Nej, fy för höge farao. Vad upptäcker jag? Jättesalta maträtter!
För sådär sju år sedan larmade vi om att enportionsrätterna i butikshyllorna var alldeles för salta. Stora rubriker i tidningarna och bland värstingarna fanns Coop Gourmet Beuf Bourgingnon , med betydligt mer än det rekommenderade dagsintaget av salt i en enda rätt. Coop och de andra tillverkare lovade bot och bättring. Sedan dess har också Livsmedelsverket bett industrin att lugna sig med saltet i maten.
Men vad hittar jag i dag i hyllan? En Coop Gourmeträtt, Kyckling Provencale som innehåller 4.8 gram gram salt, vilket är nästan hela det rekommenderade dagsintaget om 5- 6 gram. Coops gazpachosoppa innehåller 4,5 gram.
Blir besviken. Jag vet att Coop för några år sedan minskade salthalten i sina livsmedel med mängder av ton med omtanke om vår hälsa. Färdigrätterna måste man ha glömt.
Värstingen på hyllan i dag var Gooh som ägs av Lantmännen. 5 gram salt innehåller Pannbiffen i lök- och grönpepparsås.
Skärpning!
Comments on this entry are closed.
Har folk brist på smaklökar och inte heller något luktsinne, vilket är nödvändigt för att kunna äta dessa vidriga färdigrätter, så antar jag att de inte heller känner av den höga salthalten (eller bryr sig).
Varför skulle företagen bry sig om människorna som köper den sk maten, den fortsätter ju att sälja bra och att gå med vinst är det viktigaste. Känns det inte meningslöst att kämpa för bättre mat när det aldrig sker någon förbättring? Allt går att sälja… 🙁
Lindha: Tack för synpunkter, men jag håller faktiskt inte med dig. Jag tycker att man kan hitta bra och goda färdigrätter i dag, inte minst sedan många företag har tagit bort onödiga tillsatser och förbättrat tillagningsmetoder de senaste åren.
Och nej, tack och lov känns det inte alls meningslöst att kämpa för bättre mat. Det går faktiskt ganska lätt att påverka och min uppfattning är att det sker förbättringar hela tiden, inte överallt och inte alltid men mycket bra har hänt om man blickar tillbaka.
Men givetvis finns det ständigt mer att göra eftersom frågorna rör på sig hela tiden. Och ibland får man skrika till när en fråga, som att minska saltmängden i maten, riskerar att ta ett steg fram och två steg tillbaka.
Saltet konserverar och döljer en del smakbrister, det kanske är därför tillverkarna öser på?!
Affi: Där har du en poäng, att salt också konserverar.Kanske är det därför det är svårt att sänka salthalten kylda färdigrätter. Ska kolla upp hur det är med den saken.
Fick en snabb reaktion från Goohs vd Jonas Regnér och hans tillåtelse att lägga ut mejlet som kommentar:
Hej Louise,
Fick ditt mail via Jenny på Kronfågel, och med anledning av att saltfrågan sen starten 2005 är ett av våra prioriterade arbetsområden inom Gooh, vill jag med några korta rader bara försäkra dig om att vi tar din kritik på allvar, samt att vi också tagit och tar ansvar för saltfrågan. Jag är precis på väg ut på fjällvandring med familjen (semester), så svaret blir lite kort, men jag fortsätter gärna dialogen med dig nästa vecka då jag är åter.
Gooh står för Gott och hälsosamt. Gott kommer alltid först, och vi jobbar kontinuerligt med att kombinera det med hälsa. Vi använder svenska färska råvaror, tillagning sker med samma filosofi som på restaurang av våra egna kockar, vi tillsätter inga tillsatser och jobbar systematisk för att ersätta de eventuella tillsatser som kan tillföras via eventuella insatsvaror (såsom sambal oelek eller dylikt).
Nära hälften av vår försäljning är nyckelhålsmärkta rätter. Den skonsamma tillagningsmetod vi har (en form av ångkokning) gör i kombination med användningen av färska råvaror att våra rätter får mycket höga värden på såväl mineraler, vitaminer som energi. Något som visat sig i de laboratorieanalyser vi gjort under årens lopp. Den senaste analysen avslutades i mitten av juli där vi jämfört såväl förekommande tillagningsmetoder som näringsvärden på övriga produkter förekommande i dagligvaruhandeln. Vi har inte hunnit att slutverifiera utfallet fullt ut än, men räknar med att vara i mål med det till slutet augusti. Ska bli mycket spännande att se utfallet.
Vi har valt att tillaga våra rätter med så ren tillagningsprocess och råvaror som möjligt. Av den anledningen är många av de konstgjorda saltersättningar som finns på marknaden inget alternativ för oss – vare sig i form av tillsats (som vi inte vill använda och då valt bort) eller smakmässigt (då ej önskvärda bismaker uppstår). Genom att vi erbjuder en bred meny om 14 rätter, vill vi underlätta för konsumenten att själv välja hur pass nyttig den vill vara. I menyn finns såväl olika nivåer på energivärden som nivåer på salthalt.
Då vi arbetar med Sveriges bästa kockar – där Operakällarens kökschef Stefano Catenacci är den som gör våra recept och menyer- händer det att en del rätter av smakskäl kan få ett något högre värde på salt. Anledningen är enkel – salt är en mycket viktig smakbärare. Vi har sen starten 2005 fokuserat hårt på saltfrågan och vi jobbar kontinuerligt med att hitta naturliga sätt att sänka salthalten i våra rätter – utan att tappa smakupplevelsen, och har med vårt arbete under årens lopp lyckats sänka den genomsnittliga salthalten. Vi är dock fullt med på att saltfrågan är en pågående utmaning även framledes.
Ett exempel på en av de framtidsinriktade åtgärder vi har är det projekt som vi är med i genom vår huvudägare Lantmännen – ett 3-årspojekt med SIK – där syftet är att hitta naturliga sätt att sänka salthalten i maten utan att tappa smak.
Gällande Grönpepparpannbiffen som du fört fram som exempel i bloggen, är det en helt ny rätt (lanserades precis innan sommaren) som vi fortfarande håller på och trimmar in receptet på – bla är just salthalten i fokus där.
Jag och Gooh fortsätter gärna en utvecklingsinriktad dialog med dig angående salthalt och Gooh. Jag försöker nå dig under nästa vecka.
Vänliga hälsningar
Jonas Regnér
vd / Managing Director
Jonas: Tack för mejlet. Vitamininnehållet med olika tillagningsmetoder är jättespännande precis som du säger, och är en ständig fråga bland våra medlemmar.
Jag skulle bli väldigt glad om jag också får ta del av er undersökning om vitamininnehållet med sous vide-metoden och andra metoder.
Hur stor inverkan på hållbarheten på kylda rätter har salthalten? Kan man förlänga bäst före-datum med någon dag om man har mer salt i maten? Affi tog ju upp den frågan i en kommentar och vi är båda nyfikna på svaret och vill gärna lära oss mer. Jag är förstås fullt medvetekn om att man inte sänker salthalter hur som helst utan att det får konsekvenser för smaken. Vi svenskar är ju ett saltälskande folk och mängden måste sänkas successivt som man har gjort i Finland.
Såg just att livsmedelsindustrin i Storbrittannien, som har en väldigt högljudd antisaltkampanj, nu sparkar bakut och säger att de inte kan minska mer på saltet, då kommer inte deras produkter att smaka någon ting och ingen vill köpa dem. Men då talar vi inte om 5 gram salt i en rätt utan mycket lägre.
Ser fram emot att höra ifrån dig!
Hej Louise,
Ang din fråga om salthaltens inverkan på hållbarheten i kylda rätter, så är svaret inte helt enkelt. Jag ska göra ett försök att förklara på en övergripande nivå, inser dock att jag inte kommer kunna besvara din fråga specifikt.
Hållbarheten styrs grovt uttryckt av 4 olika faktorer, där salthalt är en del (eller natriumklorid som är den tekniska benämningen). Men lika viktigt är också temperaturbehandlingen i tillagningen, PH-värdet på råvarorna samt längden på tid som uppvärmning skett vid tillagningen.
För att göra det ännu mer komplicerat har sen förpackningsmetoden också en påverkande roll, där allt från konservburk till öppen förpackning med plastfilm över förekommer.
Det som eftersträvas är att erbjuda något som är så säkert som möjligt för den som konsumerar – benämns ofta som ”food safety” av de som jobbar med dessa frågor.
Ovanstående faktorer har på olika sätt en förmåga att minimera bakterietillväxten – vilket de facto styr den ”bakteriologiska” hållbarheten. En annan aspekt är att maten ska vara god, och där kan det vara så att smak & konsistens förändras så mycket under en lagring att den inte är speciell aptitlig vid konsumtion (men bakteriologiskt är den godkänd att äta).
Jonas: TACK för informationen!
I de affärer jag handlar i (Coop/Maxi/Lidl/Netto) finns det inga ätbara färdigrätter. Det är stora märken som Dafgårds, Findus, Felix och vad de nu heter… har tyvärr inte haft möjlighet att testa någon rätt från Gooh, finns inte i de affärer jag handlar i.
Köttet i dessa rätter ska vi inte ens gå in på, det märks att de använder de billigaste slaktresterna. Men jag är petig med köttet, särskilt köttfärs.
Det är alltid smaklöst och underkryddat, förutom salt då, men jag är en person som älskar salt. Det värsta är nog de vattniga, smaklösa grönsakerna som till största delen är morötter och broccoli. Det är inte särskilt kul att sitta och tugga på något som smakar blöt kartong.
Varför är det alltid broccoli i alla rätter? Jag kan inte äta broccoli, men min syster är väldigt förtjust i det. Enligt henne så är broccolin (och andra grönsaker) alltid smaklösa och väldigt ofta med en pikant smak av mögel.
Min syster och jag har väldigt olika smakpreferenser, nästan i vardera ände. Vi har testat många frysta färdigrätter, även vegetariska. Inget är ätbart. Det kanske finns bättre sortiment i Stockholm som är dyrare än 50-60 kr/portion? Det märks när tillverkarna använder dåliga råvaror.
Jag föredrar att laga min egen mat, det bli billigare, smakar som jag vill och jag vet vilket kött det innehåller (inte bara brosk och fettklumpar). Dessutom slipper jag den vidriga broccolin! 🙂