Testfakta http://www.testfakta.se/sites/default/files/tittbild-grafik_lax170215.pdf

  Testfakta har analyserad lax och funnit förbjudet bekämpningsmedel, i några fall i höga doser. Inte bra. Det finns inget gränsvärde för fisk, men för kött. Och många av de testade fiskarna har högre halter än gränsvärdet för kött. Mängden etoxikin varierar mellan 27 mikrogram per kilo upptill 283 mikrogram/kg lax. Lägst mängd av medlet har den ekologiska laxen. Hur kan det komma sig? Det måste handla om fodret. 

KRAVodlad fisk, t ex Änglamark, får endast äta ekologiskt vegetabiliskt foder och fiskrens eller fisk som inte används som människoföda enligt KRAVs information. Inga kemiska färgämnen eller andra konstgjorda tillsatser är tillåtna i fodret. Etoxikin tillsätts ”konventionellt” laxfoder för att förhindra härskning eller att det exploderar (?) vid transport   KRAV fodret verkar klara sig utan detta. 

Jag hittar ingen information om odlat fiskfoder enligt det EUs ekologiska regelverk. Däremot ASCs regler, motsvarigheten till MSC certifiering, fast för odlad fisk. Men inget om godkända tillsatser just där. Får leta vidare. 

Odlad lax har ju den fördelen att den inte innehåller höga halter av dioxin och andra läskigheter som t ex vildfångad lax i Östersjön och älvarna. Och nu kommer detta larmet. Observera dock att riskerna med etoxikin inte är klarlagda, men ändå. Blir förundrad när jag googlar och läser på Karolinska institutet sajt att medlet är en antioxidant som används på äpplen och päron efter skörd. Allt handlar om mängd, förstås. Googlar vidare och hittar att medlet har  E-nummer 324, men kan inte hitta det i vår utmärkta Tillsatsapp. Skumt. 

Påpassligt nog inför detta matlarm har Livsmedelsverket lagt ut frågor och svar. Bra. Läs! Lite konstigt dock att SLV inte själva analyserat etoxikin i fisk. Anledningen är att det inte finns något gränsvärde. Men det finns ett gränsvärde för kött, så go ahead! Speciellt som medlet ska fasas ut om några år. Det tyder ju på att på att det finns något där som inte är bra. Eller hur?

Så här skriver Testfakta om hälsoeffekter av etoxikin
* Det finns i dagsläget för få studier gjorda för att med säkerhet göra en bedömning av riskerna med etoxikin hos människor.
* Men i långtidsstudier på djur har ämnet visat sig ha skadliga effekter på lever, sköldkörtel och njure och det går inte utesluta risker för människor.
* Mest allvarligt är att etoxikin kan ha genotoxiska och kromosomskadliga effekter vilket gör att man inte kan utesluta att ämnet är cancerframkallande. 

I kväll larmar Livsmedelsverket om att det är för mycket dioxin i ekologiska ägg. Inte över gränsvärdet, men ändå. För mycket. Verket ber leverantörerna att undersöka orsaken och minska dioxinhalten. Det är inte för mycket begärt.

Själv tror jag att dioxinet kommer från fiskmjölet de ekologiska hönsen måste stoppa i sig.

Aminosyran metionin är livsviktiga för hönsen. Brist gör att hönsen inte mår bra. Det är förbjudet att ge ekologiska höns syntetiskt framställda aminosyror. Aminosyror kan framställas på konstgjord väg eller så finns de naturligt i foder av animalisk ursprung, som fiskmjöl.

Ekofundamentalisterna i EU har bestämt att inga konstgjorda aminosyror, som är precis exakt lika dem som finns i fiskfoder, får tillsättas ekologiskt foder. Fodret ska vara helt naturligt, så det får bli aminosyror från fisk i stället. Viss fisk innehåller dioxin. Jag tror att dioxinet i ekoäggen kommer från fiskmjölet, men vi får se vad utredningen visar.

KRAV har arbetat för att syntetiska aminosyror ska få användas men har fått nej av  de Europeiska ekofundamentalisterna. Grundnivån i reglerna för ekologisk produktion är gemensam i EU. Fundamentalisterna har sagt sitt.

Mer information 13 okt : Svenska ägg

Burken utan etikett är från Önos skivade rödbetor, den med etikett är Coops löksill. Bägge burkarna jag ställt i  varmt vatten i diskhon i 10 minuter. Rödbetsetiketten var superlätt att dra av, sillburkens etikett sitter som berget. Möjligen kan man gnugga av den med stort besvär, men då är ändå klistret kvar på glasburken. Dumt.

Liksom många andra sparar jag glasburkar hela vintern till sommaren då gör gör vinbärssylt och lägger in gurka. Då vill jag inte ha några silletiketter kvar  på burkarna.

Ringer till Klädesholmen som lägger in Coops sill. Hur får jag bort etiketten frågar jag. Vet inte säger mannen jag talar med, men han lovar i alla fall att undersöka om de kan få fram en etikett som går bort. Men det kommer nog att ta tid säger han.

En förklaring jag får är att sill är en kylvara, skivade rödbetor är det inte utan kan stå i skafferiet. I kylen bildas kondens, fukt, som gör att det fordras ett starkare lim för att hålla etiketten på plats. Låter som en rimlig förklaring men nog borde det att gå att fixa ett bättre etikettlim även till kylvaror, om man anstränger sig. Och min rödbetsburk står faktiskt i kylen, och den etiketten sitter på tills jag vill ha av den.

Ska gräva djupare i frågan och rapporterar!

Det är stort fokus på ekologiska livsmedel nu. Försäljningen ökar stort procentuellt, det är riktigt kul, men det är fortfarande bara en liten andel som är producerad ekologiskt av den totala försäljningen av livsmedel i butikerna. Därför är det så viktigt att också arbeta för att det så kallade ”konventionella” icke-ekologiska sortimentet har så bra miljöprestanda som möjligt. Det får enorm påverkan i ton minskade CO2 utsläpp, minskat näringsläckage, minskade kemiska medel samt biologisk mångfald när det är så stora kvantiteter det handlar om.

I dag lanserar Lantmännen Kungsörnens ”vänliga vete”, ett mer hållbart vetemjöl. Det är odlat med bland annat

• kvävegödselmedel som genom ny teknik har väsentligt lägre utsläpp av växthusgaser
• precisionsodling med sensorer som placerar gödsel och annat där det behövs bäst
• flyt- och biogödsel får inte höstspridas, det minskar näringsläckaget till luft och vatten
• lärkrutor etableras om 16 – 20 kvadratmeter per hektar där lärkorna kan bo och häcka
• förnybar el i spannmålshanteringen, i lager, torkar etc
• förbud mot stråförkortningsmedel. Det kemiska medel som hittas mest och oftast i spannmål vid kontroller.

Lantbrukarna som odlar vetet får lite mer betalt för de ökade kostnader som följer med programmet. Mjölet kommer att sannolikt att bli dyrare i butik.

Nu hoppas jag att Coop och andra, förutom ekologiskt mjöl, bara köper in ”vänligt vete” och aldrig annat med större miljöbelastning. Och däng inte till med jättehöga marginaler utan gynna nu mjölet så inte skillnaden i pris mellan detta mjöl och andra på butikshyllan blir jättestort och vi konsumenter ryggar!

Arbetet med att höja ribban för den konventionella odlingen liksom för den ekologiska är en ständig utmaning. Livsmedelsproduktionen har stor miljöpåverkan och stora förbättringar måste till för att klara ett friskt Östersjön, klimatet, floran och faunan.

Lantmännen fortsätter den resan. Läs den utmärkta rapporten ”I skuggan av eko” som släpptes i dag. En stor hjälp i arbete med att forma en livsmedelsstrategi för Sverige, ett arbete jag själv deltar i. Tack för den inspirationen!

Kom just hem från Sydkorea, Seoul närmare bestämt. Pratade på en tillställning anordnad av de nordiska ländernas ambassader för att marknadsföra nordiska livsmedel. Ett trettiotal livsmedelsföretag deltog.

Intresset var stort. 300 koreaner lyssnade, smakade och begrundade framtida affärsmöjligheter. Mat från Finland, Danmark, Norge och Sverige marknadsförs som mat från Norden. Utlänningar har svårt att hålla isär länderna i vilket fall som helst  så varför inte göra reklam för nordisk mat i stället för svensk, dansk, finsk och norsk tänkte arrangörerna. Säkert klokt. ”Norden” är hett i Korea, inte minst nordisk design.

Träffande var att både Finland och Danmark lyfte fram sina mervärden, d v s god djuromsorg, låg antibiotikaförbrukning och salmonellafrihet. Det som vi tycker är alldeles unikt för svensk livsmedelsproduktion. Norrmännen pratade sjömat, också den ”safe and healthy” och jag pratade om Sveriges nya kostråd som tar hänsyn både till hälsa och miljö och om vårt arbete för att minska matsvinnet. Uppskattat.

Ett bland många intryck från Seoul: De säljs ”Ice coffee” så det står härliga till i alla butiker. Varför? Jo, i Korea får man bara sälja energidrycker med riktigt låg koffeinhalt. Kaffe däremot som innehåller naturligt koffein får säljas hur starkt som helst. Iskaffet är alltså Koreas svar på våra energidrycker. Intressant.

Här är en bild från fiskmarknaden. Man köper sina fiskar och skaldjur och går ner till någon av restaurangerna i källaren och ber dem tillreda dem. Urgott.

Så förvånad jag blev för några år sedan när en forskare berättade att det var bräcklig vetenskap kring Omega 3 kapslars förmåga att förebygga och minska risken för hjärt-kärlsjukdom och stroke. Och i dag verkar vetenskapen ha krackelerat än mer. Enligt en artikel i New York Times i veckan så slänger vi högst troligen pengarna i sjön när vi köper kapslarna. Den allra största andelen av alla de kliniska studier som har gjorts visar ingen effekt alls.

Vi köper Omega 3 kapslar för  många miljoner i Sverige och många miljarder globalt. Det är en jätteindustri. I USA äter var tionde amerikan fiskoljekapslar och det är det tredje mest köpta kostillskottet efter vitaminer och mineraler. Vi i Sverige ligger nog inte långt efter.

Läs artikeln och begrunda. Omega 3 kapslar är dyra och enligt artikeln är det få kardiologer som numera rekommenderar fiskolja såvida de inte träffar på patienter som överhuvud taget inte äter fet fisk. Å andra sidan ges säkert patienterna massa andra läkemedel, kolesterolsänkande statiner och annat. Att Omega 3 kapslar råkar i onåd lär gynna läkemedelsindustrin.

Nå, fet fisk det ska man i alla fall äta, helst 2 gånger i veckan enligt USAs kostråd. Fisken innehåller både bra fettsyror och massa andra nyttigheter som vitamin D, till exempel.

Undra varför vi i Sverige rekommenderas att bara äta fet fisk en gång i veckan? Att vi inte ska äta massa fet fisk från Östersjön på grund av att den inneåller dioxiner i giftig mängd, det begriper jag, men odlad lax, makrill och sill? Det kan vi väl gärna äta oftare – eller?

Hur som helst ska det bli spännande att se vad den stora amerikanska studie som hänvisas till i artikeln kommer fram till. Där följer man friska människors intag av Omega 3. Kanske kan man om några år se andra resultat, inte bara för hjärt-kärlsjukdom utan också kring hjärnhälsa, diabetes II och reumatism.

När jag föddes på femtiotalet åt vi 73 gram protein per person och dag. 2010 hade den siffran stigit till 112 gram. I dag, fem år senare, äter vi säkert ännu mer. Lider vi brist på protein? Nej, tvärt om, vi äter betydligt mer än vi behöver. Det var alla experter överens om vid KSLAs proteinseminarium förra veckan.

”En riktigt bra återhämtningsdryck för hela familjen. ” Nja…
Bild och citat från Skånemejeriers hemsida

Ändå råder total proteinhajp.

Det spottas ut nya proteinrika och proteinberikade livsmedel, piller och pulver på marknaden. Mjölk, bröd, kvarg, energidrycker, kex, bars, algmjöl och nya sojaprodukter för att inte tala om alla baljväxter som återigen har tagits till heders. Bönpasta, bönhamburgare och nu senast ärtmjöl. Gult ärtmjöl, grönt ärtmjöl och kikärtsmjöl.

Blir vi mättare av proteinrik mat? Ja, men det finns inga studier som visar att vi också i längden tappar i vikt när vi äter mer protein menade Ingvar Bosaeus, professor i klinisk nutrtion, Sahlgrenska akademin.

Är det bra om vi tar extraprotein när vi tränar och vill bygga muskler? Ja faktiskt, om vi äter 15 – 20 gram protein samtidigt som vi tränar får det viss effekt berättade Eva Blomstrand, professor vid GIH.

Finns det några som behöver extra protein? Ja äldre, sköra personer som har svårt att få i sig tillräckligt med mat kan få mer styrka i musklerna med extra protein. Därför höjs rekommendationerna om protein till äldre i de nya nordiska näringsrekommendationerna, NNR 5 sa Tommy Cederholm, överläkare och professor vid Uppsala Universitet.

Det är fullständigt ohållbart att att äta så mycket animaliskt protein, kött och fisk, som vi gör.Vi måste växla till mer vegetabilier framhöll Anna Richert, matexpert vid Världsnaturfonden.

Javisst ska vi äta mer vegetariskt svarade Ingela Stenson, omvärldsanalytiker vid United Minds. Men det vegatarisk utbudet på livsmedelsbutikernas hyllor och restauranger måste bli godare sa Ingela, och visade oss mängder av proteinberikade och vegetariska nymodigheter.

Efter det fullsatta seminariet minglade vi med goda och spännande proteinkickar på tallriken sammansatta av Christina Möller, legendarisk matprofil och ordförande i KSLAs kommitté för Matkvalitet och folkhälsa och Linda Abrahamsson, KSLAs kock.

Vid Konsumentföreningen Stockholms Vårseminarium 16 mars fortsätter diskussionerna om protein. Att ämnet är hajpat indikeras av att vi aldrig någonsin har fått så många anmälningar så snabbt till något seminarium vi anordnat. Fullständigt fullsatt. 1200 personer anmälda och 200 på väntelista. Kul!

KSLAs proteinseminarium spelades in av SVTs UR Samtiden och kommer att sändas inom några veckor. Håll utkik!

Nu kommer äntligen miljömärkt odlad lax. Så bra. Coop är först med att lansera den. Heja.

Vi äter enorma mängder lax i Sverige. 99 procent är norsk odlad lax skulle jag tro.

Över femtio procent av all fisk som konsumeras i världen är odlad, så stränga regler för odlingen kan verkligen göra nytta.

Sedan 2012 har Livsmedelsverket tagit bort sitt råd att man måste frysa lax i minst 48 timmar innan man ska grava, rimma eller äta laxen rå. Det finns nämligen ingen parasit i odlad lax att ta död på. 98 procent av den lax vi äter är odlad. Få personer har uppmärksammat att vi nu slipper detta bök. Om detta skrev DN nyligen.

Tacka Konsumentföreningen Stockholm! Det var vi som fick Livsmedelsverket att svänga och ta bort rådet. Heja oss.

Däremot kvarstår rådet om djupfrysning för några andra fiskar. Och äter du vildfångad Östersjölax ska den frysas till exempel. Läs mer här.

Kommer hem helt slut efter ett hektiskt dygn där vi presenterat vår rapport om marknadsföring av livsmedel till barn. Himmel och pannkaka vilket hett ämne barn och mat är… Vet inte hur många intervjuer jag har gett.

På tio minuter har Ulf, min man och jag maten klar. Tack vare Findus ångkokta torskrygg. Såå himla god. Ja, jag vet att detta är tokreklam och jag har gjort reklam för den förr, men jag bryr mig faktiskt inte. Hyllas den som hyllas bör.

Vi gör en sallad på det som finns, tomater, zucchini och gurka medan två portioner torsk tillreds på sju minuter i mikron plus tre minuter för att värma potatisen, rester från helgen. Och var sitt glas vitt vin. Klart på tio minuter. Extra gott är att allt utom torsken och vinet kommer från trädgårdslandet, men det går precis lika bra att tar vad man har av det man köpt i livsmedelsbutiken.