förmedla varför man ska välja vår produkt. Det viktigaste är då att kunden snabbt får ett lätthanterligt intryck om vad det är för produkt och varför man ska köpa den.

Med det sagt så ska vi också vara tydliga med att vi är ett ledande livsmedelsproducerande företag som ofta har lett vår branschen i många frågor och trender. Bosphorus har funnits i över 8 år och mättat över 10 miljoner kunder. Vi strävar hela tiden efter att vara transparanta och ärliga mot konsumenten och att inte blanda i tillsatser, konserveringsmedel eller andra konstigheter. Bosphorus produkter innehåller bara rena råvaror som tillagats på traditionellt vis. Men det är många råvaror i varje produkt. Det är inga enkla produkter vi gör. Och de flesta råvaror kan man helt enkelt inte bara beskriva med ett enda ord (vilket vore önskvärt). Därav den långa innehållsförteckningen.

EXEMPEL
Hälsosallad innehållsförteckning:
Tärnad kycklingfilé av bröstfilé( kokt), råris, svartris, fetaost (animalisk löpe), svarta oliver(kan innehålla spår av olivkärna), romansallad, frisésallad, rossisallad, isbergssallad, röd paprika, vitlök, dill, pepperoni, apelsin, cocktailtomat, färsk timjan, rapsolja, olivolja, citron juice, granatäpplejuice, chilipeppar, grillkrydda, kryddbladninginnehåller (torkade grönsaker: morötter, palsternacka, lök, selleri, persilja), pumpafrö.

Resultatet av detta blogginlägg är:
1. Vi har akut förtydligat det vi kunnat göra på texten på en gång (samma dag som vi läst detta inlägg)
2. Vi har lagt upp en åtgärdsplan att även genom etikett- och förpackningsdesign förtydliga innehållsförteckningen.
3. Näringsinnehållet på varje produkt håller på att tas fram. Det är för oss ett självklart val att visa kunden näringsinnehållet även om inte lagen kräver detta än.

Vi tror på att våra kunder i långa loppet vill veta exakt vad som finns i en produkt och på ett enkelt sätt själva vill ta reda på vad.

Med vänliga hälsningar
Marcus Bengtsson

Marknad & Försäljning
Bosphorus AB

I vissa fall är det fullt tillräckligt med övergripande regler kompletterat med vägledningar från Livsmedelsverket och kanske även med branschöverenskommelser.

När det gäller textstorlek har vi dock sedan länge tyckt att detta inte har räckt, utan att det vore bra med tydliga regler för minsta tillåtna storlek.

8 § Märkningsuppgifterna skall vara lätta att förstå, väl synliga, klart läsbara
och beständiga. De får inte på något sätt döljas, skymmas eller avbrytas av
annan text eller illustration.

Den paragrafen löser ju egentligen hela problemet ihop med Li´s rekomendation till branchen om 3mm teckenhöjd på texten.

Sen att den inte efterlevs är ju en annan sak.

Hälsosalladen som är på bilden bryter ju helt klart mot denna paragraf.

Cesarpasta är ju en tolkningsfråga men den är ju inte ”klart läsbar” och det är ju inga 3mm.