≡ Menu

Trött på osjyssta företag

Nu är jag riktigt arg. Jag är så trött på företag som helt medvetet bryter mot regler när det gäller marknadsföring och märkning av livsmedel. Här är två aktuella exempel.

Bild från Valios webbsida.1. Valio kallar sitt nya margarin för ”Mjukt smör”. Javisst, det står att det också innehåller rapsolja. Men smör är namnskyddat enligt EU-regler och man får inte kalla något annat än smör för smör. Det vet Valio. Men Valio försöker ändå. Går det så går det.

Annonstext: ”Den unika sammansättningen av bakterier… hjälper kroppens naturliga försvar” ” I kliniska studier har bakterierna visat sig ge mindre symptom vid vid förkylning och  dessutom förkorta förkylningsperioden” ”Håll dig Friscus”

2. Skånemejerier lanserar med buller och bång en Juice ”Bravo friskus” med laktobaciller. De bryter nästan mot varenda regel som finns när det gäller vad man får säga och inte säga i reklam om ett livsmedels påverkan på hälsan. Det vet de om. Dessutom står det 100 % juice på deras hemsida. Det som kallas juice får inte innehålla något annat än 100 % juice, så den upplysningen är helt onödig, och dessutom vilseledande för de många som inte känner till detta. Uselt.

Nåväl, går världen under för att företag inte håller sig till marknadsföringsreglerna? Finns det inte viktigare och allvarligare saker att engagera sig i? Det frågar jag mig själv då och då.  Jovisst, vi engagerar oss så klart i annat också. Men om inte vi skulle hålla koll på reklamen som vi gör så skulle det bli rena vilda västern, tyvärr. Och det vill vi inte.

Fast jag vill inte hålla koll. Jag vill att företagen sköter sig så jag slipper skriva inlägg som detta.  Så ta inte upp min tid Valio och Skånemjerier och alla andra som arbetar efter devisen ”går det så går det”. Skärp er!

Och Livsmedelsverket och Konsumentverket, dräm till med dryga böter med en gång när ni ser att företag medvetet bryter mot marknadsföringsregler. Först då blir det ändring.

Kopia på detta inlägg går förstås till Valio, Skånemejerier, Livsmedelsföretagens branschorganisation Li, Konsumentverket, Livsmedelsverket och Stockholms stad, som är tillsynsmyndighet för Valio.  På så sätt effektiviserar jag arbetet lite i alla fall.

Comments on this entry are closed.

  • Marie Eklund 18 november 2009, 18:53

    Hej Louise,

    Marie heter jag arbetar på Valio och är ansvarig för lanseringen av ”Valio mjukt smör med hjälp av rapsolja”. Efter vårt samtal, som var mycket bra, så vill jag berätta om bakgrunden till varför vi lanserat Valio mjukt smör med hjälp av rapsolja.

    Produkten vi lanserat är en matfettsblandning och inte ett smör, men inte heller ett margarin, utan en matfetts-blandning. Det anger vi också tydligt på förpackningen. Om vi ser till vad det är för produktinnehåll, så innehåller produkten precis det vi benämner i namnet, d v s ett mjukt smör med hjälp av rapsolja.

    Vi beskriver tydligt på förpackningen att det är en matfettsblandning med en fetthalt på 75 procent. Produkten är gjord på riktig grädde och rapsolja. Grädden i smöret är för smakens skull och rapsoljan för bredbarheten. Och framförallt så tillverkas produkten i linje med namnet, smöret först och sedan tillsätts rapsoljan. Att det sedan blir mjukt gör att konsumenten förstår användningsområdet = för smörgåsen. Namnet stämmer överens med inne-hållet och konsumenten förstår vad det är.

    Låt mig beskriva bakgrunden till hur vi kom fram till detta namnval.
    Valio har testat av med konsumenter hur de ser på matfettsmarknaden totalt och vad de upplever är hög kvalitet och låg kvalitet. Smör upplevs vara det matfett med högst kvalitet och margariner upplevs hålla lägst kvalitet. Vår undersökning visar att konsumenten har god kunskap om ”Smör” respektive ”Margarin” men vad en mat-fettsblandning är vet ingen. Överlag så uppfattas beskrivningen ”matfettsblandning” som att det inte låter speci-ellt gott.

    En ytterligare intressant sak är att konsumenten tycker att det finns en definition mitt emellan ”Smör” och ”Mar-gariner” och det är ”Bregott”. Det gör att ”Bregott” blivit en nästintill generisk benämning på ”smör-margarin” blandningar (även om konsumenten inte exakt vet vad Bregott är) och lämnar därför litet utrymme för andra alternativ att kunna lyckas på marknaden eftersom benämningen ”matfettsblandning” är alldeles för otydlig för konsumenten.

    Vad kan vi då döpa produkten till? Vi testade av några namnförslag och det var ingen som förstod vad det var för typ av produkt. Vad säger man kring matborden hemma i Sverige? Jo, man säger skicka ”smöret” oavsett om det är lättmargarin, margarin eller Bregott. ”Kan man inte döpa produkten efter innehållet så man förstår vad det är?” var några av konsumentreaktionerna. ”Enklare och tydligare kan det ju egentligen inte bli. Valios pro-dukt är ett mjukt smör med hjälp av rapsolja lika enkelt som hårdost blir mjukost” var en annan vanlig synpunkt!

    Vi registrerade vårt produktnamn under varumärket ”Valio mjukt smör med hjälp av rapsolja”, vi anger ”matfetts-blandning” och fetthalt på produkten (vilket lagen kräver). Det är mer smör än rapsolja i produkten och innehållet stämmer med vad konsumenterna upplever att det är för produkt.

    Så vad är då en matfettsbladning? Lagen säger följande:
    I Rådets förordning (EG) nr 1234/2007 artikel 115 och bilaga XV finns gällande beteckningar för bredbara fetter.
    För en produkt som, består av en blandning av animaliskt och vegetabiliskt fett som är fast och bredbar och består av 10-80% av mjölkfett ska beteckningen matfettsblandning användas. Den beteckningen anges också tydligt på förpackningen.

    Skönt att vi var överens om att det saknas någon form av benämning mellan smör och margarin, för ordet ”mat-fettsblandning” tyckte inte du heller lät så gott! Frågan är om konsumenterna blir eller känner sig vilseledda av en tydlig produktbeskrivning? Vi på Valio tycker ju precis tvärtom, vilket också tydligt framgick av våra konsu-menttester.

    Både Ica med sin produkt ”Bredbart” och Carlshamn med sin ”Fin fin” har misslyckats med sina lanseringar i matfettsblandningssegmentet! Inte så konstigt eftersom de inte på ett tydligt sätt talat om att det faktiskt är smör som är blandat med rapsolja för bredbarhetens skull. Det är intressant det här med matfettsblandning!

    Eftersom vi ville vara tydliga för konsumenten och ange ”matfettsblandning” vilket lagen kräver, valde vi att lan-sera och registrera produkten under produktnamnet ”Valio mjukt smör med hjälp av rapsolja”. Det är bakgrun-den till att vi blev övertygade om att vi tog rätt beslut i vårt namnval i förhållande till gällande lagstiftning.

    Med vänliga hälsningar
    Valio Sverige AB

    Marie Eklund

    • Louise Konsumentkoll 19 november 2009, 6:55

      Hej Marie,
      Tack för synpunkterna.
      Nej, jag tror inte heller att konsumenten blir vilseledd. Men som jag sa när vi talades vid, att lagstiftning är lagstiftning. Tycker Valio att regeln är dålig som säger att endast 100 % smör får kallas för smör, så får ni arbeta för att ändra den. Säkert kan ni få fler mejerier med er i den frågan både från Sverige och andra EU länder. Men fram till dess- håll er till lagen, som ni mycket väl känner till!

  • Affi 19 november 2009, 12:46

    Bra rutet Louise lag är lag jag håller med det blir hopplöst att se vad som gäller om det ändras av de olika företagen på ett sätt som vi konsumenter inte vetom. Vi tror ju bara att smör är bara smör och inget annat hopblandat.

  • Linda Elgh 19 november 2009, 14:11

    Jag som konsument vill under inga omständigheter bli vilseledd. Det är väl därför man har lagar och regler för hur producenter ska få märka sina produkter. Men att Valio anger sin produkt som ett ”mjukt smör med hjälp av rapsolja” är helt lysande. Jag blir verkligen inte vilseledd av detta. Snarare tvärtom, så är det tydligt och bra. Namnet talar tydligt om vad produkten innehåller, och jag som konsument kan göra ett val om jag vill köpa produkten eller inte. Så vad är egentligen problemet? Valio anger ju dessutom tydligt att produkten är en matfettsblandnig som lagen säger.

    Det som jag inte visste, och som jag fick veta nu utav er diskussion är att Bregott inte är ett smör!! Jag som konsument kanske borde givetvis tagit reda på detta tidigare, men Bregott har ju alltid funnits och det har alltid varit ett smör för min del. Så min åsikt är att Bregott har vilselett mig i alla år och det är i detta fall jag blivit lurad.

    Så åter igen – vad är problemet med att inte få döpa en produkt till vad det egentligen är? Jag bodde i England under några år och där var det inga problem att ange matfettsblandningar som soft spread butter – där ordet ”smör” ingår. Hur ska man annars veta vad produkten innehåller om man inte ens får ange det på förpackningen? Man blir ju annars lurad som med Bregott, som är en falsk generisk benämning på ”smör”.

    • Louise Konsumentkoll 19 november 2009, 14:40

      Hej Linda,
      Problemet för mig är att Valio medvetet bryter mot lagen. Man kan ha olika åsikter om lagen är bra eller dålig, och jag kan till del hålla med om att ”Mjukt smör med hjälp av rapsolja” är tydligt för konsumenten. Men det är olagligt att benämna produkten på det sättet. Och då tycker jag att Valio inte ska göra det.

      Intressant att engelska mejerier får kalla smör blandat med rapsolja för ”soft spread butter”. Då borde ju det vara tillåtet i Sverige också eller så tolkar man lagen på olika sätt. Ska skicka över frågan till Livsmedelsverket.

      Apropå Bregott. Här är ingrediensförteckningen för Bregott: Grädde, vatten, rapsolja, salt 1,0%, mjölksyrakultur, vitamin A och D.
      Här är ingredeinsförteckningen för smör: Grädde, salt (normalsaltat: 1,2%, extrasaltat: 1,8%), mjölksyrakultur.

      1 december: Nu har jag fördjupat mig i engelska och svenska myndigheternas tolkning av begreppet smör och det är vad jag kan förstå detsamma. Jag har surfat runt på massor av sajter för att hitta någon produkt som kallas ”soft spread butter” men inte hittat någon. Däremot begriper jag att det har varit en stor diskussion om vad man får kalla smör. Därför finns det en ”matfettsblanding” som heter ”I can’t believe it’s not butter” från Unilever- ett sätt att ta sig förbi lagstiftningen antar jag!

  • Helena I 19 november 2009, 15:07

    Har vi en lag så gäller den! Det är ingen vits att skriva långa svar som Valio gjort!
    Upppmaning till Louise och alla vi som läser den här bloggen:
    Fortsätt att hitta andra varor!
    Jag som konsument vill veta att det som står på förpackningen är helt rätt!

  • Pernilla 21 november 2009, 18:41

    Vad jag undrar är om Valios efterapning av Bregott skeppas hit från Finland eller om det är tillverkat här i Sverige av svenska råvaror. Jag tycker inte att man skall hålla på och skicka mejerivaror, ägg, mjöl osv fram och tillbaka i någon slags tillbedjan till den globala konkurrensen. Jag vill inte köpa finskt smör, med eller utan rapsolja!

    • Louise Konsumentkoll 21 november 2009, 19:53

      Pernilla: Valios produkter kommer från Finland antar jag, med finlandsbåtarna. Men ska fråga för säkerhets skull. Valio har bett att få träffa mig.
      Jag har inget problem med finska produkter. Fast måste erkännas, mitt hjärta klappar mest för svenska åkrar och hagmarker.

    • Peter 10 juni 2011, 13:04

      Varför ska livsmedel vara undantaget en global marknad när allt annat som produceras agerar på en global marknad? Valio har tillfört otroligt mycket på den Svenska mejerimarknaden och man har utöver fantastiska produkter också utsatt Arla (Danskt företag) för en konkurrens som pressar priserna, vilket gagnar oss alla som konsumeneter. Valet vad man vill köpa för produkter tar man själv, för mig är beslutet enkelt!

  • Lena Nyberg 03 december 2009, 10:12

    Svar till Louise Ungerth om Bravo Friscus

    Skånemejerier vill ge en bild av hur vi tänkt, när det gäller marknadsföringen av produkten Bravo Friscus. Det är en juice som innehåller de två probiotiska bakterierna Lactobacillus plantarum HEAL9 och Lactobacillus paracasei 8700:2. Bakterierna är allmänt förekommande i naturen och har isolerats från tarmen hos friska försökspersoner av forskningsföretaget Probi, som också står bakom de vetenskapliga studierna. I marknadsföringen säger vi att bakterierna hjälper kroppens naturliga försvar, ett påstående som andra produkter på svenska marknaden har marknadsförts med under flera år.

    I vår marknadsföring hänvisar vi till kliniska prövningar, som gjorts med denna bakteriemix. En sammanställning av prövningarna finns tillgänglig på vår hemsida (www.bravo.nu). Studierna ligger under en flik med rubriken ”för dietister och kostrådgivare”, då denna avgränsade grupp kan ha ett professionellt intresse av resultaten. Härigenom menar vi det tydliggörs att de kliniska studierna inte är avsedda som en del av marknadsföringen till konsument.

    Bravo Friscus har registrerats som ett livsmedel för särskilda näringsändamål (SärNär) för personer med en ökad risk att bli förkylda. Vi anser att det måste vara tillåtet även för livsmedelsföretag att informera om resultat från kliniska studier, inte minst i fall då ett livsmedel har registrerats som SärNär eller i övrigt har en profil där bakgrundfakta kan vara av särskilt intresse.

    Frågan om hur man ska kunna informera konsumenter om positiva forskningsresultat för livsmedelsprodukter har livsmedelsindustrin brottats med under många år. Vi anser att ett livsmedelsföretag måste få berätta om intressanta forskningsresultat, som rör våra produkter och därmed påverkar våra konsumenters hälsa. Bravo Friscus är ett livsmedel med positiva hälsoeffekter, och frågan gäller hur vi får tala om det för konsumenterna.

    Sedan 2007 finns ett gällande regelverk för hälsopåståenden för livsmedel inom EU. Avsikten med regelverket är att tydliggöra vad som gäller, men som framgår av det följande är det i sanning inte lätt för oss livsmedelsföretag att veta hur man skall hantera detta.

    Ansökan för de separata bakterierna i bakteriemixen i Bravo Friscus lämnades in till EU för ett hälsopåstående enligt artikel 13.1. I september i år publicerade EU en lista, med godkända och underkända hälsopåståenden. Ingen probiotisk bakterie fick något hälsopåstående godkänt. För 171 av 181 inskickade probiotiska ansökningar gavs inget utlåtande, då EFSA ansåg att bakterierna inte var tillräckligt genetiskt karakteriserade.

    Bakteriestammarna i Bravo Friscus fanns bland dem som inte fick något utlåtande inom området naturligt försvar. Den efterfrågade dokumentationen finns tillgänglig hos Probi och kommer att skickas till EFSA, som en del av en ny ansökan under artikel 13.5. EFSA har tidigare varit mycket otydliga med vilken dokumentation de kräver, vilket mynnade ut i den stora avsaknaden av utlåtanden för probiotika. Man har inte heller kommit tillbaka till de ansökande företagen med förfrågan om kompletteringar.

    Enligt en artikel i Göteborgsposten GP nyligen, anser Livsmedelsverket att Skånemejerier borde ha gjort en ansökan enligt artikel 14 i EU:s regelverk, avseende Bravo Friscus. Skånemejerier menar att Livsmedelsverkets i GP redovisade uppfattning angående artikel 14 är felaktig, men det belyser hur oklara de regler är, som skall vara styrande för vår marknadsföring. Enligt vår uppfattning passar Bravo Friscus inte in under artikel 14, eftersom denna artikel gäller minskad sjukdomsrisk. De kliniska studierna med bakteriemixen i Bravo Friscus har visat mindre symptom och kortare sjukdomstid men inte signifikant mindre risk att bli förkyld.

    Vi har efter bästa förmåga försökt sätta oss in i gällande regler och kommit till slutsatsen att vår marknadsföring av Bravo Friscus följer reglerna.

    När det gäller ”100 % juice”, så skriver Louise Ungerth följande på sin blogg: ”Det som kallas juice får inte innehålla något annat än 100 % juice, så den upplysningen är helt onödig, och dessutom vilseledande för de många som inte känner till detta.”
    Detta är inte korrekt. Juice måste inte bestå av 100 % frukter. Enligt EU:s juicedirektiv är det tillåtet att tillsätta högst 150 gram socker per liter juice. Detta framgår av förordningen LIVSFS 2003:18.

    Malmö den 27 november 2009

    Lena Nyberg Dr Med vet
    Ansvarig Hälsa&Nutrition
    Skånemejerier

    • Louise Konsumentkoll 04 december 2009, 8:55

      Hej Lena och Skånemejerier: Tack för kommentaren. Jag håller med, reglerna om hälsopåståenden är superkrångliga. Jag håller också med om att livsmedelsbranschen ska få tala om om någon produkter har speciellt bra hälsoegenskaper. Men det finns ett strikt regelverk för detta som håller på att sättas på plats. Och jag vidhåller att marknadsföringen av Bravo Friscus går emot reglerna i dag. Däremot kan det ju visa sig längre fram, om nya fakta framkommer eller mot bakgrund av nya inlämnade dokument att marknadsföringen är korrekt. Under årens lopp har ju ni och vi haft liknande diskussioner, huruvida er marknadsföring stämmer överens med frivilliga branschriktlinjer eller lagastadgade. För det mesta har vi fått rätt.

      Det stämmer att man får tillsätta socker till juice, men bara om det finns särskilda skäl. Det vill säga om juicen är gjord av sura bär eller frukter. När jag har kollat marknaden så har det inte funnits någon juice med tillsatt socker i livsmedelskedjorna. Däremot så lär det finnas i vissa hälsokostbutiker. Marknaden kan ha ändrats sedan jag kollade sist, så vet du någon sockrad juice som finns på hyllorna i dag, så får du gärna uppdatera mig.

Nästa inlägg:

Tidigare inlägg: