≡ Menu

Naturkosmetiken under lupp – är allt ”grönt” som glimmar?

Naturkosmetik, innehåller inte-marknadsföringNu ska vi tvaga och smörja oss med ”naturliga” och ”rena” produkter. ”Utan parabener”, ”utan petrokemiska produkter” och ”utan parfymämnen”. Och vi vill ju så gärna att det ska vara bättre än allt det där andra som vi kladdar på oss. Men är den så kallade naturliga kosmetikan bättre än den ”vanliga”? Vi har granskat naturkosmetiken i allmänhet och dess marknadsföring i synnerhet. Idag presenterade vi resultatet i rapporten ”Naturligt – Värderingar eller vetande?”, vid ett fullsatt seminarium.

Någon liknande studie har oss veteligen inte gjorts tidigare. Och det är verkligen på tiden, för detta är en snårig business. Det kan min urduktiga kollega Ulrika Lamberth, som skrivit rapporten intyga. Hon har verkligen slitit sin lockiga kalufs för att reda ut begreppen.

Fullsatt seminarium om naturkosmetik, Konsumentföreningen StockholmDet finns en uppsjö av olika märkningar, alla med olika certifieringsorgan. Som alla har olika kriterier. Det är omöjligt för en normalbegåvad konsument att begripa skillnaden. Det hela blir inte enklare av att naturkosmetikbranschen och förespråkare från ”vanliga” kosmetikbranschen är oense om naturkosmetikens miljö- och hälsoeffekter. Naturkosmetikbranschen hävdar till exempel att vegetabiliska oljor är bättre än mineraloljor, medan ”vanliga” branschen menar att det inte finns några vetenskapliga bevis för det. Vem har rätt?

Vi har också reagerat på är att så gott som alla naturkosmetiska produkter marknadsförs med vad de inte innehåller – att det är fria från artificiella parfymer, silikoner, paraffin- och mineraloljor, parabener och annat.  Vi ställer oss tveksamma till så sådan här ”innehåller inte-marknadsföring”. Majoriteten av vår Medlemspanel håller med, 67 procent av de 1 130 som svarade på vår enkät om naturkosmetik tycker att ”innehåller inte-marknadsföringen” får dem att fundera över vad som finns i andra produkter, som inte har samma information. Å andra sidan uppger 37 procent att det är bra information som hjälper dem i valet av kosmetisk produkt.

Vi vill i alla fall att Läkemedelsverket och Konsumentverket sätter ner foten och talar om vad som gäller på det här området. Därför överlämnar vi idag några exempel att begrunda till dem. Även Reklamombudsmannen ska få ta sig en titt på detta.

TV 4 Nyheterna intervjuade Ulrika, så förhoppningsvis blir det ett inslag i kvällens sändning.

Comments on this entry are closed.

  • Gunilla Brunell 26 oktober 2009, 17:31

    Jag ställer mig frågan varför man inte väljer att föja upp det som över 80 % i samma undersökning tycker är oacceptabelt! Nämligen att man i överiga kosmetikabranschen får lov att kalla sin produkt naturlig om det så bara är en procent naturliga råvaror i den?
    Det borde vara av större intresse för konsumenten i mina ögon.
    Hälsningar
    Gunilla Brunell
    WISE AB

  • Ulrika Lamberth 27 oktober 2009, 10:24

    Hej Gunilla!

    Vår granskning av marknadsföring av naturkosmetik är mycket omfattande och det finns flera frågor som väckts i samband med granskningen som vi nu kommer att arbeta vidare med. Vi valde att börja med frågan om ”innehåller-inte”-marknadsföring eftersom vi tycker att det är principiellt intressant (diskussionen pågår ju också inom andra områden, till exempel våra livsmedel).

    Frågan om mängd naturligt i en produkt är komplicerad och något som vi kommer att titta närmare på. Dels har ju olika märkningar olika nivåer, dels har det inte varit enkelt att få reda på hur mycket naturligt det är i produkter som inte marknadsförs som rena naturkosmetikprodukter, men som använder ord som ”naturals” eller gröna blad på förpackningen.

    Tips på produkter att granska mottages tacksamt!

    Vänliga hälsningar,
    Ulrika, Konsumentföreningen Stockholm

  • Marie Loden 27 oktober 2009, 22:44

    Jag är glad att ni klarat av att granska så komplexa frågeställningar som ni gjort! Inte enbart grönt ljus, utan det slår om till gult och rött på vissa ställen!
    Som jag kommenterade på mötet så är jag färgad av min apotekarutbildning och långa forskningserfarenhet. Apotekarutbildningen handlar om att ha koll på detaljerna! Vi lär oss att enskilda substanser kan göra skillnad på liv och död.
    Växtriket är fullt av starka kemikalier! Vi känner exempelvis till hjärtmedicinen digitalis. Och morfin från vallmo! Jag har också med egna ögon sett att några mikrogram av ett mögelgift (trichothecener) från spannmål kan ge en rejäl irritation på huden!
    Att känna till vilka kemikalier som de naturliga extrakten i naturprodukter består av är därför av yttersta vikt. Det spelar en avgörande roll för effekten på huden hur man skördar, behandlar, förvarar och hanterar den naturliga råvaran i fabriken. Förväntar man sig uttalade effekter krävs avancerad kunskap både vad gäller kemin i produkten och den biokemiska effekten i huden. Finns det tillräckliga resurser hos råvaruleverantörer och kosmetikatillverkare?
    Företag som skapar ny kunskap genom forskning och sen delar med sig av sin kunskap bidrar på ett positivt sätt till områdets utveckling. Att mota vidskepelse har också varit kännetecken för apotekare genom tiderna!
    Hälsar Marie Loden på http://www.eviderm.se

  • Birgitta Henriksson 28 oktober 2009, 15:29

    Läste med intresse din artikel i vår Metro. Men – blev jäkligt besviken när de kallade dig Ulrika Ungerth genom hela förbaskade artikeln.

    Dock blev jag förskräckt när jag läste hur lite naturmedel det faktiskt är i burkarna. Min dotter använder helst naturmedel, och jag kommer visa henne artikeln. Hon måste nog läsa noggrant i fortsättningen vad hon smetar i hår och ansikte.
    Kram
    Birgitta

    • Louise Konsumentkoll 28 oktober 2009, 16:10

      Hej Birgitta,
      Javisst blev det fel i Metros artikel i dag. Men inte som du tror. Det var jag på bilden av praktiska skäl eftersom Ulrika Lamberth som är informatör här och har gjort rapporten var hemma med sjukt barn. Men det var Ulrika Lamberth som uttalade sig i artikeln!
      Och det är inte så att all naturlig kosmetika innehåller pyttelite naturliga ingredienser, det finns många märken som innehåller så gott som 100 % växtbaserade. Men t ex Garniers kräm som visas på bilden, där drar man stora växlar på förpackningen och i annonser på extrakt av orkidé fast det bara är pyttelite i burken och sedan övervägande syntetiska ingredienser. Det behöver inte vara något fel på den krämen alls, men reklamen kan vilseleda menar vi.

  • Gunilla Brunell 30 oktober 2009, 10:20

    Ulrika: Det finns ju en anledning till att ”innehåller inte” retoriken förekommer och det blir ju lite tokigt när ni reagerar på själva retoriken istället för orsaken till den. Ett exempel på en bakomliggande orsak till ”innehåller inte” retoriken är resultat av studier på mineralolja: Jag pratade nyligen med en forskare på Karolinska som gjort en studie på råttor som under 8 veckor blev insmorda med en vanlig babyolja bestående av 100% mineralolja. Råttorna uppvisade efter 8 veckor tecken på förstadier till artrit (ledgångsreumatism) och det skulle kunna vara så att användande av mineralolja ökar risken för artrit. När vi på WISE väljer ingredienser till våra produkter tillämpar vi försiktighetsprincipen, dvs finns det minsta misstanke om att en ingrediens är hälsovådlig så väljer vi bort den. Därför har vi bland annat valt bort mineralolja.

    Fler studier behöver givetvis göras för att få ovan nämnda resultat bekräftat eller dementerat, När jag frågade forskaren bakom studien om varför det inte gjorts fler studier blev svaret att det inte finns någon som är villigt att lägga pengar på denna typ av forskning. Man kan fråga sig varför? (Studien heter ”Aspects of the Role of Mineral Oil as Immunological in Rheumatoid Arthritis” och finns att ladda ner från KIs hemsida. )

    Vidare, begreppet naturlig tycker jag ni ska granska ytterligare och försöka verka för att få fram en lagstiftning kring. Det är givetvis inte acceptabelt att en produkt kan kallas naturlig och bara innehålla 1 % ingredienser som kommer i oförändrat skick från naturen.

    Marie: Absolut, det finns flera exempel på naturliga ämnen som är starkt giftiga. Skillnaden mellan naturliga ämnen och industriellt framtagna ämnen är att de naturliga ämnena har vi exponerats för under hela vår evolution medan industriellt framtagna kemikalier är nya och otestade. Vi har egentligen inte någon aning om hur vi reagerar på industriellt framtagna kemikalier, framförallt inte på längre sikt.

    En annan aspekt på de industriellt framtagna kemikalierna är att vi vet att många av dem inte fångas upp av reningsverken utan når olika kretslopp i naturen. Vår kunskap om hur olika industriellt framtagna kemikalier verkar och samverkar i princip obefintlig. Det är anledningen till att projektet REACH har initierats på EU nivå. Vid en förfrågan till Kemikalieinspektionen i våras var de mycket öppna med att det inte är mer än fyra procent (4%) av de industriellt framtagna kemikalierna som är fullt ut testade och klassade som ok. Det tycker jag också är ett starkt skäl att välja ämnen som redan finns i naturen när man tillverkar hudvård och kosmetika.

    Slutligen Marie, din kommentar om vidskepelse förstår jag inte alls.

    MvH
    Gunilla Brunell
    WISE AB

  • Marie Loden 01 november 2009, 12:30

    Gunilla!
    Det är stimulerande med ditt engagemang och intresse för området. Jag tror att vi båda drivs av att skapa ännu bättre förutsättningar för utveckling och tillväxt av våra hjärtefrågor!

    Det som är bra med skilda uppfattningar är att de kan skapa givande dialoger som ger nya medvetenheter. Därigenom kan nya ”tredje” rum öppnas upp. Samhällets utveckling är beroende av individers önskan om att knyta ihop och integrera nya synsätt. I kraftfältet mellan det destruktiva och det konstruktiva kan det genuint kreativa inom individen mötas.

    Forskning är att hela tiden ifrågasätta och systematiskt skapa ny kunskap. Den nya kunskapen reflekteras mot den befintliga. Rätt vad det är så kastas den gamla kunskapen åt sidan för att ge plats åt nya synsätt. Eller också så blir vår syn på verkligheten mer explicit genom att den bekräftas i olika experiment.

    Inom medicinen brukar man tala om evidensbaserad behandling. Styrkan på evidensen, eller bevisen, kan man gradera. Lägst bevisvärde har anekdoter och fallrapporter. Studier på djur och cellkulturer kan ha bättre bevisvärde än enstaka fallbeskrivningar. Det värdefullaste bevisen är de som oberoende expertgrupper slår fast efter att ha bedömt allt från fallrapporter till randomiserade dubbelblinda studier på människa. Svaga effekter kräver mer noggranna försöksupplägg på fler människor än preparat med tydliga och starka effekter.

    När jag pratar om vidskepelse så tänker jag på den utveckling som vi sett för att ersätta sämre behandlingar med bättre behandlingar . Detta systematiska byte har stimulerat läkarvetenskapen och apotekare under lång tid. Carl von Linné identifierade exempelvis digitalis i fingerborgsblomman som hjärtmedicin på 1700-talet, vilket gjorde att mindre effektiva behandlingar försvann. Digitalis i renad form används flitigt än i dag. Linné förespråkade ”simplicia”, enkla läkemedel, och inte s.k. ”composita”, dvs blandningar av flera olika växter, djur och mineraler. Många blandningar från djur och människor kommer från medeltiden och antiken.

    Vidskepelse har tillskrivit daggmaskar, grodor, rävlunga, hjortpenis, ormkött, gäddkäftar med tänder, skallben från människa och exkrementer läkande egenskaper. Ett destillat på kodynga mot feber gick under det fina namnet Aqua florum omnium. Album graecum, grekiskt vitt, var hundexkrement som legat ute och torkat och vitnat.

    Nu vet vi bättre. Metodutveckling inom vetenskapen gör också att vi snabbare sållar agnarna från vetet. Enstaka forskningsrapporter som varnar för eller prisar olika preparat har därför svårt att få annat än tillfällig uppmärksamhet om slutsatserna inte kullkastar den samlade vetenskapliga bedömningen.

    Nya fynd kan givetvis ge nya tankar. Men att en råttstam, som är speciellt framavlad för att lätt visa tecken på reumatism, reagerar på kraftig exponering för mineralolja under bandage övertygar inte mig om att den samlade vetenskapliga bedömningen av oljan är felaktig. Experternas genomgång av såväl djur- som humanstudier visar tydligt att den renade oljan är helt ofarlig vid användning i hudvårdsprodukter. Men även här är renhet och karaktärisering viktig! Förorenad olja är förbjuden i hudvårdsprodukter.

    Öppenhet och evidens ger bättre produkter för både människan och miljön. REACH är bra men räcker inte till för att skapa tillräcklig säkerhet för hudvårdsprodukter. Många substansgrupper och låga volymer slipper undan myndigheternas krav!
    Hälsar Marie
    http://www.eviderm.se

  • Susanna Lahdensivu 01 november 2009, 16:23

    Mycket intressand detta.
    Vi har kunskap om naturen i större utsträckning än av dagens kombinationer av kemikalier i kosmetika. Om man jämför naturkosmetika så finns få ingredienser i än om man tittar på vanliga kosmetika deklarationer. Naturligtvis finns tvivelaktiga märken inom naturkosmetika som bör granskas.Som konsument finner JAG det bra att det inte kryllar av konstiga kemiska och latinska namn på naturkosmetikan. Jag har lärt mig läsa innehålsförteckningar vilket inte är lätt.Men jag är fullt kapabel och i min fulla rätt att få göra MIN egen bedömning om jag litar på storkoncerner med miljard utgifter på reklam eller på naturkosmetikan. Handlar inte detta också om vad vi vill tro på? Oavsätt bevis? Olika infalls vinklar ger olika resultat, ingen är så objektiv att den inte påverkas av synsätt. Och ekonomiska intressen har fått styra mycket här i världen, så inom kosmetika!
    Vänligen Susanna Lahdensivu

  • Ulrika Lamberth 02 november 2009, 11:41

    Hej igen Gunilla!

    Visst finns det anledningar till att ”innehåller-inte”-retoriken finns. Men som rapporten också visar är det inte så enkelt att man rakt av kan säga att ingredienserna som produkten inte innehåller är skadliga för hälsa och miljö.
    Och om det finns en risk att man oroar i onödan, så är det ju inte heller bra. Samtidigt är försiktighetsprincipen viktig. Vi säger inte att detta är enkelt, men någon måste i alla fall lyfta frågan om denna typ av marknadsföring, eftersom det finns många åsikter om den.

    Vi tycker också att det kan bli mer komplicerat i längden om man ska tala om vad som inte ingår i en produkt. Det ska räcka med en innehållsförteckning. Möjligen kan ”innehåller-inte”- användas under en övergångsperiod, men då är frågan hur länge det ska vara? Vi tycker att det är angeläget att myndigheterna sätter ner foten i frågan.

    Och vi kommer, som sagt, att arbeta vidare med fler spår från rapporten – bland annat begreppet ”naturligt”.

    Vänliga hälsningar,
    Ulrika, Konsumentföreningen Stockholm