Det blir nästan parodiskt med den enorma vurmen för svenska råvaror och svenska bönder som sveper över landet. Jämte varandra i tunnelbanan, på enorma stortavlor talar ICA om att deras grädde nu är svensk och Pågens berättar att deras bröd minsann är gjort på spannmål från Skåne och Västergötland och den kallpressade rapsoljan är från Österlen. Jag är mycket förtjust i både svenska råvaror och svenska bönder men det kan bli  för mycket av det goda.

Som när Jordbruksverket ålägger Statens Veterinärmedicinska anstalt, SVA, att tona ner sig när de vill varna för den ökande förekomsten av campylobacter i svensk kyckling. Om det är så illa är det gräsligt och helt oacceptabelt och dessutom tecken på en vidrig dubbelmoral.

För som vi svenskar har skrämts för utländskt kött och salmonella under alla år. Sverige fick till och med en särskild garanti att importköttet inte skulle innehålla salmonella när vi gick med i EU. Samtidigt som campylobacterna i svensk kyckling – inte minst KRAV-kycklingen- gärna har viftats bort i den allmänna debatten. Nu är det så att både campylobacter och salmonella är elaka bakterier men båda försvinner när köttet tillagas över 70 grader. Så det är ingen skillnad där. Salmonellan minskar i EU medan campylobacterna ökar. Så även i Sverige. Och det ska myndigheterna förstås berätta om så vi konsumenter är extra försiktiga när vi tillreder kyckling. 

Vurmen för svenskt, svenska bönder, svensk djuromsorg och svenska råvaror får ibland en överton av protektionism och självförhärligande. Det ska vi akta oss för. De finns saker att ta i, här också.   

Jordbruksverket mörkade om campylobacter, från nyhetsbrevet Foodwire Jordbruksverket (SJV) har medvetet mörkat svensk kycklings roll i det ökande antalet fall av campylobactersmitta i Sverige. Bland annat har man tystat ett uttalande från statsepidemiologen och smittskyddsläkaren Anders Tegnell vid Folkhälsomyndigheten, som slår fast sambandet. Enligt mejl från SJV till Folkhälsomyndigheten som TT har läst, ville avdelningschefen Ingrid Eilertz på SJV ”ta bort ’allt talar för att det är färsk svensk kyckling'” från det pressmeddelande myndigheterna gick ut med den 10 februari; något som var ett citat från Anders Tegnell. ”Vi vill inte att människor blir skräckslagna och slutar äta svensk kyckling. Särskilt inte med bakgrund av livsmedelsstrategin som presenterades igår”, skrev SJV också i ett mejl till Folkhälsomyndigheten i början på månaden, enligt TT som läst det. SJV har inte kommenterat uppgifterna.

Härförleden skällde jag på färsk mynta i kruka. För dryga tjugolappen i butik får man några spetiga stjälkar med få blad. Fick lära mig att när mynta utsätts för etylengas från frukterna i grönsaksdisken så tappar de blad. Så är det med det.

Har inte kunnat släppa ämnet. Så i dag fick jag lära mig mer, i ett av Spisas stora växthus i Hejsta, utanför Södertälje. Där odlas bland andra  Änglamarkskryddor och  ICAs ekologiska.

Gillar studiebesök. Blir alltid ödmjuk över allt pyssel och slit som krävs för att få fram vår mat. Hur varje salladskruka synas och hur bladen ansas av omtänksamma händer innan den läggs i plastpåse och kartong. Och hur en pyttestickling av mynta varsamt sätts i en kruka, och när sticklingen har vuxit sig lite större måste varje liten planta beskäras för att förgrena sig och växa sig frodigare. Och himmel vilket slit.

Speciellt som i detta fall salladen och kryddorna är ekologiska. Då kan fröerna kosta upptill 60 000 kr per kilo, jorden och näringen kommer från organiskt material, inte kemisk näringslösning, och skadedjuren ska bekämpas med nyttiga insekter. Svindyrt jämfört med kemikalier

Tack Jerry Orrebacken på Spisa för att du tog mig runt i växthusen. Nu vet jag mer, och förfasas inte  lika mycket längre över priset på ekologiska kryddor. 

 

Kan inte låta bli att delge, förpackningsnörd som jag är. Kolla denna coola platta vinflaska som Packnews skriver om i dag. Kan lämnas i brevlådan direkt. Vet inte hur reglerna är i Sverige, om det är tillåtet med vinimport rakt ner i brevlådan. Tror knappast att Systembolaget kan köra med hemleverans på detta vis.

Men så himla häftig förpackning. Snygg. Vill ha!

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

Läser i tidningen Livsmedel i fokus om den nya Ungdomsbarometern. 16 000 ungdomar mellan 15 – 24 år ålder har intervjuats. Undersökningen gjordes i oktober 2016.

Här är några resultat. 

• Nio procent av ungdomarna uppger att de är vegetarianer. 13 procent av tjejerna.
•  Av de som äter kött uppger 70 procent att det är viktigt att det är svenskt.
• Sju av tio unga som bor hemma är med och beslutar vilken mat som ska handlas hem.
• När unga själva handlar mat är den viktigaste faktorn priset, därefter kommer kvalitet och innehåll, smak samt svenskt ursprung.
• Två av tre undviker aktivt något i maten, främst undviker man lightprodukter, sötningsmedel, socker, tillsatser och laktos.
• 16 procent undviker laktos och sju procent gluten, eftersom man upplever att man mår bättre av det.
• Information om kosten hämtar ungdomar hellre från vänner och personligheter på nätet, än från forskare och andra experter.
• En av fem uppger att de har ändrat kostvanor för att en person har rekommenderat det på sociala medier.

Intressant- inte sant? 

Nya matsvinnssiffror från UK visar att hushållen inte får bukt med sitt matsvinn. Hushållen fortsätter att slänga massa mat, trots att frågan är högt på agendan bland både myndigheter, företag och media. Inte så himla konstigt. Informationen på de engelska livsmedelsförpackningarna om hur maten ska hanteras är riktigt usel.

Var i London förra helgen och hälsade på barnbarn. Passade på att spana lite. Så här står det på deras mjölkförpackningar. ”Förvara i kylskåp. Öppnad förpackning ska konsumeras inom tre dagar och på ”sista förbrukningsdagen”. Samma information på yoghurten. Juicen ska drickas upp inom två dagar i öppnad förpackning och ska absolut slängas på ”use by date” om förpackningen är oöppnad. Ord och inga visor.

Men hallå! Varorna håller längre än så och ännu längre om man har riktigt kallt i kylskåpet. Det här med att ”titta, lukta, smaka”  är tydligen inget som kommuniceras.

Det förvånade mig att informationen är så märklig. Matsvinn är en stor fråga i UK och jag har alltid tyckt att de ligger hästlängder före oss i engagemang och åtgärder.  Trodde att de kommit mycket längre.

 Vi i Sverige har i alla fall ett ”bäst före datum” som allt fler begriper att det inte betyder ”äckligt efter”. Bäst vore att det stod ”hållbar minst till”. Men det är olagligt enligt en EU förordning.

… och efter ”superfoodet” Moringa kommer nu Matcha. Vad sägs om ett japanskt tepulver för 6 500 kronor kilot?  Var och en blir salig på sitt, men inte låter det gott med en stelnad gröt av chiafrön och matchapulver. Skulle vara för blåbären och nötterna i så fall.

Det är inte måtta på nyttigheterna enligt Tasteline: 

”En kopp matcha te har lika mycket antioxidanter som 10 koppar av bryggt grönt te

– Motverkar fria radikaler i kroppen

– Boostar metabolism och hjälper till vid viktminskning

– L-theaninet i Matcha te hjälper till att hålla lugnet och fokus

– Håller ner blodsockernivåer och kolesterolnivåer

– Rikt på fibrer, klorofyll och vitaminer ”

Skulle man skriva slikt på förpackningen med matcha hade det varit olagligt enligt EUs regler om hälsopåståenden men nu är det en receptsajt på nätet som påstår detta och då går det under tryckfrihetsförordningen. Antar jag.

 

Nu kommer en smart köttfärsförpackning. Finska Atria har tagit fram en lättöppnad fyrkantig vakuumförpackning som minskar transporterna, förlänger hållbarheten och som gör att köttfärsen möras. Det gör den nämligen inte nu, omgiven av syrerik gas i de svenska butikerna.

Tyckte köttfärsrullen var en riktigt käck innovation tills forskare på Karlstad Universitet visade att svinnet blir stort med den förpackningen, och att den nog slängs i soporna snarare än går till återvinning.  

 

Atrias nya förpackning verkar ha löst delar av problematiken. HEJA!  

Coop- se till att få in den på hyllorna.

Visst är det märkligt att vi inte får lägga kuvert tillsammans med tidningar i pappersinsamlingen och låta dem bli råvara till nytt papper. 14 fina vita kuvert åkte i sophinken i helgen efter jag sorterat posten och betalat räkningar.  Kuvert får nämligen inte lämnas till återvinning, klistret strular till det i maskinerna vid pappersbruken.

 

Enligt hörsägen skickar vi 2,7 miljarder brev per år.  De flesta av dem i kuvert av bra papperskvalitet som passar lysande att återvinna.  

Kan det verkligen vara sant att vi inte kan fixa ett kuvertklister som funkar, när vi kan åstadkomma så mycket annat spektakulärt. 

Vi reder ut frågan 20 mars kl 17. Välkommen till Konsumentföreningen Stockholms seminarium ”Dags att snacka skräp”, Aula Magna, Universitetet. Program och anmälan här.