Det stämmer att man får tillsätta socker till juice, men bara om det finns särskilda skäl. Det vill säga om juicen är gjord av sura bär eller frukter. När jag har kollat marknaden så har det inte funnits någon juice med tillsatt socker i livsmedelskedjorna. Däremot så lär det finnas i vissa hälsokostbutiker. Marknaden kan ha ändrats sedan jag kollade sist, så vet du någon sockrad juice som finns på hyllorna i dag, så får du gärna uppdatera mig.

Skånemejerier vill ge en bild av hur vi tänkt, när det gäller marknadsföringen av produkten Bravo Friscus. Det är en juice som innehåller de två probiotiska bakterierna Lactobacillus plantarum HEAL9 och Lactobacillus paracasei 8700:2. Bakterierna är allmänt förekommande i naturen och har isolerats från tarmen hos friska försökspersoner av forskningsföretaget Probi, som också står bakom de vetenskapliga studierna. I marknadsföringen säger vi att bakterierna hjälper kroppens naturliga försvar, ett påstående som andra produkter på svenska marknaden har marknadsförts med under flera år.

I vår marknadsföring hänvisar vi till kliniska prövningar, som gjorts med denna bakteriemix. En sammanställning av prövningarna finns tillgänglig på vår hemsida (www.bravo.nu). Studierna ligger under en flik med rubriken ”för dietister och kostrådgivare”, då denna avgränsade grupp kan ha ett professionellt intresse av resultaten. Härigenom menar vi det tydliggörs att de kliniska studierna inte är avsedda som en del av marknadsföringen till konsument.

Bravo Friscus har registrerats som ett livsmedel för särskilda näringsändamål (SärNär) för personer med en ökad risk att bli förkylda. Vi anser att det måste vara tillåtet även för livsmedelsföretag att informera om resultat från kliniska studier, inte minst i fall då ett livsmedel har registrerats som SärNär eller i övrigt har en profil där bakgrundfakta kan vara av särskilt intresse.

Frågan om hur man ska kunna informera konsumenter om positiva forskningsresultat för livsmedelsprodukter har livsmedelsindustrin brottats med under många år. Vi anser att ett livsmedelsföretag måste få berätta om intressanta forskningsresultat, som rör våra produkter och därmed påverkar våra konsumenters hälsa. Bravo Friscus är ett livsmedel med positiva hälsoeffekter, och frågan gäller hur vi får tala om det för konsumenterna.

Sedan 2007 finns ett gällande regelverk för hälsopåståenden för livsmedel inom EU. Avsikten med regelverket är att tydliggöra vad som gäller, men som framgår av det följande är det i sanning inte lätt för oss livsmedelsföretag att veta hur man skall hantera detta.

Ansökan för de separata bakterierna i bakteriemixen i Bravo Friscus lämnades in till EU för ett hälsopåstående enligt artikel 13.1. I september i år publicerade EU en lista, med godkända och underkända hälsopåståenden. Ingen probiotisk bakterie fick något hälsopåstående godkänt. För 171 av 181 inskickade probiotiska ansökningar gavs inget utlåtande, då EFSA ansåg att bakterierna inte var tillräckligt genetiskt karakteriserade.

Bakteriestammarna i Bravo Friscus fanns bland dem som inte fick något utlåtande inom området naturligt försvar. Den efterfrågade dokumentationen finns tillgänglig hos Probi och kommer att skickas till EFSA, som en del av en ny ansökan under artikel 13.5. EFSA har tidigare varit mycket otydliga med vilken dokumentation de kräver, vilket mynnade ut i den stora avsaknaden av utlåtanden för probiotika. Man har inte heller kommit tillbaka till de ansökande företagen med förfrågan om kompletteringar.

Enligt en artikel i Göteborgsposten GP nyligen, anser Livsmedelsverket att Skånemejerier borde ha gjort en ansökan enligt artikel 14 i EU:s regelverk, avseende Bravo Friscus. Skånemejerier menar att Livsmedelsverkets i GP redovisade uppfattning angående artikel 14 är felaktig, men det belyser hur oklara de regler är, som skall vara styrande för vår marknadsföring. Enligt vår uppfattning passar Bravo Friscus inte in under artikel 14, eftersom denna artikel gäller minskad sjukdomsrisk. De kliniska studierna med bakteriemixen i Bravo Friscus har visat mindre symptom och kortare sjukdomstid men inte signifikant mindre risk att bli förkyld.

Vi har efter bästa förmåga försökt sätta oss in i gällande regler och kommit till slutsatsen att vår marknadsföring av Bravo Friscus följer reglerna.

När det gäller ”100 % juice”, så skriver Louise Ungerth följande på sin blogg: ”Det som kallas juice får inte innehålla något annat än 100 % juice, så den upplysningen är helt onödig, och dessutom vilseledande för de många som inte känner till detta.”
Detta är inte korrekt. Juice måste inte bestå av 100 % frukter. Enligt EU:s juicedirektiv är det tillåtet att tillsätta högst 150 gram socker per liter juice. Detta framgår av förordningen LIVSFS 2003:18.

Malmö den 27 november 2009

Lena Nyberg Dr Med vet
Ansvarig Hälsa&Nutrition
Skånemejerier

Intressant att engelska mejerier får kalla smör blandat med rapsolja för ”soft spread butter”. Då borde ju det vara tillåtet i Sverige också eller så tolkar man lagen på olika sätt. Ska skicka över frågan till Livsmedelsverket.

Apropå Bregott. Här är ingrediensförteckningen för Bregott: Grädde, vatten, rapsolja, salt 1,0%, mjölksyrakultur, vitamin A och D.
Här är ingredeinsförteckningen för smör: Grädde, salt (normalsaltat: 1,2%, extrasaltat: 1,8%), mjölksyrakultur.

1 december: Nu har jag fördjupat mig i engelska och svenska myndigheternas tolkning av begreppet smör och det är vad jag kan förstå detsamma. Jag har surfat runt på massor av sajter för att hitta någon produkt som kallas ”soft spread butter” men inte hittat någon. Däremot begriper jag att det har varit en stor diskussion om vad man får kalla smör. Därför finns det en ”matfettsblanding” som heter ”I can’t believe it’s not butter” från Unilever- ett sätt att ta sig förbi lagstiftningen antar jag!

Det som jag inte visste, och som jag fick veta nu utav er diskussion är att Bregott inte är ett smör!! Jag som konsument kanske borde givetvis tagit reda på detta tidigare, men Bregott har ju alltid funnits och det har alltid varit ett smör för min del. Så min åsikt är att Bregott har vilselett mig i alla år och det är i detta fall jag blivit lurad.

Så åter igen – vad är problemet med att inte få döpa en produkt till vad det egentligen är? Jag bodde i England under några år och där var det inga problem att ange matfettsblandningar som soft spread butter – där ordet ”smör” ingår. Hur ska man annars veta vad produkten innehåller om man inte ens får ange det på förpackningen? Man blir ju annars lurad som med Bregott, som är en falsk generisk benämning på ”smör”.