Skatt på godis och läsk? Nja…

av Louise Konsumentkoll den 01 april 2010

Nja säger jag, till skillnad från Claude Marcus och Stephan Rössner i dagens DN.

När sockerdebatten kom igång 2003-2004 och tidningarna började skriva om den ökande barnfetman och allt socker som fanns i maten, så sjönk försäljningen av av läsk, sötade frukostflingor, söt fruktyoghurt m m. Industrin sänkte sockerhalten i många produkter, supersöta produkter gick knappast att sälja ett tag. Många daghem slutade servera söta mellanmål och många föräldrar blev mer restriktiva med godis och läsk till barnen. Dock inte alla. Men sockerkonsumtionen gick ner med några kilo per capita i Sverige, för första gången sedan 40-talet.

Efter några år av intensiv diskussion om det ohälsosamma av att äta mycket socker har också ökningen av barnövervikten och barnfettman avstannat och till och med gått ner på vissa håll enligt några undersökningar. Möjligen kan den vara på väg upp igen, för sockret står inte lika mycket i fokus i hälsodebatten nu som då.

Skatt på godis och läsk  har utretts. Och om jag inte minns fel av Livsmedelsekonomiska institutet som kom fram till att det inte var ett effektivt sätt att minska övervikt och fetma i samhället.

Jag tycker att skatt på godis och läsk är okej, för att dra in pengar till statskassan. Pengar som kan användas till angelägna områden Men det är information, information och åter information som gör susen. Det är trots allt föräldrar som bestämmer vad barnen äter upptill 10 – 12 års ålder. Vi får alla hjälpas åt, med debattartiklar som den idag, genom att påverka industri och handel, genom bra arbete från tidningar och TV,  information och åtgärder i skolor och på dagis, på barnavårdcentraler och öppna förskolor.

Och informationen måste nå och anpassas till dem som behöver den bäst. Vi vet att det inte är barnen i Bromma eller Danderyd som är tjockast. Det är barnen i fattigare områden.

{ 3 kommentarer… läs dem nedan ellerlägg till en }

Affi april 5, 2010 kl. 10:10

Tjaaa, jag vet inte ur hälsosynpunkt kanske det skulle vara ett bra grepp för att minska konsumtionen, men rent principiellt är jag emot skatt på precis allt. Något måste vi väl ända kunna sköta själva! men som sagt jag vet inte riktigt.

Svara

Alexandra maj 4, 2010 kl. 9:15

Hej Louise,
Jag är en enormt upprörd tonåring som, för några veckor sedan, fick veta att vi skänker cirka 9 miljoner varje år till behövande länder men att vi även inhandlar sötsaker som godis, glass och läsk för 9,5 miljoner varje år!
Helt rätt att vi tar hög skatt på sötsaker, jag tycker till och med att vi kan ta mer! Folk som inte har mycket pengar borde kunna köpa grönsaker och frukt för mindre än vad det kostar att handla godis och glass. Det är självklart att man handlar det som är billigast om man inte har råd till något bättre.
Varför skänker vi inte ännu mer till behövande och drar ner på våra egna välmåner, vi har det betydligt bättre än många andra länder och ändå lägger vi pengarna på någonting som kroppen lagrar och (i långa längden) mår dåligt av.

Ät en bit choklad lite då och då, endorfiner gör oss glada, men ta tag i behovet och tänk på alla som har det sämre än oss själva!

Alexandra

Svara

Louise Konsumentkoll maj 5, 2010 kl. 13:25

Hej Alexandra, tack för dina synpunkter!

Javisst, jag tycker också att vi kan lägga mer skatt på godis. Men jag tror däremot inte att skatten bromsar vårt godisätande i så stor utsträckning att vi skulle bli mindre feta, som var utgångspunkten i mitt inlägg. Jag tycker att också att det kan avara OK att höja skatten på alkoholhaltiga drycker, liksom att det är bra med hög tobaksskatt så att vi drar inte mer skatt till statskassan. Pengar som vi kan lägga på till exempel på bättre sjukvård, mindre dagisköer eller för den delen till ökat bistånd.

Jag tror att dina siffror är något missvisande dock. Vi lägger flera miljarder på bistånd. Sverige kanaliserade cirka till exempel 2,4 miljarder kronor genom EU:s gemensamma bistånd under 2008. Det motsvarade cirka 7 procent av det totala svenska biståndet under samma år. Siffrorna hittade jag på sajten ”ekonomifakta”. Men du kanske menade pengar vi skänker ” frivilligt”, t ex till Rädda Barnen och Världens Barninsamlingar. Fast det måste väl också vara betydligt mer än 9 miljoner kronor. De brukar ju till exempel få in flera miljoner kronor per insamlingsgala.

Svara

Lämna en kommentar

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: