Nej, vi konsumenter bär inte ansvaret för att fläsket sinar

av Louise Konsumentkoll den 06 augusti 2010

Jag blir så trött på den allt vanligare föreställningen att vi konsumenter genom vår val ska ställa allt till rätta i världen. Nu senast menar en lantbrukare i dagens Svenska Dagbladet att vi konsumenter bär ansvaret för att svenska grisproducenter blir utkonkurrerade av billigare fläskimport från utlandet, där kraven på djuromsorg är lägre.

Självfallet ska vi ha möjlighet att kunna välja vilket kött vi köper, så självfallet ska alla produkter som innehåller kött ursprungsmärkas med vilket land djuren är uppfödda i. Det kravet har vi drivit i många, många år. Men viktigt är också att vi får märkning när det gäller köttkvalitet, smak, mörhet, uppfödningssystem etc.

Men att fläskproducenter blir utkonkurrerade av sina mindre nogräknade grannar är banne mig inte vårt fel.

Den skulden lägger jag dels på handeln och industrin, dels på politiken, dels på bönderna själva.

Den största boven är lockpriser. Alla livsmedelskedjor säljer ut kött till ständiga lockpriser där alla tävlar med alla för att ha det absolut billigaste erbjudandet. Det trycker ner priset till bonden. Här är ett inlägg där jag utvecklar mitt resonemang.

Att det skulle vara dyrt att ursprungsmärka begriper jag inte.  Använd skrivaren som snudd på varje timma ändrar bäst före datum på livsmedelsförpackningarna till att också skriva vilket land djuret kommer från, så slipper man trycka om förpackningarna så snart man ändrar köttråvara. Så enkelt är det.

Och livsmedelskedjor med hög svansföring i miljöfrågor, som Coop, bör väl  garantera att köttet de säljer kommer från djur som har haft det hyfsat, så slipper vi stå där och vända och vrida på förpackningarna. Vill de sälja billigt kött med osäker djurhantering, så märk ut det på förpackningen,  ”rödmärk” förpackningarna.

Och fega politiker: se till att ställ krav på att  kött som bereds i offentlig förvaltning, skolkök och vårdinrättningar  köps in med minimikrav på djuromsorg. Det behöver inte vara svenskt, men djuren ska ha haft det gott nog.

Bönder: Ni får väl tuffa till er i prisförhandlingarna. Jag begriper inte varför tyska och danska bönder  får mer betalt för sina grisar än svenska. Har de bättre förhandlare?

Så skyll inte på oss konsumenter. Ca 80 procent av det kött som säljs i butikerna är svenskt, d v s det som för tillfället är det land som har lagstadgade krav på  rimlig djuromsorg i dag.

{ 20 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Fredrik augusti 6, 2010 kl. 9:30

Jag är otroligt trött på er som sen länge spridit
mantrat om det svenska köttets kvalitet och nu
dessutom lagt till ”närodlat”. Ge mig en storpack
fläskkarre från Danmark eller Nigeria (!) och jag
slår till om priset är 40 kr kg eller lägre. Och det
utan att skämmas. Vi lever i en internationell
värld och då kan vi inte vara nationalister när
det passar oss. SD beskylls ju f.n för att vara
nationalister och Sverige kramare. Ni bonde-
kramare använder samma argument.

Svara

Louise Konsumentkoll augusti 6, 2010 kl. 10:19

Nej Fredrik, jag hävdar inte att svenskt kött har bättre kvalitet än annat, snarare tvärt om ibland. Men svensk djurskyddslag är strängare än andra länder och efterlevs den så har svenska grisar det i allmänhet bättre än danska, tyska och möjligen också nigerianska.

Svara

H augusti 6, 2010 kl. 11:00

Måste knyta ihop djurskydds och arbetsmiljö, och dra slutsatsen att prislappen är viktigare än att människor och djur har det drägligt i produktions ledet.

Svara

Fnords augusti 7, 2010 kl. 11:14

En faktor som vi gjort oss blinda för hör i Sverige är att merparten av köttet först ska födas upp, sen samlas in och skickas via diverse distributörer, vilket gör att det är viktigt att spåra var djuren kommer från. Om vi i stället kunde köpa kött direkt från bonden skulle flera led som bidrar till kostnaden kunna kapas bort. Inför mobila slakterier och tillåt gårdsförsäljning.

Svara

Affi augusti 8, 2010 kl. 9:48

Det går att se på detta ur många olika håll, allt är rätt på sitt vis, även bonden har rätt om en att det gnälls en del i den yrkeskåren. Det är i alla fall så att eftersom vi har en tuffare djurskyddslag är andra länder så blir det dyrare att föda upp våra djur och någonstans måste den pengen tas. Vill vi att djuren ska ha det bättre får vi också vara beredda att betala för det. Jag kan tycka att vi har en bra inställning i Sverige med att arbeta för att djuren ska må väl, det gör troligtvis att andra länder på sikt hakar på. Vi kan inte jämföra produkter som inte har samma förutsättningar i produktionsledet.

Svara

Gunnel augusti 9, 2010 kl. 11:36

Det finns alltför få konsumenter som bryr sig om att djur plågas, gäller alla områden där vi utnyttjar djuren. Jag har jobbat mycket länge med djurrättsfrågor och tyvärr så är likgiltigheten stor för hur djuren har det och det verkar inte som om miljö/klimat heller har någon större betydelse vid val av produkter.

Jag har talat med samtliga butikschefer inom ICA, Coop, Willys i den stad där jag bor. De flesta håller med mig om att det är förfärligt vad djuren får plågas, men hänvisar till huvudkontoren och till den knivskarpa konkurrensen. Konsumenterna avgör säger dom. (Nu i grilltider och hos alla kockar och receptmakare så finns det inga skrupler om att de och konsumenter använder produkter som innebär passivt djurplågeri.) Vad butikschefer- och personal säger till mig är att det är prislappen som avgör i de flesta fall, så konsumenterna är i stort likgiltiga för hur djuren haft det om priset är högre för bättre uppföding (slakt och transport är desamma för alla djur) än för kött och fläsk som kommer från det vansinniga djurplågeriet.

Det är bra om kött och fläsk märks, men förbättringen för djuren blir inte mer än marginell, eftersom det handlar om kostnaden för matkassen. Det enda vettiga är att inte konsumera animaliska produkter eller att dra ner radikalt på konsumtionen av dessa varor. Annat, såsom märkning, ekologiskt, närproducerat är bara krusningar på ytan sett till det enorma kött- fläskätandet som hela tiden ökar. Griskrakarna räcker inte till att mätta alla köttsugna om djuren inte massuppföds, transporteras och slaktas under hemska förhållanden.

Kanske föreningen Sveriges Konsumenter kunde titta över utbudet av veg.mat och
”pusha” för den maten på olika sätt. Det finns många läckra recept. Ni kanske skulle ha en receptsida.

Svara

Louise Konsumentkoll augusti 9, 2010 kl. 11:56

Gunnel: Tack för tipset. För någon månad sedan skickade jag ett mejl till Coops duktiga matinspiratör Sara Begner och just föreslog att Coops skulle ta fram massor av goda vegetariska recept i en speciell receptbroschyr. Jag tror det är på gång, ska kolla upp.
(Bara en liten upplysning Gunnel, vår förening heter Konsumentföreningen Stockholm, vi är inte organisationen Sveriges Konsumenter. Däremot har vi mycket kontakt med dem, bl a sitter jag med i deras Livsmedelsgrupp).

Svara

Sylvia Persson augusti 17, 2010 kl. 13:10

Hett ämne det här! Jag håller med Louise! Om butikerna i Sverige slutar med att locka med kött/chark-varor skulle prisläget vara ett annat och förhoppningsvis ligga i samma nivå som danskt kött i Danmark, tyskt kött i Tyskland etc. Sverige är exeptionellt i detta avseende och konsumenterna har ändå tappat känslan för det billiga köttet. Det uppfattas inte som ”lock” längre, vi har vant oss vid en samhällsmässigt sjuk prisnivå.

Klart att priset är viktigast för många. Låt de som vill jaga priser fortsätta med det, men på rätt nivå! Sen finns det också konsumeter som bryr sig och för dem är märkningen jätteviktig. Hur ska de annars kunna rösta i det dagliga ”konsumentvalet”? Jätteviktigt är också att butikscheferna ser sin del i helheten och visar på alternativen. Man måste inte bli vegetarian!

Heja Louise Jag gillar verkligen din blogg! ska bli lite mer frekvent nu när semester är över 🙂

Svara

Gustav Erikson augusti 25, 2010 kl. 11:48

Till saken hör faktiskt att butikernas inköpspriser på utländskt kött inte är så himla mycket lägre som man leds att tro. Det är det att dom kan ta bättre betalt för det svenska köttet och inte kan få liknande för det importerade. Kotletter tex. Svenska 2-pack på ICA kostar i runda slängar 74,90-79,90/kg. Inköpspriset på det importerade skulle jag med lite insyn i branchen tippa ligger runt en tia lägre. Om dom då säljer danska kotletter för 64,90-69,90 så väljer ju folk dom svenska. Därför kan man inte sälja dom danska lika dyrt för då säljer dom inte. Därför har man lägre marginaler på dom danska för man hämtar hem det på dom svenska.

Svara

Louise Konsumentkoll augusti 25, 2010 kl. 12:14

Gustav: Det pris du nämner på ICA är, tror jag, ordinariepris. Jag pratar om de ”lockpriser” som basuneras ut i direktreklamen varje vecka.Då kostar fläskkotletterna ungefär 49 kr kilot, åtminstone i den butik jag passerar varje dag, Coop Xtra Medborgarplatsen. Revbensspjäll säljs för 29:90 i bland. Men jag ska kolla upp hur det ligger till med danskt repr svenskt inköpspris. Säkert varierar det ordentligt över året och beroende på ”överskottsfläsk” från Danmark, t ex

Svara

Gustav Erikson augusti 25, 2010 kl. 19:40

De priser jag prata om är ordinariepriser ja. Men om du tittar på de utbasunerade priserna så ser du att det som är billigast är irland/danmark, sedan kommer irland/danmark EMV, sverige och till slut KRAV. Det som annonseras är alltid storförpackningar på omkring 1,2-2kg.

Det jag menar är att öven när det är extrapris så gäller samma regler. irland/danmark ligger på 49,90 irland/danmark EMV ligger 54,90 sverige på 64,90. Skildnaden i inköp är dock sällan 15kr. Kedjorna kan helt enkelt inte ta lika mycket betalt som för det svenska. Butiken går på ett ut då dom har kunder av alla slag och det dom förlorar på importerat tar dom igen på mervärdet på svenskt. Mervärdet kommer dock inte bonden till godo.

Mat är något sjukt billigt år 2010. Vi har aldrig lagt så lite på vår mat och vi har heller aldrig kastat så mycket mat som nu. Det är inte bara slöseri med mat utan även med resurser. Resurser som vi människor snart har förbrukat.

Ta och hör runt lite angående inköpspriserna. På fläskkött skiljer det inte några mängder. Nötkötts styckdetaljer gör det en del på dock. Det är ju dock inte det som butikerna säljer billigt.

Svara

Cornfed augusti 26, 2010 kl. 4:57

”Mat är något sjukt billigt år 2010. Vi har aldrig lagt så lite på vår mat…”

Varför tycker du mat är sjukt billig?

Mat kan ju aldrig varit så billig att producera som nu heller, rent tekniskt. Traktorn är ju ingen nyhet, men både den och redskapen till växer och utför mer jobb på mindre tid på en allt större gård. Foder- och mjölkrobotar osv är ju system som blir mer effektiva varje år. Detsamma gäller ju för resten av kedjan fram till konsument. Borde inte teknikutveckling ge mycket billigare mat?

Svara

Gustav Erikson augusti 26, 2010 kl. 11:39

Njae. Systemer har sats ur spel. Vi har EU-bidrag att ta hänsyn till. Priserna för framställning av primärprodukter har blivit dyrare. Konstgödsel, diesel osv. Löner i alla led har blivit dyrare. Enda anledningen till att det idag går att driva en svingård tex är att man får EU-bidrag och då går det jämnt upp näst intill. En bekant har mjölkgård. Hans far tankade upp sin dieseltank 1500 liter för 3000 kr på 80-talet. Han fick också 3 kr litern för mjölken han sålde. 1000 liter mjölk betalade altså diesel. Idag kostar 1500 liter diesel minst 15000 men dom får fortfarande 3kr litern för mjölken. Altså kostar dieseln nu 5 gånger så mycket i mjölk. En annan bekant har just byggt ett mjölkstall för 70 djur och har robot. Detta kam han klara själv och köra lite maskinstation också för att tjäna extra. Vill han expandera så klarar inte roboten fler kor och då måste han ha ny robot och det är ingen ide att skaffa 35 kor till en robot som kamrar 70 så då måste han ha 70 kor till. Totalt 140 kor. Detta klarar han inte själ utan måste ha anställd. Då doppar lönsamheten så han måste ha ytterligare 70 kor och en robot. Totalt 210 kor och samm förtjänst i stort sett som han har idag på 70 kor och maskinstation. Marknadskrafterna är satta ur spel tackvare att EU ser om sitt folk och hålla med arbetstillfällen. Om man tog bort EU bidragen skulle många konka vilket leder till lägre tillgång vilket leder till ökade priser. Bonden skulle kunna klara sig utan bidrag då men matpriserna skulle öka.

Jag förstår att det är ett dilemma men människan är van vid oändlig energi tack vare fosila bränslen och ständig tillväxt med ökning i levnadsstandarn som platt-tv och resor och fint boende. Man vill inte betala för mat som man var tvungen att göra ”förr”.

Jag är inte insatt i hur bidragens är utformade med styrning uppifrån är aldrig lösningen på ekonomsika problem.

Svara

Cornfed augusti 30, 2010 kl. 9:18

Jag förstår inte riktigt din poäng. Utan robot hade han ju behövt anställa mer folk för att klara av jobbet roboten gör. Att ha anställda istället för robot skulle ju vara betydligt dyrare och leda till mindre förtjänst? Även om det skulle kunna vara
mer flexibelt med tex 1.5 anställning.

Jag förstår inte heller hur din tanke med slopade bidrag, dyrare mat och konsumenter som inte vill betala ska hänga ihop?

Om bidragen försvinner och matpriserna höjs så går det ju inte ihop om
konsmenterna inte vill betala? Då köper de ju annan mat än den svenska. Eller
kommer de betala när de blir tvugna att betala?

Svara

Gustav Erikson augusti 30, 2010 kl. 16:18

Jag är visst otydlig. Grejen med roboten är att den är tack vare roboten som det går att driva produktionen. Killen kan ha mjölkdjur som köts till viss del av roboten och till viss del av honom själv och han kan hyra ut sig åt andra och tjäna extra pengar den vägen så företaget går ihop sig. Att ha en anställd som sköter djurena skulle vara ekonomiskt ohållbart och då skulle han få lägga ner helt. Om han fick betalt för sin mjölk så skulle han ju inte behöva bidraget.

Gällande matpriserna så menar jag att konsumenten idag väljer att lägga sina pengar på konsumtion av tv-aparater, teknisk utrustning, resor, nöje, heminredning och liknande istället för mat. Togs bidragena bort och matpriserna gick upp så vore det ju även importerad mat eftersom EU ger bidrag till alla EU-länder så som irland, danmark, tyskland ( de länder vi främst importerar ifrån).

Sen är det ju i mångt och mycket så att mycket pengar stannar i mellanledet dvs. handeln. Om bonden får en krona till för mjölken så tar mejeriet 1,25 mer till butiken som tar 1,75 mer av konsumenten, i stora drag.

Svara

Cornfed augusti 31, 2010 kl. 16:04

Ja, så..det blir ju….med dagens teknik kan han producera till ett lågt pris som inte hade varit möjligt utan tekniken.

Fast den importerade maten från de länderna kommer förmodligen ändå vara billigare än den svenska pga andra faktorer än eu-bidrag. Om inte så får det väl bli Brasilien, Thailand eller vart helst. Någonstans kommer ju maten förmodligen alltid vara billigare.

Så om du menar att konsumenterna inte vill betala för maten, så förstår jag inte
varför de skulle börja betala mer för maten när eu-bidragen har försvunnit? Billig
importerad mat kommer ju att finnas som ett alternativ att välja.

Svara

Gustav Erikson september 1, 2010 kl. 8:50

Att hålla 70 kor på 70-talet har ju förmodligen ett arbete för 5man eller så. Lönerna har dock ökat kraftig sedan dess. Diesel har blivit dyrare. Foder är dyrare. Ja alla priser har gått upp utom det bonden får för mjölken som snarare har gått ner.

Fortfarande gälle ju att mat har aldrig varit så billig som nu och ändå tillverkas det produkter av låg kvalitet. Även om du köper produkter av hög kvalitet så är det billigt. Hur du än gör så kommer man inte upp i 50% av inkomsten till mat som det var på 60-70-talet. Så även om man köper kvalitet rakt igenom i hela matkassen så blir det inte dyrt. Vi får helt enkelt dom produkter vi betalar för. Det är inte producenternas fel att det finns dåliga varor, det är köparen som skapar en marknad för dåliga varor av låg kvalitet.

Svara

Cornfed september 1, 2010 kl. 20:45

Jag skulle säga att konsumenternas brist på kunskap gynnar en marknad för dåliga varor av låg kvalitet. Skapat marknaden har producenternas jakt på vinster och kanske framförallt butikernas konkurans om kundernas pengar gjort.

Men menar du att det inte går att köpa bra mat idag? Och att det inte kommer att gå om vi inte lägger halv hushållets inkomst på det? För samtidigt skriver du ju ”Även om du köper produkter av hög kvalitet så är det billigt”. Det är väl bara bra om jag kan köpa produkter av hög kvalitet billigt, eller?

Svara

Gustav Erikson september 2, 2010 kl. 13:16

Ja jo, jag ger dig rätt i det. Kan man köpa bra mat billigt så är ju det optimalt. Men till saken hör att det finns ett sammanhang mellan kvalitet och pris. Det är klart att man kan köpa bra mat idag. tex. så köpte jag jordgubbssylt från en bärodling lokalt som innehåller endast jordgubbar, socker och pektin. Den var dubbelt så dyr som Önos lågkalorivariant. Jag behöver bara ta hälften så mycket och den är godare rakt av. Visst blir mitt inköpspris högre men det ger sig i sista ändan ändå.

Men även om man bara köper kvalitetsvaror hela tiden när man fyller sin matkasse så kommer man ändå inte upp i några större summor. Om man köper svenkt kött istället för danskt/irländskt osv. så blir inte matkassen så dyr ändå. Även om den blir dyrare än den billigaste kassen så blir det inte så stor del av hushållets pengar som går till mat.

Ang.vem som föder varandet av varor med dålig kvalitet så är det ju så att producenten av dåliga varor kan väll knappast lastas för konsumentens brist på kunskap. Säljer en vara mycket så produceras det mer av den varan. Säljer den inte tas den bort. Det är konsumenten som avgör vilka varor som blir kvar i butikerna.

Svara

Cornfed september 6, 2010 kl. 19:07

Ja, jag uppfattar dig som du menar att vi kan köpa kvalitetsvaror billigt? Att egentligen skulle matpriset vara betydligt högre, men samtidigt skriver du att det finns ett samband mellan kvalitet och pris. Så jag vet inte riktigt hur jag ska tolka det? Att även om jag köper det som handlarna kallar kvalitetsvaror så tyder priset på att de varorna ändå är av låg kvalite? Att billig mjölk aldrig kan vara av bra kvalite?

Jo, du har självklart rätt i att producenterna inte kan lastas för konsumenternas
brist på kunskap, men producenterna kan absolut uttnyttja det – vilket jag tycker gör dem till de ansvariga. Att pumpa in extra mycket vatten eller luft i sin produkter för att öka vikten eller volymen, som ska ge skenet av ett betydligt lägre pris än vad som verkligen är fallet, handlar ju inte om något annat än producenter som utnyttja konsumenternas brist på kunskap. Alla konsumenter har nog inte helt koll på vad marinerad/mörad kycklingfilé kan innebära. Eller att en vara med hög deklarerad köttmängd inte behöver vara av bättre kvalite än en vara med lägre. Många gånger är ju inte de varor konsumenterna köper så billiga som producenterna vill få konsumenterna att tro.

Svara

Lämna en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: