Vurmen för svenska bönder och råvaror får inte slå över till protektionism och självförhärligande

av Louise Konsumentkoll den 03 mars 2017

Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Jordbruksverket mörkade om campylobacter, från nyhetsbrevet Foodwire

Jordbruksverket (SJV) har medvetet mörkat svensk kycklings roll i det ökande antalet fall av campylobactersmitta i Sverige. Bland annat har man tystat ett uttalande från statsepidemiologen och smittskyddsläkaren Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, som slår fast sambandet.
Enligt mejl från SJV till Folkhälsomyndigheten som TT har läst, ville avdelningschefen Ingrid Eilertz på SJV ”ta bort ’allt talar för att det är färsk svensk kyckling'” från det pressmeddelande myndigheterna gick ut med den 10 februari; något som var ett citat från Anders Tegnell.
”Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades igår”, skrev SJV också i ett mejl till Folkhälsomyndigheten i början på månaden, enligt TT som läst det.
SJV har inte kommenterat uppgifterna.

 

Tidigare inlägg:

Nästa inlägg: