Louise Konsumentkoll

300 fler apotek- till nytta för vem?

2011-10-19T12:02:03Z

”Pillerpärsen”, det är rubriken på Svenska Dagbladets artikel om avregleringen av apoteksmonopolet.,De nya apoteken,(300 fler totalt än före avregleringen!) har svårt att leverera receptbelagda läkemedel inom 24 timmar. Dessutom går flera av dem med stora underskott,

Kan inte låta bli att säga ” Vad var det jag sa?”! Så här skrev jag för några år sedan angående avregleringen av apoteksmonopolet. Läs här.

Jag har aldrig begripit hur alla apotek som har vuxit upp som svampar ur jorden ska klara sig på marknaden.

Nu får vi se hur det går. Säkert kommer flera kedjor att dra sig tillbaka. Med mångmiljonförluster och en våldsam kapitalförstöring i bagaget. Inte kul för någon…

PS Säkert är det bättre tillgänglighet i glesbygd i dag och det är bra, men i Stockholms innerstad behöver vi inte ett enda apotek till. Inte i heller i Sollentuna där jag bor för den delen.

Vitamintillskott- att slänga pengarna i sjön eller hälsorisk?

2011-10-12T06:17:02Z

Sitter på tåget till Lund, påväg till Swedish Nutrition Foundations -Svensk näringsforsknings- symposium och 50 –års jubileum där jag ska prata i morgon.

Apropå näring och forskning och hälsa…har just läst en notis i DN, och sedan en längre artikel, om finsk/amerikansk forskning. En stor och tydligen välgjord studie har slagit fast att inte bara är det så att vitamintillskott inte gör någon nytta, utan studien visar till och med en ökad dödlighet för äldre kvinnor som ätit vitamin och mineraltillskott.

Det är superintressant.

Marknaden för vitaminer och mineralpiller är enorm, det handlar om miljarder kronors försäljning varje år bara i Sverige ,och lägg sedan till reesten av världen…Och vi handlar mer och mer varje år. Vi lider inte av näringsbrist i Sverige, generellt sett, ändå proppar vi i oss näringstillskott. Är det inte konstigt?

Kan det handla om vår tids ständiga upplevelse av ”brist”? Brist på tid, brist på motion, brist på pengar, brist på näring…Plus skicklig marknadsföring förstås.

Våra vanliga multivitamintabletter innehåller oftast en dos om 100 % av det rekommenderade dagliga intaget (RDI) , med en lite ökning eller minskning beroende på vilken målgrupp tillskottet riktar sig till.

Den här studien handlar om amerikanska kvinnor, om jag förstår rätt. Den som en gång vandrat omkring i en av USAs ”Vitaminshops” och botaniserat på hyllorna ser att där är skyhöga doser det handlar om. Dubbla eller femdubbla doser av RDI. Kan det spela roll för dödligheten? Vilka doser åt kvinnorna?

Oavsett, att köpa vitamintillskott är att slänga pengarna i sjön vågar jag påstå. Utom om man vill bli eller är gravid, är gammal eller har speciella problem. Eller möjligen tränar på elitnivå.

Att min mat inte skulle räcka som näringskälla, det har aldrig föresvävat mig trots att jag slarvar med maten ganska ofta.

Nanopartiklar i mat?

2011-10-11T10:41:42Z

Finns det nanopartiklar i maten på butikshyllorna?

Ja förvisso, naturligt förekommande sådana som till exempel vissa proteiner finns i maten. Men nanopartiklar som medvetet tillförs maten för att på ett eller annat sätt förbättra näringsvärden, smak, konsistens eller på andra sätt ändra livsmedlets egenskaper finns inte på marknaden ännu, och lär inte komma på ett bra tag heller.

Det var den samfällda bedömningen vid Kungliga Skogs-och Lantbruksakademiens( KSLAs) seminarium i går. Skälet är att regelverket är strängt och säkerhetsbedömningarna blir för svåra, omfattande och dyra. Livsmedelsförpackningar som förbättrats med hjälp av nanoteknik kan däremot dyka upp på marknaden. Där är jag positiv! Tänk yoghurt- och ketchupförpackningar där allt innehåll åker ut i ett huj! Det vore verkligen en innovation, och där är riskvärderingen lite enklare. Då gäller det bland annat att se till att partiklarna stannar i förpackningen och inte migrerar till maten.

Inom en vecka ungefär så läggs alla föredrag ut på www.ksla.se. Läs och begrunda! Det är ett väldigt spännande område som ger stora möjligheter. Men, som vanligt med alla ny teknik, det gäller att hålla tunga rätt i mun så att vi inte drar på oss nya problem.

Tack alla duktiga föreläsare, och tack all publik som kom med kloka inpass och funderingar!

Råskäll på buljongtärningar- igen!

2011-10-07T13:17:46Z

Är man road och har all tid i världen, kan man precis som Mats-Eric Nilsson i Svenska Dagbladet i dag experimentera med olika kryddor som kanel, chili, vitvinsvinäger och annat för att få till en god soppa. Eller så kan man tillsätta en äkta buljong, egenhändigt kokt på köttben eller fiskrens , kycklingskrov, grönsaker etc. Brukar själv koka räkskal på spisen med lite vatten efter en räkfrossa och frysa in.

Visst! Men nu är inte alla så himla roade av att laga mat. Kan man då inte få använda en buljongtärning utan att behöva känna sig som en sämre människa? Har slagit ett slag för Knorrs ekologiska buljongtärning och gör det igen. Den tycker i alla fall jag är god. Javisst, den innehåller jästextrakt som är finsmakarnas nya hatobjekt efter natriumglutamatet, men i övrigt så är den inte ”E-nummerstinn” som Mats- Eric skriver. Det har hänt mycket på den fronten sedan hans bok ”Äkta vara” kom ut. Heja!

Nåväl, se här ingrediensförteckningen för buljongtärningen: Salt, vegetabiliskt fett, jästextrakt, maltodextrin, stärkelse, kycklingkött ( 4,0 %), kycklingfett, arom, lökpulver, kryddor, persilja, kryddextrakt. Maltodextrin och stärkelse antar jag man har i för att tärningen ska hålla ihop. (För att kunna läsa ingrediensförteckningen fick jag dock ställa mig under den kraftigaste lampan i hela huset, men texten var så gott som oläsbar ändå. Skäms Knorr! )

I kokböckernas recept kan man ju ange ”ta en buljongtärning eller tillsätt ytterligare kryddor si och så..”för att inte slentrianmässigt föreslå buljongtärningar. Men sluta hacka på buljongtärningar och dra alla över en kam, de är en bra genväg i köket. Tycker jag!

Miljödebattörer ljuger

2011-10-08T14:46:33Z

Fy tusan vad svårt det är att hålla koll. Läste en debattartikel i GP häromdagen, av en företrädare från miljöorganisationen Ren åker- Ren mat. Spannmålen i Kungsörnens mjöl gödslas med slam skrev de och redovisade förhållandevis höga siffror av uppmätt kadmium i fullkornsmjöl, ett ämne som vi bör ha i oss i så låga mängder som möjligt, inte minst barn. Kadmium påverka njurarna negativt.

Konstigt tänkte jag, gödslas Kungsörnens mjöl med slam? Har för mig att Kungsörnens har kontrakt med odlarna av brödsäd att de inte ska gödsla med slam. Uj,uj, uj det var inte bra…tänker jag.

Men debattörerna ljuger. Jag blir så himla arg. Kungsörnens mjöl gödslas inte alls med slam. Det säger Claes Johansson, Lantmännens miljöchef, när jag talar med honom.

Hur tusan ska man som vanlig konsument kunna hålla koll, när till och med jag som har det som arbete har svårt att skilja agnarna från vetet?

Ren åker- Ren mat är starka motståndare till slamgödsling på åkermark. De har de all rätt i världen att vara och det är utmärkt att den diskussionen förs. Men kör för tusan med schyssta metoder! Ljug inte! Miljöfrågorna kommer inte ett endaste steg framåt om miljöorganisationer far med osanning. Skäms!

Nu ska jag försöka få fatt på Semper. Har nämligen för mig att de har ett väldigt lågt gränsvärde för deras fullkornsvällningar och gröter. Återkommer!

PS Kadmium finns naturligt i marken, och på vissa ställen som i Blekinge i höga halter. Dessutom tillförs det från luften, det finns i handels- och stallgödsel ( jämförelsevis lite i Sverige dock) samt kan tillföras via slam från reningsverken. Fullkornsmjöl för övrigt innehåller alltid mer kadmium än vanligt siktat mjöl eftersom skalet siktas bort där kadmiumet har fäste, se debattartikeln.

PSS 7 okt: Här är ett nytt inlägg från Claes Johansson på Lantmännen samt kommentarer

PSS 8 oktober: Det pågår en högljudd diskussion angående GPs artikel med till dags dato 72 kommentarer, varav många lärorika för den som vill veta mer.

PSS 8 oktober: Pratade med Semper igår. Nej, deras spannmål till barnmat får inte ha slamgödslats sedan lång tid tillbaka, och de sätter egna (låga) gränsvärden. Eftersom kadmiumhalten skiljer sig från år till år beroende på årsmån, skörd, storlek på kärnor etc kan kadmiumhalten variera och därmed Sempers gränsvärde. De använder spanmål med så lågt innehåll av kadmium som möjligt varje år. Och som samtidigt uppfyller Sempers övriga kvaliteskrav förmodar jag.

Inga reko jätteräkor i hela världen?

2011-10-04T13:16:39Z

Inga reko jätteräkor?

Det finns ingen miljövänlig odling av jätteräkor hävdar Naturskyddsföreningen i dag i ett angrepp på Coop. Javisst, håller med. För det finns knappast någon miljövänlig livsmedelsproduktion över huvud taget. All framställning av mat påverkar miljön, mest negativt.

Men det måste väl finnas någon jätteräkodling i världen som inte skövlar mangrove, hivar i kemikalier och antibiotika i dammarna, låter förgiftat vatten rinna rakt ut i haven och driver bort fattiga småbönder från deras marker. Eller?

Det pågår mängder av olika initiativ för att förbättra odlingen av tropiska räkor, det forskas och bedrivs olika projekt för att studera metoder som är bättre för miljön världen över. Något måste väl ha kommit ut av det?

Jag tänker ta reda på det, på plats. I vart fall om det finns någon sådan odling i Thailand eller Vietnam dit jag åker i vinter.

”Hjälp oss att bli av med jätteräkorna en gång för alla” uppmanar Naturskyddsföreningen. Sorry, men jag tycker att det är naivt. Jag tror inte att man via kampanjer ska få världens producenter, stora som små, att upphöra helt med produktion och handel. Därför är det så viktigt att arbetet med att förbättra produktionen fortgår och att lagar och regler upprätthålls.

Men kampanjer är bra för att få oss, konsumenter, restaurangägare och handel, att ställa miljökrav på räkorna. Det driver forskning och utveckling framåt.

Om de ekologiska räkorna i Coops butiker håller måttet eller ej, det har jag ingen aning om. Håller inte certifieringen, ska kritiken i första hand riktas till certifieringsföretaget Naturland och IFOAM. Det är orimligt om detaljhandeln ska ha egna kontroller av certifierare som Naturland eller till exempel KRAV, som i sin tur är kontrollerade och godkända av IFOAM och andra organ för att kunna kontrollera producenterna. Hela systemet med tredjepartcertifiering bygger på tillit till att verksamheten är korrekt, att man får den miljönytta man betalar för. Och givetvis måste även leverantörerna kunna ställa rätt frågor när de köper in för att sälja vidare till handeln. Sedan finns det alltid risk för korruption, att fel uppdagas och då ska sanktioner utgå. Men certifieringen ska fungera, utan att enskilda handlare behöver vara där och rota.

I fallet med Coops ekologiska jätteräkor tycker jag dock att Coop ska göra ett undantag. Frågan om Coops ekologiska jätteräkor har varit infekterad i så många år att Coop själv borde utreda den, på plats.

Och så kan jag inte låta bli att ställa mig frågan om varför just Coop får så mycket skäll. Enskilda ICA handlare och andra köper också in ekologiska jätteräkor. Och för övrigt vimlar det av jätteräkor av mer dubiös karaktär i varenda butik och restaurang i dag. Tycker det är lite konstigt.

Inte imponerad av livsmedelsbranschen

2011-10-03T12:04:01Z

Var i Köpenhamn i helgen. Vilken helskön stad! Kunde inte låta bli att ta mig en titt i livsmedelsbutiker, min vana trogen.

Danskarna förvarar sina livsmedel i + 5 graders temperatur i hela kylkedjan. Det gör inte vi. I Sverige står det ”förvaras vid max + 8 grader” på förpackningarna. Det gör att hållbarheten på maten blir mycket kortare. Det gör att vi slänger av mat i onödan. Detta har jag tjatat om tidigare, och tänker fortsätta med till dödagar, eller tills livsmedelsbranschen har tagit sitt förnuft till fånga och sänkt temperaturen i kyldiskarna.

Alla företag med självaktning gör i dag åtaganden för att minska energianvändning och sin klimatpåverkan. Men innan man har kommit överens om att sänka temperaturen i hela kylkedjan* blir jag inte så imponerad. Sätt dörrar på kyldiskarna så sänks temperaturen samtidigt som energiförbrukningen minskar! Win/ Win alltså. Börja nu!

Visst sker det massor av inititativ för att minska matsvinnet just nu. Det är utmärkt!!! Och det sker också diskussioner om sänkt temperatur. Häromdagen deltog jag i ett sådant möte på SP i Borås. Men det går trögt, för hela kedjan måste vara med på noterna och det är den inte i dag.

Det handlar om pengar för det finns mängder av gamla kyldiskar som inte går att sätta dörrar på säger en del. Javisst handlar det om pengar säger jag. Våra pengar, när vi tvingas kasta mat i förtid.

Jag kommer inte att ropa halleluja förrän temperaturfrågan är löst.

*) Kylkedjan = Livsmedelsindustri – lager- distribution/transport- butiker. Anges + 5 grader på förpackningarna tillsammans med annan information, så sänker säkert hushållen temperaturen i kylskåpen. Vilken temperatur som råder hemma i kylskåpen i dag vet vi inte- det ska vi ta reda på.

L’Oréals Julia Robertsreklam anmäld

2011-09-28T15:28:22Z

Vi fick ju verkligen in en hit med vår anmälan till Konsumentverket av vilseledande reklam för antirynkkrämer. L’Oréal dömdes att vid vite om en miljon kronor sluta med sin vilseledande reklam på flera punkter. Och domen gäller ju inte bara L’Oréal utan reglerna gäller förstås även alla andra företag i branschen. Har de skärpt sig? Nja…Fortsättning följer i den frågan.

Brittiska ASA är också på krigsstigen. Nej, man får till exempel inte sätta på lösögonfransar på modellerna i annonser för maskara. Det ger ett intryck av maskaran har bättre effekt än den i själva verket har. Det är vilseledande säger ASA. Reglerna har förtydligats efter en dom mot en annons för Lancôme med Julia Roberts som modell. Varumärket Lancôme ägs av L’Oréal, som för övrigt äger vart och vartannat varumärke för skönhetsprodukter.

När kosmetikaföretagen ska marknadsföra sina produkter gäller bland annat följande i Storbrittannien:

Kosmetikaföretagen får inte använda ”före och efter”-bilder där ”efter-bilden” är manipulerad/fotoshoppad för att ge ett bättre intryck
Modellerna får inte fixas till med löshår eller annat som ger tjusigare intryck än vad som kan uppnås med naturligt hår i annonser för hårvårdsprodukter
Lösnaglar etc får inte användas i annonser för nagelprodukter som ska ökar styrkan, längden eller förbättra formen på naglarna
Retuschering av linjer och rynkor till exempel runt ögonen i annonser för ögonkräm blir förbjudet
Manipulering av bilder för maskara som ger intryck av att ögonfransarna blir längre eller tjockare är inte heller tillåtet
Inte heller är det tillåtet att lägga på skimmer eller blänk i hår i annonser för hårprodukter som sägs ge ett skinande vackert hår

Revolution för reklammakare och marknadsförare av kosmetik alltså! Himla spännande. För varför ska just kosmetikaföretag få strunta i allt vad marknadsföringregler heter, år efter år…Domslutet har förorsakat stor debatt i Storbrittannien. Vi vill ju bli lurade! säger många, och tycker reglerna är fåniga. Vad tycker du?

Vi tänker i vart fall ta ett nytt tag i frågan om reklam för kosmetika. Det finns mer att göra på området även i Sverige. Är du förresten intresserad av ett seminarium om kosmetika och dess effekter? Titta här!

Smaklösa svenska tomater

2011-09-26T09:08:00Z

Nu är det tomattider och köksbordet svämmar över eftersom min man Ulf varje år odlar så förbaskat många olika sorters tomatplantor. I år var vi tvungna att köpa ännu en frys för att ta hand om allt vad trädgården ger. Nej jag klagar inte, bara lite…

Och inte har vi dragit ner på odlingarna fast pojkarna flyttat hemifrån för länge sedan. Nu bjuder vi folk på middagar och fester stup i kvarten för att bli av med allt. Det är skoj. I kväll har jag till exempel gjort en tomat, mangold, basilika och mozarellapaj till ett gäng som kommer hem.

Ofta hörs att holländska tomater inte smakar något. Håller inte med. Beror helt på vilken sort. Det finns en sort som heter ”Moneymaker”. Den är Ulfs favorit för att den ger så stor skörd, men smakar absolut ingenting även om de är långsamväxande och ekologiskt odlade som våra. Monymaker är totalt smaklösa.

Funderar på om det inte är den sorten svenska tomatodlare har försett oss med i parti och minut, åtminstone tills för några år sedan. Att svenska tomater i gemen skulle vara så fantastiska är en myt hävdar jag. Smaken beror på sorten.

Omega 3 i kött – snudd på vilseledande

2011-09-23T14:14:33Z

”Ät kött från gräsätande kor så får du i dig de nyttiga omega 3 fettyrorna”. Det kan man ofta läsa.

Det har skrivits spaltmeter om Omega 3 i kött, ochdet nyttiga fettet har förts fram som ett tungt vägande skäl till varför vi ska äta ekologiskt kött. Ekologiska kor och får äter nämligen mer grovfoder som hö, ensilage och bete än andra kor som äter mer spannmål. Och det ger mer Omega 3 i köttet.

Förvisso, men hur mycket? Är det i halter som spelar roll för vår hälsa?

Nej, vill jag påstå.

Vi ska helst få i oss tre gram Omega 3 fetter per dag enligt Livsmedelsverkets kostråd. Äter vi 200 gram kött per dag ( och det är mycket!) från gräsätande kor så får vi i oss 144 milligram Omega 3*. Det är i och för sig fyra gånger så mycket som från kött från kor som får mer spannmål i fodret. Men ändå… Det är pyttelite i det stora hela.

Välj mycket gärna ekologiskt kött hagmarkskött eller annat kött från djur som har fått äta mycket gräsbaserat foder. Det är bra för korna, det är bra för miljön. Men vill du ha i dig Omega 3 så ät en portion sill, makrill eller lax eller sätt till ett par matskedar rapsolja när du lagar mat. Där kan man snacka om höga halter!

Källa: Jana Pickova, forskare, SLU