Ibland läser man något riktigt bra. Som får en att stanna upp, fundera och rekommendera läsningen till andra. Så var det i helgen när jag läste Sverker Sörlins betraktelse över begreppet antropocen i DN , d v s den korta tidsålder då människan verksamhet påverkat  jordens klimat och dess ekosystem.  Läs den!

Sverker Sörlin nämner ”den stora accelerationen” i artikeln.

Därför tänkte jag att det kan vara intressant med denna bild som så tydligt visar hur befolkningstillväxten, den ökande konsumtionen och dess påverkan har tagit fart, i princip sedan 1950-talet. Tack Stockholm Resilience Center för bilden. Med den inledde vi vårt vårseminarium ”Dags att snacka SKRÄP” som nu finns på UR Play. Mer om den stora accelerationen med tydligare bilder och förklaringar här.

Kanada har nyligen publicerat en intressant rapport apropå diskussionen om läsk- och sockerskatt som håller på att införas i många länder, ” The health and economic impact of a tax on sugary drinks in Canada”, av forskare på University of Waterloo. Där finns många intressanta uppgifter.

Kanadensarnas konsumtionen av sötad läsk, fruktdrycker och juice har minskat under 2004 – 2015, men det konsumeras  rejält mycket mer av andra söta drycker.

Energidrycker leder ju ligan i Kanada och gör så även i Sverige. 2004 drack vi 1 liter energidryck per person som ökat till 4 liter 2015.  Hur mycket av den som har tillsatt socker vet jag inte, men en hel del kan jag tro. Vi är ju inte lika heta på iskaffe och te i Sverige, men säkert har konsumtionen gått upp är också. Dock från en låg nivå.

I rapporten, som är finansierad av diabetesföreningar, cancer- och hjärt- kärlorganisationer med flera förordas en skatt på söta drycker. Det dricks alldeles för mycket sött i Kanada för att det ska vara hälsosamt, totalt cirka 83 liter per person och år, inklusive juice. Skatten bör öka priset på dryckerna med minst 20 procent för att ha någon verkan menar man. Pengarna som dras in till statskassan kan till exempel gå till

• att subventionera priset på frukt och grönsaker
• till program för mer hälsosamma skolluncher
• folkbildning inom mat och hälsa, matlagning m m
• aktiviteter för ökad fysisk aktiviteter
• förbättra mathållningen, dricksvattnet och att se till att folk dricker lättmjölk i områden med ursprungsbefolkning 

Diskussionen lär fortsätta även i Sverige. 

Bloggat om sockerskatt

780 000 bin till 13 bikupor. Så många bin köpte medlemmarna för sina Coop-poäng förra sommaren. Bravo! Nu öppnar försäljningen återigen- så köp några du med! Förra säsongen använde medlemmarna hela 24 miljoner av sina poäng till bikupor. Men det kan bli ännu bättre!

För 3 000 poäng får du 100 bin som hjälper till att pollinera blommor och livsmedelsgrödor så att skörden blir större och kvaliteten bättre. 30 000 poäng ger 1000 bin, o s v. 

4 maj kl 18 – 20  på ABF i Stockholm kan du lära dig mer om bin och pollinering, hur du får din täppa rik på humlor och insekter och hur du lagar god mat med honung. Forskare berättar om honungens mjölksyrabakterier som kan vara ett vapen i kampen mot antibiotikaresistens och du får lära dig om och smaka nyslungad sorthonung i vår honungsbar.

Boka in datumet! Program och länk till anmälan läggs ut på vår hemsida inom kort. 

Vill du veta mer innan dess så läs vår rapport  ”Bi Happy- en lägesrapport om våra bin” som vi släppte i samband med vårt seminarium i Almedalen förra sommaren. Den är riktigt bra om jag får säga det själv…

6 av 10 svenskar vill minska matsvinn med nya råvaror och vill prova nya miljösmarta matprodukter bestående av råvaror som annars skulle ha slängts, enligt Arlas trendspaning Kockrapporten 2017. Ett bra exempel är Rescued fruits, marmelad och juice som görs av frukt från grossister, handlare och odlare. Frukt som inte är på alldeles på topp, men som duger jättebra att sylta och safta av. En ”svinnovation” helt enkelt.

OBS! Viktigt tillägg till nedanstående blogginlägg: I samtal med Semper och Hipp i dag säger båda att halten i deras bröstmjölksersättningar redan ligger under det gränsvärde som gäller från december 2017 som SvD skriver om i dag.De har arbetat under en längre tid med att få ner halten av glycedylestrar, och noggrannt valt palmoljor med mycket låg halt. Hipp säger att deras bröstmjölksersättning är praktiskt taget fri från glycidylestrar.

Så här skriver Nestlé om deras barnmat och palmolja.

Livsmedelsverket har ändrat texten och är nu ännu tydligare med att de inte anser att det är någon risk med de halter som finns i bröstmjölksersättningen i dag. De skärpta gränsvärdena 2020 handlar om väldigt stora säkerhetsmarginaler.

…………………………………………………………..

Jag kan inte släppa det här med palmolja i bröstmjölksersättning,välling och gröt som diskuterats den senaste veckan efter artiklar i SvD, uttalanden av Livsmedelsverket, livsmedelsindustrin, handeln, matprofiler och en och annan bloggare, exempelvis jag, samt mängder av skriverier i sociala medier. Livsmedelsverket säger att de har tagit prover på svenska produkter och att de ligger ungefär i halt av glycidylestrar som i övriga Europa. Verket har också analyserat välling och gröt eftersom barn äter det i  Norden. Siffrorna har inte publicerats. 

OK. hur mycket palmolja innehåller barnmaten?  Går in på Sempers och Nestlés hemsida. De företagen måste väl ändå vara de absolut största varumärkena på området tänker jag.

I debatten har all bröstmjölksersättning buntats ihop och dragits över en kam, men jag upptäcker att det faktiskt är riktigt stora skillnader på olika varumärken. Där Semper utmärker sig genom att ha få produkter med palmolja överhuvud taget.   

Förutom i den mjölkfria vällingen kan jag inte hitta någon palmolja alls i i Sempers gröt eller vällingar. Däremot i Nestlés. Och det är troligen ganska stor skillnad i palmoljemängd mellan Sempers och Nestlés bröstmjölksersättning där Sempers innehåller mest solros och rapsolja av de vegetabiliska fetterna och Nestlés mest palmolja, se nedan.

Observera att detta inte säger hur lite av den omdiskuterade glycidylestrarna som finns i de olika varumärkena.Det skiljer stort i  halt i olika palmoljor beroende på var och hur de är odlade och vilken process de har genomgått. 

Sempers modersmjölkersättning: Skummjölk, laktos (från mjölk), grädde, galaktooligosackarider GOS (från mjölksocker), solrosolja, mjölkfettrikt vassleprotein (innehållande mjölkfettkulemembran (MFGM), fosfolipider, gangliosider, glykoproteiner), rapsolja, palmolja, kokosolja, vassleprotein (från mjölk), mineralämnen (natrium, kalium, klorid, kalcium, järn, zink, jod, koppar, selen), emulgeringsmedel (sojalecitin), fiskolja, vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B6, folsyra, biotin, pantotensyra), veg. olja (algsvamp (M. alpina)), taurin, nukleotider (cytidin 5’-monofosfat, uridin 5’-monofosfat, adenosin 5’-monofosfat, guanosin 5’-monofosfat, inosin 5’-monofosfat), kolin, inositol, L-karnitin.

Nestlés däremot innehåller mest palmolja. 

Nestlés modersmjölksersättning: Vatten, skummjölk, laktos (mjölk), vegetabilisk olja (palm, raps, kokos, solros), avsaltat vasslepulver (mjölk), fiskolja, olja från Mortierella alpina, emulgeringsmedel (sojalecitin), maltodextrin, aminosyror (L-phenylalanin, L-histidin, L-carnitin), vitaminer (A, D, E, K, C, tiamin, riboflavin, niacin, B₆, folsyra, biotin, pantotensyra), mineralämnen (natrium, kalium, kalcium, järn, magnesium, zink, jod, koppar, mangan, selen), taurin, inositol, nukleotider, surhetsreglerande medel (citronsyra).

Kollar även på Hipp, den ekologiska barnmaten. Gröten och vällingen samt bröstmjölksersättningen innehåller palmolja. I Bröstmjölksersättningen kommer palmoljan liksom i Nestlés ganska tidigt i ingrediensförteckningen som ju är satt i fallande ordning. Den ingrediens som det är mest av i en vara kommer först i förteckningen. 

Hipp ekologisk modersmjölksersättning.*Skummjölk, vasslepulver (från mjölk, delvis demineraliserat)*, vegetabilisk olja* (palm*, raps*, solros*), laktos* (från mjölk), fibrer (galaktooligosackarider från laktos från mjölk), vassleprotein (från mjölk), mineraler (kaliumcitrat, kalciumklorid, natriumcitrat, kalciumkarbonat, magnesiumsulfat, kalciumortofosfat, ferrosulfat, zinksulfat, kopparsulfat, kaliumjodat, mangansulfat, natriumselenat), mix av långkedjiga fleromättade fettsyror (fiskolja, vegetabilisk olja från Mortierella alpina), L-fenylalanin, vitaminer (vitamin C, vitamin A, tiamin, vitamin B6, pantotensyra, niacin, vitamin E, folsyra, vitamin K, vitamin D, riboflavin, biotin, vitamin B12), L-tryptofan, stabiliseringsmedel (mjölksyra), inositol.
*Ekologisk certifierad ingrediens (DE-ÖKO-001).

Men, som sagt, Livsmedelsverket är nu tydliga om att det inte föreligger någon risk för barnen med de halter de har uppmätt. Så tydliga borde de varit från början.

Edward Blom, känd matprofil, citeras i en krönika av Johanna Drevinger i SvD och spär på den hysteri som SvDs intressanta artiklar om palmolja har förorsakat, speciellt hos småbarnsföräldrar.

Ingress: ”Edward Blom rasar på Twitter över de myndigheter som tillåter cancerogen palmolja som ingrediens i bröstmjölksersättning”.

Skyldiga till föräldraoron som spridit sig som en löpeld i sociala medier och twitterflöden är ett otydligt Livsmedelsverk samt livsmedelsindustrin med flera som inte talat i klartext om den ganska komplicerade diskussion som förs kring eventuella hälsorisker med palmolja som bland annat förekommer i bröstmjölksersättning. Och kanske även till viss del jag och andra som har bloggat i frågan.

Det handlar om de estrar som kan uppkomma när man i tillverkningsprocessen hettar upp palmoljan till höga temperaturer för att ta bort oönskad lukt och smak. Samma process som i övrigt sker även med andra vegetabiliska oljor, rapsolja, till exempel. Men där kan estrarna inte nå lika höga nivåer, om jag har förstått rätt.

Riktigt viktigt i diskussionen är att det är skillnad på palmolja och palmolja. Det finns palmolja som kommer upp i höga nivåer, det finns palmolja som inte kommer upp i höga nivåer.

Hade Edward Blom och Johanna Drevinger bemödat sig att gå in på semper.se hade de kunnat läsa följande

”Innehåller BabySemp palmolja?
Vi minskade andelen palmolja i vår modersmjölksersättning till 18 procent år 2014. Samtidigt tog vi bort palmoljan helt från vår gröt och välling. Istället använder vi oss av en högre andel mjölkfett. I nuläget kan vi inte ta bort palmoljan ur BabySemp eftersom modersmjölksersättningen behöver efterlikna bröstmjölkens fettsyrasammansättning. Av den anledningen har alla företag som säljer modersmjölksersättning palmolja som ingrediens.

Finns det skadliga ämnen i palmolja?
I palmolja och andra vegetabiliska oljor kan ett ämne som kallas glycidylestrar bildas när oljan renas vid hög temperatur. Semper köper alltid den palmolja som är av högsta kvalitet för att säkerställa att vi har den bästa modersmjölksersättningen som går att få. Genom att välja särskilda odlingar och skonsamma processmetoder för palmoljan, har vi kunnat sänka nivåerna av dessa ämnen så långt det går att komma just nu. Halterna i palmoljan är lika låga som i raps- och solrosoljan. Vi arbetar hela tiden hårt för att sänka våra nivåer och hitta ännu bättre råvaror.”

Någon konspirationsteoretiker tror säkert att Semper med sina affärsintressen ljuger rakt av. Det tror inte jag. Däremot nämner de inte den andra estern som också diskuteras, det saknar jag. Hos Nestlé hittar jag ingen information.

Något förvånad är jag över att SvD tar in en krönika som utan förbehåll citerar en i och för sig känd och omtyckt matprofil. Som om det han tycker är sanningen. Bröstmjölksersättningen är cancerogen, typ. Artikeln avslutas med citat av Edward Blom ”Att man tillåter cancerogena ämnen i mjölk för barn är ren ondska. De som låter detta fortsätta borde rullas i tjära och fjädrar och springa gatlopp”. Edward får tycka vad han vill, men jag tycker det vore smakligt med en liten klargörande text från SvDs sida i anslutning till artikeln om vad hela frågan handlar om. Alla orkar inte läsa tidigare artiklar.  

Här är för övrigt Livsmedelsindustriernas kommentar till palmoljelarmet.

Det finns en risk att kraftigt upphettad palmolja är cancerogen. Det slår Henrik Ennart, SvD, fast i flera intressanta artiklar i helgen.

Den risken borde jag ha känt till. I april 2016, för ett år sedan, arrangerade vi ett seminarium på ABF med titeln  ”Palmolja- vad är problemet?”  Världsnaturfonden, Naturskyddsföreningen, Nestlé och Coop medverkade. Jag var moderator.

Som moderator läser jag på. Ordentligt. Men ingenstans stötte jag på något om potentiellt skadliga estrar bildas vid rening av oljan. Hälsorisker med palmolja och mättat fett och palmetinsyran, det finns mycket information om. Och det ska man inte äta för mycket av. Men inget om glycidyl- och 2-3 MCPD-estrar som ämnena heter. Ingen nämner heller detta under kvällen. 

Hur kommer det sig att SNF, Swedish Nutrition Foundation med livsmedelsindustrier och livsmedelskedjor som medlemmar har inte har ett ord om detta i sin ambitiösa rapport om palmolja? Den skrevs i och för sig 2014, då var kanske inte cancerrisken på tapeten, men varför har man inte uppdaterat rapporten med något om detta ämne? Med att EU och Livsmedelsverket håller på att titta på frågan, vad WHO tycker o s v. Det är faktiskt jättekonstigt. Inte heller Livsmedelsindustrierna nämner ett ord om detta i sin faktasammanställning. Hittar det inte heller någon annan stans vid en snabb googling.

Att Livsmedelsverket sedan sommaren 2016 avråder oss från att äta livsmedel med mycket palmolja, även om verket inte säkert kan säga i dag hur stor risken är, har myndigheten inte gjort något större väsen av. Det är först nu som information ligger på första sidan på SLVs webb. Ett pressmeddelande gick ut sommaren 2016 men där avråder man ej från palmolja.  

EFSA, EUs livsmedelsverk med säte i Parma, har funderat ett bra tag över palmoljan. Varför har ingen nämnt detta förutom Livsmedelsverket, fast tills nu på en undanskymd plats. 

Jag brukar inte hetsa upp mig i onödan över hälsolarm, men tystnaden från alla inblandade i detta fall är bedrövlig. 

PS Nu uppmärksammar jag Livsmedelsföretagens kommentar på SvDs artiklar. Varför har inget av detta nämnts tidigare i Lis information om palmolja?

PSS: Och här kom ett ”förtydligande” från Swedish Nutrition Foundation. 

Här är en artikel i ämnet från ATL

Nu händer det! Matsvinnet ska ner och det har många företag insett. ICA har samarbete med Food2change, lanserar ”Matlådans dag” i morgon och genom appen Karma kan du köpa överbliven mat i ICAbutiker.  Willys kör sin kampanj ”Svinnsmart” på nätet och på stora annonstavlor på stan och stöttar Matmissionen i Veddesta och Hägersten liksom andra organisationer i landet. Lidl har samarbete med företaget Allwin som kör överbliven mat  från butiker till kyrkor och välgörenhetsorganisationer.

Liksom andra arbetar Coop förstås med att förbättra rutiner för att beställa rätt mängd varor och en del av det Coop inte blir av med innan bäst före datumet går ut säljer man ut till rabatterat pris.

Coop har sålt ”knasiga grönsaker” och några Coopbutiker i Stockholm har samarbete med organisationer och skänker mat till  behövande. Men i övrigt har vi, som har drivit på länge för mindre matsvinn, tyckt att det har gått mycket trögt.

Vi är trots allt stora ägare till Coop och då gillar vi inte att företaget ligger i lä på området.

Därför blev jag extraglad när jag fick veta att flera Coop butiker har börjat sälja grönsaker och frukt för en spottstyver som annars skulle slängas och som duger utmärkt till grytor och smoothies.  Äntligen! Fortsätt på den vägen. Det finns mycket mer att göra. Det gör det för oss konsumenter också. Vi slänger massor av mat, helt i onödan.

Läs tidningen MerSmak, där finns det ofta tips och restrecept. Bland annat i årets påsknummer, se sid 25.

PS 24/3: I dag meddelar Sodexo att de går ut med en stor kampanj i skolorna för att minska matsvinnet. Så visst händer det grejer!

Bohuskusten, Nötholmen. Håll Sverige Rent

I kväll håller vi vårt Vårseminarium ”Dags att snacka om SKRÄP” på Aula Magna, Stockholms universitet. Det ska bli skoj!Nästan 800 pers har anmält sig och många bra talare har tackat ja. Bland andra miljöminister Karolina Skog. 

I dag släpper vi rapporten  ”Myter om skräp”. Ladda ner den och kör frågesport med vänner och bekanta och jämför resultatet med vad svenska folket kan och inte kan. Jag lovar, ni kommer att bli överraskade.

Ett exempel. Bara en av tre svenskar vet att vi skyldiga enligt lag att sortera vårt hushållsavfall. Hade själv dålig koll på det innan jag fördjupade mig i ämnet. Men  det finns inga sanktioner. Skräpar vi ner kan vi bli dömda till böter, som en gammal tant blev när hon råkade ställa en stekpanna vid containern för återvinning av metallförpackningar. Men vi får inga böter om vi inte sorterar vårt hushållsavfall trots att det är lag på det.

Konstigt.